Richard Lindeen är operativ talesperson på Wolt. Han säger att buden inte kommer att få någon högre ersättning.
Vi har pratat med ett tjugotal bud på Wolt som är förbannade över sina arbetsvillkor. De arbetar mycket – till en lön som inte går att leva på.
Wolt Sverige AB har stadigt ökat sin omsättning och 2023 omsatte de över 220 miljoner kronor. Bolaget går bra.
Buden kan inte påverka hur mycket de får för ett uppdrag, utan kan bara välja att acceptera eller neka. Nu strejkar de för att de vill att Wolts ledning ska höja deras löner.
Richard Lindeen är operativ chef på Wolt. Han håller inte med om att buden har en låg lön.
– Gällande ersättningen så ligger vi bra till i branschen, säger han.
För oss är det väldigt viktigt att vara en attraktiv plattform.
Richard Lindeen
Operativ chef på Wolt
Buden som vi har talat med säger att de finns tillgängliga för matleveranser uppemot tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan. De tjänar 10 000 kronor i månaden före skatt.
Skulle du jobba under sådana förhållanden?
– Vi är väldigt måna om att ha nöjda kurirpartners. Och vi konkurrerar ju om deras tid. Varje minut. Så för oss är det viktigt att vi har nöjda kurirpartners, säger Richard Lindeen.
Men de är ju inte nöjda.
– Generellt sett, i de undersökningar som vi gör, så är nöjdheten hög. Så vårt mål är hela tiden att bygga vidare på plattformen och se till att det blir mer att göra.
Buden på Wolt är kritiska mot den låga ersättningen och strejkar för att få ledningen att reagera.
Hans recept för att råda bot på kurirernas missnöje handlar inte om att höja ersättningen per order. Han menar att det är bättre att kunder använder appen mer så att kurirerna får fler ordrar.
– För oss är det väldigt viktigt att vara en attraktiv plattform och vi försöker hela tiden utveckla plattformen genom att lägga till nya restauranger och butiker, säger Richard Lindeen.
Wolt säger att de vill ha nöjda kurirerpartners – men de är inte nöjda med erättningen de får.
Samtalet kommer att handla mycket om Wolts plattform. Men hur blir det med buden och deras arbetsvillkor?
Bryr ni er om era kurirer eller ser ni dem som utbytbara?
– För oss är det superviktigt att vi är en attraktiv plattform. Vi konkurrerar ju hela tiden om kurirernas tid.
Men bryr ni er om de kurirer ni har just nu?
– För oss är det essentiellt att ha nöjda kurirpartners.
Men försöker ni behålla dem ni har just nu?
– Det är jätteviktigt för oss att de kurirer vi har är aktiva och fortsätter att vara aktiva.
Men varför lyssnar ni då inte på dem när de strejkar?
– Det är givetvis jättetråkigt om det finns ett missnöje. Vi försöker bemöta det på det sätt som vi tror är rimligt, genom att göra plattformen mer attraktiv.
Buden får sina uppdrag via en app i telefonen. De kan välja att acceptera eller neka en order.
Vi har pratat med flera som uppmanar till en bojkott av Wolt, vad säger du om det?
– Det är givetvis jättetråkigt om det finns ett så pass stort missnöje. Vi tjänar inget på att ha någon missnöjd part i det här. Utan vi jobbar för att vara så attraktiva som möjligt, säger Richard Lindeen.
Resonemanget går i cirklar och Wolts operativa chef upprepar ”attraktiv plattform” 27 gånger under samtalet som pågår i trettio minuter.
Men kontentan är klar: de inte kommer att höja ersättningen till buden.
"Det här måste få ett stopp. Och det fort"
Så vad händer nu? Finns det något mer som buden kan göra för att förbättra sina arbetsvillkor?
Vi lät två forskare vid Lunds universitet, Maria Fritz och Annamaria Westregård, som är insatta i arbetsrätt bedöma budens anställningsavtal hos bemanningsföretaget Invoicery Business AB, där de flesta som vi pratat med är anställda. Enligt anställningskontraktet är det Wolt som sätter lönerna. Wolt bestämmer också villkoren för jobbet.
