I Statens haverikommissions utredning framgår att den manöver som stängde tågdörren var kopplad så att motorn drog igång. Eftersom tågets bromsar inte var i och spårets bromsanläggning var ur funktion så kunde tåget rulla ut på Saltsjöbanan.

Städerskan visste inte hur förarreglagen fungerade och hade inte en chans att stoppa tåget. Hon valde till slut att ta skydd i ett säte utanför förarhytten. Där hittades hon svårt skadad av räddningspersonal efter kraschen.

Det första larmet till SOS ringdes in straxt före halv tre på natten. Den fastklämda kvinnan låg bakom förarhytten. Vagnen var så ihoptryckt att det krävdes elkap, hydraulverktyg, sticksåg och brytverktyg för att få loss henne. Under hela räddningsinsatsen var kvinnan vid medvetande.

Först efter tre timmar var hon losstagen och placerad på en bår. På grund av de allvarliga skadorna fördes hon i ambulanshelikopter till Karolinska universitetssjukhuset i Solna där hon hölls nedsövd i flera dagar.

Av rapporten framgår att tåget körde rakt igenom stoppbocken vid banans slut och flera meter in i vardagsrummet i lägenheten på husets första plan.

De spektakulära bilderna på tåget som kört in i flerbostadshuset, i kombination med uppgiften att städerskan stulit tåget, blev en världsnyhet. Både SL och tågoperatören Arriva hävdade att tåget inte kunde ha startats av misstag och den unga städerskan pekades felaktigt ut som en brottsling.

Tre dagar senare avskrevs brottsmisstankarna mot kvinnan sedan det visat sig att tåget visst kunde ha startats av misstag och polisens utredning visat på allvarliga säkerhetsbrister, både på tåget och på uppställningsplatsen.

Flera åtgärder vidtogs efter olyckan och haverikommissionen ser inga skäl att lämna några särskilda rekommendationer.