Wolts bud kan jobba tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan. Men lönen går inte att leva på.
Det plingar konstant i mobilerna. Men ingen svarar. Inget av buden accepterar att hämta maten på restaurangerna och köra ut till de väntande kunderna.
– De använder oss som slavar, vi blir utnyttjade, säger Ammar som är talesperson för gruppen som strejkar.
Han står tillsammans med ett tjugotal bud på en gata bakom Filmstaden i Norrköping. Det är lunchtid och löningsdag och då brukar det vara extra hårt tryck i Woltappen. Många matbeställningar är klara och väntar på leverans, men maten får stå och kallna på restaurangerna.
– Vi har försökt prata med Wolt om våra låga löner tidigare. Men det händer inget, de lyssnar inte på oss, säger han.
Det plingar i ytterligare en mobil. En ny order dyker upp i appen:
– Det är för dåligt betalt. För ett par år sedan fick vi det dubbla. Minst, säger en av dem som strejkar.
Ordern går vidare. Ingen vill ta den. Inte den här dagen, för i dag vill buden visa ledningen att de inte längre accepterar sina låga löner.
– Av den summan dras av för skatt, semesterersättning, det är kostnad för bilen, mobiltelefonen. Det blir inte många kronor kvar, förklarar Ammar.
Ammar arbetar som bud hos Wolt. Men nu har han tröttnat på villkoren.
Buden är antingen egenföretagare eller anställda av bolaget Invoicery Business AB, men samtliga arbetar för Wolt. Det är Wolt som bestämmer hur mycket ersättning buden ska få för varje uppdrag.
– Allt har blivit dyrare. Maten, elen, drivmedel och hyran höjs. Men vår ersättning har sänkts, säger en av männen och får medhåll av de andra.
Jag arbetar tolv timmar om dagen. Sju dagar i veckan.
Bud hos Wolt
I anställningskontrakten som buden har skrivit på står det på engelska att Wolt har rätt att ändra betalningen som de vill. Det står också att budens lön bland annat beror på hur lång sträcka det är att köra, hur stor order kunden har beställt och vad det är för väder.
– Men vi har inte märkt att det skulle vara skillnad i lön om det är dåligt väder, säger Ammar.
Snittlön på 10 000 kronor i månaden före skatt
Ammar berättar att han är utbildad farmaceut. Ett annat bud är advokat. En tredje har tidigare arbetat med logistik. Alla kommer från Mellanöstern eller Pakistan. Vissa pratar svenska och andra engelska. Gemensamt för alla är att de vill arbeta.
– Jag har sökt massor med jobb men det är svårt att få något. De tar mina kontaktuppgifter, sen hör jag inget mer. Jag kör för både Wolt och Foodora men lönen räcker inte, säger en man som tidigare arbetet som importör av läkemedel för ett amerikanskt bolag i Dubai.
Han visar sina lönespecifikationer från Wolt. Han tjänade i snitt 10 000 kronor i månaden före skatt under 2024. Han lever tillsammans med sin fru och två barn.
– Jag arbetar tolv timmar om dagen. Sju dagar i veckan.
Inget av buden vi pratar med har någonsin fått ut någon sjuklön.
Och om du blir sjuk?
– Du blir inte sjuk om du arbetar för Wolt. Om du stannar hemma får du ingen ersättning, säger han.
I anställningskontraktet med Invoicery Business AB står det att buden har rätt till lagstadgad inkomst vid sjukdom men ingen av buden vi talar med har någonsin fått någon sjuklön.
Buden bestämmer själva sitt schema och det finns ingen som kontrollerar hur långa deras arbetsdagar är. De loggar bara in i appen och finns då tillgängliga för uppdrag. De kan välja själva hur ofta och länge de arbetar och de har också rätt att neka ordrar.
Det finns ingen som kontrollerar hur långa arbetsdagar buden har.
Wolt menar att buden bara är i tjänst medan de har en order – övrig tid är de lediga och kan göra vad de vill. Tiden de väntar på att få en order får de inte betalt för.
Men tiden mellan ordrar är också arbete, menar buden. De är beroende av att få in pengar och placerar sig så nära restaurangerna som möjligt för att öka sina chanser att få ett uppdrag.