Hur ska Wolts bud kunna få bättre villkor?
– Rent juridiskt är det svårt. De har hittat sätt att maxa systemet och utnyttjar de möjligheter som lagen erbjuder. Vårt system i Sverige bygger på att vi har två jämbördiga parter, fack och arbetsgivare, och då funkar det fint. Men utan kollektivavtal har vi väldigt lite lagar som skyddar, säger Annamaria Westregård.
Annamaria Westregård, forskare vid Lunds universitet, har fått läsa Woltbudens anställningskontrakt. Hon säger att Wolt har hittat ett sätt att maxa systemet.
Vad kan man göra då?
– Det kommer bli svårt om inte facket hjälper till. En annan möjlighet är att konsumenterna förstår skillnaden mellan att få hem sin pizza från ett företag med bra villkor för sina anställda, jämfört med ett företag med dåliga villkor, säger hon och får medhåll av Maria Fritz.
Ett sätt att tvinga arbetsgivaren till bättre villkor är om de anställda är med i ett fackförbund. Facket kan då förhandla om avtal som ger alla arbetstagare bättre förutsättningar, så kallade kollektivavtal. Om det saknas kollektivavtal, som det gör i fallet med Wolt, kan arbetsgivaren ensidigt bestämma villkoren.
De båda forskarna återkommer till hur viktigt facket är. Men av de 20-tal bud som vi har träffat är ingen med i facket.
Wolts bud strejkar för att visa ledningen att de inte är nöjda med sina arbetsvillkor.
Trots det har buden lyckats organisera sig i Norrköping och fått till en strejk. Mats Andersson, som är ombudsman på Transportarbetareförbundet, stödjer strejken.
– Det är bra, buden måste organisera sig, det är enda sättet för dem att få bättre villkor, säger han.
Jag önskar att det fanns mer vi från facket kunde göra.
Mats Andersson
Ombudsman, Transportarbetareförbundet
Budens arbetstid är ett kapitel för sig. De är bara ”i tjänst” när de levererar en order. Resten av tiden, när de är inloggade i appen och redo för uppdrag, får de inte betalt. Buden är inte tvungna att ta ett uppdrag om de inte vill, de kan neka utan att riskera några repressalier.
Det här sättet att organisera arbetet på kallas för gigarbete och växte fram under 2010-talet. Arbetstagarna arbetar på korta kontrakt och frilansuppdrag i stället för fasta anställningar.
Wolt menar att systemet är flexibelt och att det ger buden möjlighet att arbeta när de vill, men Mats Andersson håller inte med.
– Det är feltänkt av Wolt tycker jag. Är man tillgänglig för arbete så ska man ha lön för det. En kassör i en butik får ju inte bara betalt när varorna ligger på bandet, säger han.
Mats Anderson på Transportarbetareförbundet får se Woltbudens anställningsavtal. Han tycker att deras arbetsförhållanden är förskräckliga.
Wolt skriver på sin hemsida att kunderna ska få sin mat levererad inom trettio minuter – det gör att de vill ha många bud tillgängliga. Eftersom de inte betalar någon lön till dem som väntar på uppdrag kan Wolt ha ett stort antal bud. Hur många de har i Norrköping just nu vill de inte tala om.
– Det här måste få ett stopp. Och det fort, säger Mats Andersson och funderar vidare:
– Jag önskar att det fanns mer vi från facket kunde göra, men jag förstår ju att de här människorna, som har så låga löner, inte har möjlighet att vara med i facket.
Mats Andersson, ombudsman på Transportarbetareförbundet, tycker att det är fruktansvärt att den här sortens arbetsförhållanden får förekomma i ett land som Sverige.
Det låter som att du vill hjälpa till?
– Ja, jag är alltid sugen på att ta en fight och det sitter väl i ryggmärgen att man vill hjälpa de svaga i samhället. Och när det är människor som blir utnyttjade går jag i gång ännu mer.
Mats Andersson jämför budens arbetsvillkor med hur det var i Sverige för 130 år sedan.
– Att det här får förekomma i dag i ett land som Sverige tycker jag är fruktansvärt. Wolt utnyttjar en grupp som är svaga på arbetsmarknaden, säger han.