Lena Huss skadades allvarligt i en bussolycka i Jönköping vÄren 2022. Efter att ha vÄrdats pÄ Ryhov kördes hon akut till US i Linköping för neurokirurgi. Men operationen gick fel. Trots att kirurgen gjorde om operationen blev hon bestÄende förlamad i ena armen.
Tidigare har vi berĂ€ttat om neurokirurgen som dömts för grovt rattfylleri nĂ€r han enligt Ivo var i tjĂ€nst pĂ„ US. Samma kirurg utreddes senare av Ivo för en hĂ€ndelse dĂ€r en patient blev förlamad. Vi har nu trĂ€ffat patienten som Ivos utredning handlade om â Lena, som vaknade upp efter en operation och inte lĂ€ngre kunde anvĂ€nda sin högerarm.
Olyckan
Det Àr onsdag den 2 mars 2022. Lena Huss lÀmnar köpcentrumet A6 i Jönköping. Till vardags gillar hon att cykla och promenera, men den hÀr dagen tar hon bussen hem. Hemma i köket stÄr sambon och förbereder kvÀllsmaten. Klockan Àr runt 16 nÀr bussen stannar vid hÄllplatsen och Lena reser sig för att stiga av. FrÄn busshÄllplatsen Àr det inte mÄnga meter till huset dÀr hon bor. Men utan förvarning börjar bussen köra ytterligare nÄgra meter för att sedan plötsligt tvÀrbromsa.
â Jag Ă€r den enda som inte sitter ner och har inte en chans att hĂ„lla i mig.
Det Àr en kraftig inbromsning. Saker flyger. NÄgons matlÄda i glas krossas mot golvet. Lena slungas flera meter framÄt och slÄr i kuren dÀr föraren sitter. Sedan ligger hon blödande pÄ golvet. Andra passagerare försöker hjÀlpa. Ambulans tillkallas och Lena förs till Jönköpingssjukhuset Ryhov.
â Jag minns bara ögonblicksbilder. Min dotter sitter hos mig pĂ„ sjukhuset, klappar min hand och sĂ€ger "lilla mamma".
Skelettdelar pÄ vÀnster sida av ansiktet Àr krossade. VÀnster axel Àr skadad. Lena kan varken Àta eller dricka eftersom kÀken Àr bruten.
Operationen
Det dröjer ett par dagar. Sedan upptÀcks ytterligare en skada.
Hon har en spricka i en nackkota â en skada som krĂ€ver akut neurokirurgi. I hela Sydöstra sjukvĂ„rdsregionen, dĂ€r regionerna Jönköping, Kalmar och Ăstergötland ingĂ„r, finns bara en neurokirurgisk klinik â pĂ„ US i Linköping.
â Det blir plötsligt brĂ„ttom. Jag fĂ„r ligga i en speciell stĂ€llning, helt rakt och inte röra pĂ„ mig.
I en ambulans med tjutande sirener förs Lena till Linköping. DÄ har det hunnit bli helg. Men nacken behöver opereras akut. En konstruktion som bÀst kan beskrivas som en bur ska fÀstas runt ett par av nackkotorna med hjÀlp av skruvar för att stabilisera nacken.
â Efter operationen vĂ€cker de mig. Det Ă€r mitt i natten. DĂ„ vill de kolla att jag kan lyfta mina armar och röra pĂ„ fingrarna och sĂ„. Men det gĂ„r inte. Jag kan inte röra högerarmen. DĂ„ sĂ€ger de att jag mĂ„ste opereras igen.
Varje dag gör hon sina övningar i hopp om att rörligheten i armarna ska förbÀttras. Men efter att ha demonstrerat för oss, mÄste hon pausa. SmÀrtan Àr alltför stark.
Rehabiliteringen
72-Äriga Lena Huss sitter i sitt kök i Jönköping. Det har hunnit bli slutet av Är 2023. Högra armen hÀnger i en mitella. Med den vÀnstra handen greppar hon försiktigt kaffekoppen pÄ bordet. Det Àr inte ens hundra meter till busshÄllplatsen dÀr olyckan skedde, men vÀgen tillbaka har varit lÄng. Snart har tvÄ Är passerat sedan olyckan pÄ bussen, men det Àr operationen pÄ US som Àr orsaken till att livet nu Àr helt förÀndrat.
â Att anvĂ€nda vĂ€nsterarmen, att fĂ„ till det. Det var inte sĂ„ himla lĂ€tt. Bara att försöka hĂ„lla en sked och fĂ„ den till munnen. Det var som att börja frĂ„n början igen. Det Ă€r dessutom fel arm, för jag Ă€r ju högerhĂ€nt. Till slut fick jag faktiskt skeden till munnen. DĂ„ var jag sĂ„ lycklig. Jag bad dem filma det. Det var ett sĂ„ stort genombrott. Att kunna Ă€ta sjĂ€lv. Men högerarmen bara hĂ€ngde. Jag kunde inte göra nĂ„got med den.