Det känns som att jag har jobbat gratis.
Nageeb
Bud hos Wolt
Männen som strejkar vill att vi ska förstå hur det är att arbeta för Wolt. Nageeb erbjuder sig att ta med oss under ett par timmar för att leverera mat under lunchrusningen.
– Jag har egentligen slutat att köra för Wolt, men jag kör med er nu för att ni ska få se hur det går till, säger han och berättar att han numera har fast jobb som färdtjänstchaufför.
Nageeb har slutat jobba för Wolt eftersom han tycker att lönen är för låg. Men han vill ändå visa oss hur det går till under en arbetsdag.
Lunchpassets första uppdrag dyker upp i appen:
Den lilla röda bilen kryssar fram i trafiken. Maten ska levereras till fjärde våningen i ett hus utan hiss.
– Nu måste vi köra tillbaka så vi står nära restaurangerna, stannar vi här på Promenaden får vi ingen ny order, säger Nageeb.
Nageeb måste hela tiden hålla sig runt stadskärnan, nära restaurangerna. Han och alla andra bud som är ute och kör tävlar om samma uppdrag.
Han är kritisk till att buden bara får milersättning för att köra maten till kunden – inte för vägen tillbaka till centrum.
– Det förlorar buden pengar på, säger han.
Nageeb får vänta en lång stund på nästa beställning. När ingen order kommer kör vi till restaurangtäta Kungsgatan. Det kommer ingen beställning där heller så vi snirklar oss tillbaka in till city.
– Han i den blåa bilen kör också för Wolt, säger Nageeb och pekar på en liten bil som står parkerad vid trottoaren.
Buden vinkar åt varandra. Det är många bud ute den här dagen och de konkurrerar om samma uppdrag.
Till slut kommer nästa order:
Efter tre timmar under lunchrusningen har Nageeb tjänat 110 kronor. När alla omkostnader är borträknade fick han en timpenning på 17 kronor.
– Det känns som att jag har jobbat gratis, säger han.
Under lunchpasset blev Nageebs timlön 17 kronor.
Vill ha strejk i fler städer
De flesta bud vi pratar med är beroende av inkomsten från Wolt och rädda att råka illa ut, därför vill de vara anonyma. Men både Nageeb och Ammar har andra fasta jobb och berättar av solidaritet med de andra om arbetsförhållandena på Wolt.
Nageeb och Ammar vill berätta om de villkor buden på Wolt har.
Nu hoppas buden att strejken ska sprida sig. De vill att bud i fler städer ska protestera och säga att de har fått nog. Men det är svårt att organisera personer som inte är med i ett fackförbund.
Vi står tillsammans på gatan bakom Filmstaden när Ammar öppnar appen. Han får direkt en order:
En man från Pakistan som jobbar för Wolt och är med i strejken kommer fram till Ammar. Han pekar på en grön bil som just plockat upp en order och säger:
– Varför kör dina killar, vi ska ju strejka i dag?
Ammar har redan pratat med killen i den gröna bilen.
– Han säger att han måste jobba. Att han har barn att försörja – men alla vi har barn, säger Ammar och slår ut med händerna.
Just i dag accepterar inte buden som strejkar ordrarna som dyker upp i appen.
Mannen från Pakistan är vältalig och vill samma sak som alla andra – att strejken ska få effekt.
– Det är digitaliseringen som har gjort att det har blivit så här. Förr fanns det en massa butiker i city men de slår igen en efter en. Människor sitter hemma i stället och beställer vad de vill ha genom sina mobiler, säger han.
På eftermiddagen sätter Wolt in en motoffensiv mot budens strejk: alla bud i Norrköping får 25 procent mer betalt om de accepterar ordrar. Bara i Norrköping. Bara den här dagen.
Wolt skickade ut en motoffensiv under strejken. 25 procent mer betalt till de bud som tar en order.
Budens strejk gav effekt. Flera restauranger i Norrköping tog också bort möjligheten att få maten hemkörd den här dagen.
Det är ett första steg.
Kommer ni att fortsätta strejka?
– Ja, vi planerar fler strejker, det är det enda vi kan göra, säger Ammar.