Sedan integrationsprojektets start har antalet utrikesfödda familjer ökat på den öppna förskolan i Ryd. Det berättar Linda Bengtsson, som tillsammans med Nona Isacsson står bakom projektet. "I och med det här projektet har vi haft, i snitt, mellan 20 och 30 besökare varje fredag. Det gör att de kommer hit andra dagar också som vi har öppet och det är det som lite har varit målet", säger Linda.
Inne på familjecentralen i Ryd, där öppna förskolan har sin verksamhet, är det liv och rörelse. Det är fredag och ett 30-tal utrikesfödda mammor har, tillsammans med sina barn, samlats i lokalerna för att umgås, genom det integrationsprojekt som bedrivs i lokalerna varje fredagsförmiddag.
För Zeinab Salah Mahamed har öppna förskolan blivit en viktig plats.
– Här kan jag träna min svenska. Jag går i skolan och kommer hit när jag har läxor, för jag har ingen som kan hjälpa mig hemma, säger hon.
Fhama Moahamed upplever också att öppna förskolan hjälper henne att utveckla språket.
– När jag kommer hit blir mitt språk bättre och bättre på grund av att jag träffar andra och pratar svenska här. Jag blir tryggare när jag upptäcker att jag blir bättre på det svenska språket, säger hon.
När jag kommer hit blir mitt språk bättre
Fhama Moahamed
Besökare
Integrationsprojektet
Projektet finansieras genom pengar från Länsstyrelsen och kommer att pågå i totalt två år. Syftet är att få fler utrikesfödda att integreras i samhället samt att fler ska besöka familjecentralen (där BVC, öppna förskolan, socialtjänst och processtödjare ingår) – och i förlängningen även den ordinarie förskolan.
– Nu har antalet utrikesfödda på familjecentralen i Ryd ökat, säger Linda Bengtsson, som tillsammans med Nona Isacsson och chefen Sara Österhjelm står bakom integrationsprojektet.
Hon förklarar att de utrikesfödda besökarna blev färre under pandemin – och att det därefter varit svårt att få tillbaka dem.
– I och med det här projektet har vi haft, i snitt, mellan 20 och 30 besökare varje fredag. Det gör att de kommer hit andra dagar också som vi har öppet och det är det som lite har varit målet.
Jag är väldigt engagerad i att jobba med mångfald och utrikesfödda föräldrar. Det är liksom mitt kall i livet
Linda Bengtsson
Projektägare
Än i dag minns Linda och Nona känslan när projektet, som har pågått i ett drygt år nu, beviljades.
– Total glädje – och lite nervöst! Jag kände i alla fall att "nu kan vi verkligen börja jobba" och det har blivit så bra, säger Linda och tillägger:
– Man får nypa sig själv ibland.
Samhörigheten
Köksön har dukats upp med fika. Där står också en högtalare, varifrån det strömmar ut musik som härstammar från olika länder och kulturer. Flera mammor dansar i takt och deras långa kjolar sveper runt benen när de rör sig.
Längs med väggen i ett av de stora, ljusa rummen står ett leksaksstall i trä. En knubbig barnhand greppar de små plastdjuren. När de pigga ögonen får syn på en liten gris skiner ansiktet upp och barnet håller fram djuret för att visa upp sitt fynd.
Noshen Farid och Jumana Alshaikhali brukar besöka öppna förskolan tillsammans med sina barn.
Det är knappt en lugn stund under fredagsförmiddagarna på den öppna förskolan i Ryd. Leksaker sprids snabbt ut över golven, barnen kryper eller springer – efter bästa förmåga – runt i lokalen och mammorna dansar, pratar och skrattar.
På den runda mattan intill krälar en liten pojke runt med ett busigt leende. Ett barn springer mellan rummen och kastar en gul boll.
Mammorna hjälps åt – någon tröstar ett barn som blivit ledset, någon serverar småbitar av en ostsmörgås till ett barn vars förälder behöver gå på toaletten, någon säger "inte kasta" till ett barn som slänger leksaker omkring sig... Det finns en värme och en samhörighet i lokalen, som både Linda och Nona samt besökarna själva vittnar om.
Aktiviteterna
Men, det är inte bara kravlöst umgänge. Här får deltagarna också träna på det svenska språket, genom planerade aktiviteter.
Linda samlar ihop mammorna och barnen. De slår sig ner i en ring på den runda mattan. Vissa mammor väljer att dra fram stolar, andra sätter sig direkt på golvet. Därefter delas lappar ut, med frågor och påståenden som besökarna ska få svara på.
Säg tre saker som du är bra på.
Vad är det bästa med Sverige?
Vad drömmer du om att jobba med?
– Vi ska prata svenska här, fast det är jättesvårt ska vi göra det, förklarar Linda.
Under fredagsförmiddagarna sker flera aktiviteter, för att hjälpa besökarna med integrationen och att utveckla det svenska språket. Här får besökarna varsin lapp med en fråga eller ett påstående, som de sedan ska besvara – på svenska.