Ett broderi med texten "Morgonstund har guld i mund" klÀr köksvÀggen hemma hos Lena Huss i Jönköping. Sen olyckan för snart tvÄ Är sen har Lenas liv förÀndrats. Hon kan inte lÀngre göra vardagliga saker som baka, cykla eller röra sig fritt utomhus.
Misstaget
NÀr Lena vaknade mitt i natten och fick veta att operationen behövde göras om, var det för att operationen inte alls gÄtt som det var tÀnkt. Neurokirurgen som utförde operationen Àr mycket erfaren och beskrivs av ledningen som kompetent, men satte ÀndÄ konstruktionen pÄ helt fel stÀlle. Inte ens runt nackkotorna, utan vid sidan av.
Misstaget gjorde sÄ att en av de fyra kroppspulsÄdrorna blockerades och skruvarna till buren gick rakt igenom en nervrot. Det var orsaken till att Lena blev förlamad i högerarmen.
Neurokirurgen har uppgett att han vid tillfÀllet led av sömnbrist. Trots detta genomförde han operationen pÄ Lena. I efterhand menar han att sömnbristen berodde pÄ depressionssjukdom.
Samtidigt som Lena ligger pÄ operationsbordet pÄgÄr en Ivo-utredning om neurokirurgen. Ett anonymt tips som skickats nÄgra mÄnader tidigare har fÄtt Ivo att börja granska honom. Utredningen kommer senare resultera i att Ivo anmÀler neurokirurgen till Socialstyrelsens ansvarsnÀmnd HSAN. De vill att han ska genomgÄ en treÄrig prövotid med regelbundna kontroller för att han ska fÄ behÄlla legitimationen.
Men nÀr Lena opereras Àr det fortfarande över ett Är kvar innan Ivo fattar det beslutet.
"Jag minns att det kliade pÄ nÀsan, men jag kunde inte klia."
Lena
NÀr Lena vaknar efter operationen den dÀr marsdagen 2022 kan hon inte lÀngre röra högerarmen, trots att den inte ens skadades i olyckan. DÄ vÀljer neurokirurgen sjÀlv att operera Lena ytterligare en gÄng för att rÀtta till sitt misstag.
Buren flyttas och placeras pÄ rÀtt stÀlle, men skadan Àr redan skedd. Högerarmen fungerar inte, utan hÀnger bara slappt lÀngs sidan.
â Jag minns att det kliade pĂ„ nĂ€san, men jag kunde inte klia. Personalen fick hjĂ€lpa mig. De fick mata mig. Torka mig i rumpan. Jag var som ett kolli.
"Life always offers you a second chance. ItŽs called tomorrow", stÄr det pÄ toadörren hemma hos Lena.
Hon fÀster blicken pÄ ordsprÄket nÀr hon drar i trÀningsredskapet som ska öka rörligheten i den skadade armen.
Förklaringarna
I Ivos utredning finns flera dokument. I ett av dem, dÀr Ivo stÀllt kompletterande frÄgor, har kliniken förklarat:
"I efterhand har det framkommit att operatören inte hade sovit bra pÄ grund av sjukdom."
Ivo vill veta varför ingen annan neurokirurg ringdes in. Kliniken svarar:
"Operatören bedömde att operationen inte var komplicerad."
Dessutom vill Ivo veta om det finns nÄgra andra faktorer som kunde pÄverkat, som exempelvis personalbrist. Kliniken svarar bland annat:
"Att operatören drabbades av sjukdom Àr en yttre faktor som inte kunde förutses."
NÀr Lena sitter i sitt kök i Jönköping över ett Är senare minns hon att Àven hon fick information om att neurokirurgen hade drabbats av sjukdom.
â DĂ„ tĂ€nkte jag att han plötsligt blivit magsjuk eller fĂ„tt feber, att det var nĂ„gonting sĂ„nt. Att han kanske kunde ursĂ€ktas eftersom det skett plötsligt. Men sen framkom det ju att det var sömnbrist.
Den hÀr kirurgen borde verkligen inte fÄ lov att operera.
Lena
Det tar tid att bearbeta hÀndelsen. Hon försöker, men kÀnner fortfarande mycket förtvivlan och ilska.
â Det Ă€r sĂ„ hemskt. Om han har sömnbrist ska han ju inte stĂ€lla sig och operera. Sömnbrist jĂ€mförs ju med att man druckit alkohol nĂ€r det gĂ€ller bilkörning. Och det Ă€r ju likadant nĂ€r man har ett sĂ„nt delikat jobb. Man mĂ„ste vara i toppform för att sĂ€tta allt dĂ€r det ska vara.
