Det handlar om resultaten från Pirls och Timss, två stora internationella mätningar. För fjärdeklassarna ligger mattekunskaperna på samma nivå som 2007, kvar under OECD-snittet, medan åttondeklassarna visar sämre resultat.

Bland fjärdeklassare har läsförståelsen försämrats ytterligare sedan förra mätningen. Flickors läsresultat har försämrats mer än pojkarnas, men flickorna läser fortfarande bättre.

I matematik visar både fjärdeklassare och åttondeklassare resultat under genomsnittet för EU/OECD-länderna. Enbart asiatiska länder toppar listan: Singapore, Sydkorea, Hongkong (Kina), Taiwan och Japan. Både finska och danska elever slår de svenska.

Sämst går det för svenska åttondeklassare, särskilt i ett längre perspektiv. De svenska resultaten för årskurs 8 "har försämrats markant" sedan 1995, enligt Timss-rapporten. Sverige är ett av fåtal länder som visar en kontinuerlig försämring under 2000-talet.

Det som är bättre än väntat, enligt Björklund, är fjärdeklassarnas resultat i matte och NO. Han pekar på att naturvetenskapen går uppåt och att matten inte fortsatt försämras. Däremot är resultaten över tid mycket sämre än i många andra länder, konstaterar skolministern.

Lågstadieeleverna ska få läsa en timme mer matte i veckan, enligt ett förslag som lämnas till lagrådet i dag. Fokus ska ligga på katederundervisning. Den extra mattetimmen ska kosta en halv miljard kronor per år.

Björklund kallar matten för "det stora krisämnet".

Helt rätt väg att gå, enligt docent i matematikdidaktik Per-Olof Bentley vid Göteborgs universitet.

Per-Olof Bentley är mycket tydlig om den svenska nivån i matematik:

På sin pressträff tog Skolverkets generaldirektör Anna Ekström upp att Norge lyckats förbättra sina resultat i undersökningarna.

TT: Elevernas utveckling är sämre än andra länder mellan fjärde och åttonde klass. Vad krävs där?

Svenska elever har tidigare klarat sig bra vad gäller läsförmåga, men har fått se ett antal länder gå om. Oavsett utvecklingen i andra länder har de svenska elevernas läsförmåga försämrats över tid.

Vad gäller matematik och naturkunskap är bilden betydligt dystrare. Resultaten har dalat på båda områdena och i den föregående Timss-undersökningen 2007 låg de svenska eleverna under EU/OECD-snittet i matematik. Man kan därför med fog säga att matematik inte är en svensk paradgren.

Resultaten i de här mätningarna brukar få stora rubriker internationellt.

Fler reaktioner på resultaten:

"En del i att lyfta läsningen i den svenska skolan måste innefatta satsningar på lärarna och bemannade skolbibliotek", skriver Jabar Amin, utbildningspolitisk talesperson för Miljöpartiet, i ett pressmeddelande.

Annika Eclund, skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tycker särskilt att nedgången i läsförståelse är bekymmersam. Eclund arbetade fram till 2010 som SO-lärare på högstadiet.

Fakta: Mätningarna