Mammorna hjälper varandra när någon inte förstår frågan. De öppnar upp sig, berättar om mål, drömmar och planer. Mellan varven bjuds det in till både skratt och peppande ord. När någon ber om ursäkt för att hon inte pratar bra svenska är någon annan snabb med att heja på.
– Be inte om ursäkt! Du är jätteduktig.
Förutom denna typ av aktivitet innehåller fredagarna också allt från dans och bakning till allvarliga samtal, diskussioner och besök av personer som har expertkunskaper om specifika frågor – så som politiker, folktandvården och chefen för förskolan.
– Vi frågade dem "vad vill ni få ut av de här fredagarna? Det är ju ni som ska vara här" och då var det att de ville träffa andra föräldrar och prata om oro för barn, att de ska bli kriminella, socialtjänsten och så där, säger Linda.
Hon berättar att det förekommer desinformation om socialtjänsten – att vissa har bilden av att de förutsättningslöst tar barn från sina föräldrar. Anställda från socialtjänsten har därför besökt öppna förskolan, för att motverka oron genom att svara på frågor och informera om sitt arbete.
Det har varit bra, tycker Sabha Osman Ali, Zeinab Salah Mahamed och Fhama Moahamed. De menar att det finns en utbredd ängslan om att socialtjänsten ska ta deras barn. Zeinab har själv varit i kontakt med socialtjänsten, i ett ärende som gällde hennes barn.
– Jag tänkte att de var hemska för jag hade en rädsla av vad jag hört innan. Sedan lärde jag känna dem och nu kontaktar jag socialtjänsten om jag behöver hjälp, säger hon.
Fhama berättar att ibland flyttar familjer ifrån Ryd, efter att ha kommit i kontakt med socialtjänsten, då rädslan för att myndigheten ska ta barnen är så pass stor. På öppna förskolan förklaras socialtjänsten uppdrag, något som hon annars menar är oklart för flera utrikesfödda.
– De träffar barn och vet vilka som behöver hjälp och stöd. De är också rädda om våra barn, säger Fhama.
Utbildningarna
Det finns flera föräldrautbildningar att ta del av på öppna förskolan, något som Sabha Osman Ali, Zeinab Salah Mahamed och Fhama Moahamed nyttjar. Den delen som handlar om hur man kan undvika att barnen hamnar i kriminalitet känns extra viktig för dem.
– Det är mycket kriminalitet i det här området och då behöver man kunskap, säger Fhama.
På den öppna förskolan bjuds besökarna in till flera olika typer av utbildningar.
Vad får ni lära er?
– Att vara uppmärksam, som på ny mobil, nya kläder och nya skor, om de inte vill äta hemma eller sover hela tiden, säger Zeinab.
Nya beteenden och två mobiltelefoner lyfts också som exempel.
Det är mycket kriminalitet i det här området och då behöver man kunskap
Fhama Moahamed
Besökare
De svenska familjerna
Till en början riktade sig projektet enbart till utrikesfödda familjer. Men, plötsligt började även svenska föräldrar att visa intresse för projektet.
– Bara det är en vinst. De vet att det är för utrikesfödda, men antagligen har ryktet spridit sig och de tycker att det låter väldigt spännande när vi berättar om det, säger Linda.
– Första året har det varit mycket fokus på deras kulturer, men vi tänker också att nu är det lite mer svenskt. Vi vill ju att de ska in i svenska samhället, fyller Nona i.
Blandade ursprung och kulturer bidrar till både integration och språkutveckling, menar Linda och Nona.
– Det är så viktigt att de möts. Det är så det ser ut i samhället och man lär sig så mycket av varandra, säger Linda.
Linda upplever att många utrikesfödda vill komma i kontakt med svenskfödda familjer.
– När jag jobbade i förskolan i Skäggetorp och vi skulle få in ett nytt barn frågade föräldrarna "är det en svensk den här gången?", så ja, den viljan finns där, säger hon.
– Ja, för de vill komma in i det svenska samhället, instämmer Nona.
Samhörigheten
Arbetet på den öppna förskolan i Ryd tycks betyda mycket – både för besökarna och för Linda och Nona.
Det känns som att de känner att det här är en trygg plats
Linda Bengtsson
Projektledare
Linda menar att samhörigheten som finns i lokalerna är svår att ta på. När hon ska försöka sätta ord på det blir rösten ostadig och ögonen fylls av tårar.
– Jag blir rörd. Det är så fint att se.
Besökaren Sabah Osman Ali vittnar om att den öppna förskolan är en unik plats.
– Det här min familj och min plats. Jag känner mig sedd, trygg och välkommen, säger hon och fastslår:
– Det finns ingen plats som den här.
Det finns ingen plats som den här
Sabah Osman Ali
Besökare
Zeinab Warsame var tolk för vissa av kvinnorna under intervjun.