Med vÀnsterhanden tar hon tag i högerhanden för att lÀgga den till rÀtta. Hon ser allvarlig ut.
â Och sen undrar jag faktiskt vad resten av personalen gjorde? Varför sĂ„g de inte att han satte den fel? För nĂ€r jag sĂ„g pĂ„ röntgenplĂ„tarna efterĂ„t sĂ„ ser man ju hur tokigt den sitter. ĂndĂ„ sydde de bara ihop det. Det Ă€r verkligen helt oacceptabelt. Den hĂ€r kirurgen borde verkligen inte fĂ„ lov att operera. Han mĂ„ste ju utredas ordentligt.
Kliniken menar att neurokirurgen fÄtt hjÀlp för depressionen som orsakade sömnbristen och idag fortsÀtter han att operera som vanligt.
â Jag har ingen aning om vad han har fĂ„tt för hjĂ€lp, men jag Ă€r vĂ€ldigt orolig för att det ska hĂ€nda fler saker med honom. Om han inte kunde göra bedömningen att stanna hemma och sova sĂ„ att nĂ„gon annan kunde utföra operationen. DĂ„ kanske han fortfarande tror att han klarar mer Ă€n han gör.
Sen olyckan vÄren 2022 har Lenas liv inte varit detsamma. Förr brukade hon baka och cykla. Nu har hon svÄrt att ta pÄ sig jackan sjÀlv. Lena Àr bÄde ledsen och arg, men hoppas kunna slÀppa de mörka tankarna kring det som drabbat henne i framtiden.
EfterÄt
NĂ„gra veckor efter den olycksaliga operationen undersöktes Lena pĂ„ sjukhuset i Jönköping. DĂ€r fick hon veta att hon ocksĂ„ hade haft en mindre stroke. En av Lenas kroppspulsĂ„dror â som försörjer hjĂ€rnan med blod â hade ju tidigare blockerats under den misslyckade operationen, vilket medför en ökad risk för stroke.
â Jag visste ju att jag gick lite annorlunda, slĂ€pade den ena foten och sĂ„. Och ja, armarna var ju som de var.
Hon har hela tiden fortsatt med rehabiliteringen. MÄlet Àr ett lÄngt liv. Sambon sedan tio Är tillbaka finns med som stöd, men Lena vill helst klara allt sjÀlv och ber bara om hjÀlp nÀr det verkligen behövs.
â Men jag sitter vĂ€ldigt mycket hemma nu. Jag Ă€r inte lika pigg i huvudet, med att komma ihĂ„g saker och sĂ„. Förut lagade jag mat hela tiden. Och bakade ocksĂ„. Till varje födelsedag var det jag som gjorde tĂ„rtorna och jag har fem barnbarn sĂ„ det blev nĂ„gra stycken. SĂ„ det Ă€r barnbarnen ledsna för â mormors tĂ„rtor var ju bĂ€st.
PÄ vÀggen i vardagsrummet hÀnger en tavla. Den som sitter i hörnsoffan kan betrakta bilden av ett vitt hus i ett mörkt, öde landskap.
â Det Ă€r ett hus pĂ„ Island. Jag tyckte att det var sĂ„ intressant att husen ligger sĂ„ glest. Som utslĂ€ngda hur som helst.
Det Àr Lena som har mÄlat den. Men det var före operationen. Nu sitter hon ofta framför teven istÀllet.
â Mitt liv Ă€r förstört. Jag kan inte nĂ„gonting av det jag gjorde förut. DĂ„ var jag alltid ute och rörde pĂ„ mig, shoppade, cyklade, trĂ€ffade mina barn. Allting var sĂ„ lĂ€tt. Jag kunde ta en buss, sticka ivĂ€g och handla det som behövdes. Jag har förlorat min frihet.
â Att inte kunna stĂ€da ordentligt sjĂ€lv Ă€r en sorg för mig. Vi ska köpa en Ă€nnu lĂ€ttare dammsugare sĂ„ kanske jag kan klara det nĂ„gon gĂ„ng.
Mitt liv Àr förstört. Jag kan inte nÄgonting av det jag gjorde förut.
Lena
Trots operation, sjukgymnastik och en hög dos smÀrtstillande Àr Lenas vardag efter den misslyckade operationen begrÀnsad. Hemma i vardagsrummet gör hon vad hon kan för att trÀna upp rörlighet i armarna. Hon tar hjÀlp av den fungerande vÀnsterarmen för att hjÀlpa högerarmen upp.
Intill soffan ligger en svart stÄng. I hallen hÀnger en konstruktion med nÄgot som ser ut som ett hopprep. Det Àr trÀningsredskap. NÀr hon tar emot oss i dörren, envisas hon med att trycka sÄ hÄrt hon kan med sin svaga högerhand, trots att vi sÀger att hon inte behöver ta oss i hand.
Allt ser hon som en möjlighet att öva upp styrkan i de nervsvaga hÀnderna och den tidigare helt förlamade armen. Lena Àr en envis kÀmpe. Hon tÀnker inte finna sig i att livet förvandlats till passivitet.
Hon visar stolt hur hon med stor anstrÀngning kan lyfta högerarmen. Den nÄr nÀstan brösthöjd, sen tar det stopp. Det Àr ÀndÄ stora framsteg.
â Det Ă€r tack vare lĂ€karna i Stockholm.
En tid efter den misslyckade operationen som förÀndrade hennes liv fick hon höra om en möjlighet, en operation i Stockholm. En komplicerad operation, dÀr nervtrÄdar kunde flyttas frÄn andra delar av armen till det skadade nervfÀstet vid nacken.
â Jag kunde inte göra nĂ„got med högerarmen. SĂ„ jag kĂ€nde att jag Ă€r villig att försöka. Jag kan ju inte gĂ„ sĂ„ hĂ€r resten av livet och hĂ€nga med en arm. Dessutom hade jag vĂ€ldiga smĂ€rtor, sĂ„ det fanns inget att förlora.
Region Ăstergötland bekostade resa, boende och operation i Stockholm.
â Jag fick en fantastisk operation och jĂ€ttefin eftervĂ„rd. Jag Ă„ker fortfarande dit pĂ„ kontroller.
Aldrig hade Lena Huss kunnat förestÀlla sig att den vanliga bussresan skulle förÀndra hennes liv. Förr reste hon ofta med bussen i Jönköping, men sedan operationen vÄgar hon inte Äka sjÀlv.
Lena Àr kritisk till att neurokirurgen opererade henne, trots att han inte var i skick för det. I hennes liv finns stÀndigt ett "tÀnk om" nÀrvarande. Kunde han ha gjort annorlunda? Kunde de tagit in nÄgon annan?
â Jag vill veta varför han stĂ€llde sig dĂ€r han gjorde. Om det fanns nĂ„gon orsak som Ă€r... Om det verkligen inte fanns nĂ„gon annan kirurg, eller om det finns nĂ„gon annan orsak. DĂ„ kanske jag kan förlĂ„ta det. Jag vill helt enkelt veta vad som gick fel utifrĂ„n hans perspektiv. För annars kan inte jag heller gĂ„ vidare.
Svaren
Vi har vid en tidigare publicering stÀllt frÄgor om operationen till neurokirurgen.
Vad kÀnner du inför att du gjort ett sÄ allvarligt fel att det pÄverkat en annan mÀnniskas liv pÄ det hÀr sÀttet?
â Som kirurg sĂ„ mĂ„r man fruktansvĂ€rt dĂ„ligt psykiskt och man lider verkligen med patienten nĂ€r det inte gĂ„r bra. I backspegeln ser jag ju att jag borde ha sagt att nĂ„gon annan fĂ„r göra det hĂ€r, sĂ€ger han.
Vi har Àven pratat med hans chef, verksamhetschefen pÄ Neurokirurgiska kliniken.
NÀr Ivo avslutar sin utredning om hÀndelsen dÀr Lena skadades fÄr verksamheten ingen kritik. Det motiveras med att "vÄrdgivaren har vidtagit ÄtgÀrder för att förhindra att nÄgot liknande hÀnder igen".
â Ivo har varit nöjda med vĂ„ra Ă„tgĂ€rder och vĂ„r handlingsplan, sĂ€ger verksamhetschefen Carina Folkesson.
Beskriv ÄtgÀrderna!
â Vi har sett till att individen har fĂ„tt behandling för sin depression. Sen ser vi till, oavsett vem som arbetar, att man har möjlighet att ringa in nĂ„gon annan om belastningen Ă€r för hög. Vi försöker ocksĂ„ prioritera bland vĂ„ra akuta patienter, mĂ„ste man verkligen opereras hĂ€r och nu?
LÀs en lÀngre version av deras svar hÀr.
Vet du mer? Tipsa vĂ„r reporter Jasmine HĂŒbinette pĂ„ jasmine.hubinette@corren.se eller 013-28 02 44. Du har rĂ€tt att vara anonym.
"Det Àr sÄ hemskt. Om han har sömnbrist ska han ju inte stÀlla sig och operera", sÀger Lena.
HÀr hittar du fler granskningar frÄn Correns grÀvgrupp. DÀr hittar du ocksÄ information om hur du kan tipsa oss.