Bara

30 januari 2009 00:01
<p>Nu måste väl ändå tiden vara inne att slopa fordonsskatten i den form den tas ut idag. Det duger inte med att bara avskaffa skattemärket - avskaffa hela det nuvarande skattesystemet! </p><p>Dagens system är dyrt, administrativt krångligt, orättvist, dåligt för miljön och dessutom möjligt att kringgå.</p><p>Dyrt: En alltför stor del av skatten går till kostnad för administration.</p><p>Administrativt krångligt: en stor personalstab sysselsätts för att skicka ut räkningar, påminnelser och skattemärken.</p><p>Orättvist: Alla med samma bilmodell och årsmodell betalar samma skatt, oavsett hur mycket de utnyttjar vägnätet.</p><p>Dåligt för miljön: Fordonsskattesystemet ger inte fordonsägaren några incitament att begränsa sin körning.</p><p>Möjligt att kringgå: du kan köra med din bil trots att du inte betalat fordonsskatt.</p><p>Lösning är enkel - lägg fordonsskatten på drivmedlet. Med skatten på drivmedlet bli systemet billigt, administrativt enkelt, rättvist, miljövänligt och dessutom omöjligt att kringgå. I stort sett hela fordonsskatten kan gå till väginvesteringar, underhåll och nybyggnation. Administrativt enkelt, rättvist och miljövänligt.</p><p>Omöjligt att kringgå: För att kunna köra ditt fordon måste du tanka drivmedel, då kommer du inte undan skatten.</p><p>En annan positiv effekt är att alla utländska fordonsförare också får vara med och betala för den förslitning på vägarna som de orsakar. Det svenska vägnätet, till skillnad från stora delar av vägnätet i södra Europa, har fram till nu varit fritt att nyttja för turister och utländsk nyttotrafik. Det kanske kan vara dags att ändra även på det.</p><p>Peter Moberg</p><p />

Insändare Slopa fordonsskatten

Slopa fordonsskattenSlopa fordonsskatten
29 januari 2009 06:30
<p><b>Genom</b><b>snittssvensken flyttar </b>tio gånger under livet. 1,3 miljoner byter bostad i år.</p><p><b>Vi flyttar </b>ofta, mer än någonsin bortsett från en flyttboom på 1960-talet. De flesta flyttar bara korta avstånd, inte sällan inom samma stadsdel.</p><p><b>I åldern </b><b>19</b><b>-</b><b>30</b> år flyttar man i snitt fyra gånger och det är oftast då det blir fråga om längre flyttavstånd. Efter 30 år flyttar man inom sitt eget arbetsmarknadsområde och efter 35 är det få som flyttar utanför den egna kommunen.</p><p><b>Ju äldre </b><b>man blir</b> desto mindre är man benägen att flytta långa avstånd.</p><p><b>Källa:</b> Svensk Fastighetsförmedling</p>

Vi flyttar tio gånger under livet

29 januari 2009 06:30
<p><b>Genom</b><b>snittssvensken flyttar </b>tio gånger under livet. 1,3 miljoner byter bostad i år.</p><p><b>Vi flyttar </b>ofta, mer än någonsin bortsett från en flyttboom på 1960-talet. De flesta flyttar bara korta avstånd, inte sällan inom samma stadsdel.</p><p><b>I åldern </b><b>19</b><b>-</b><b>30</b> år flyttar man i snitt fyra gånger och det är oftast då det blir fråga om längre flyttavstånd. Efter 30 år flyttar man inom sitt eget arbetsmarknadsområde och efter 35 är det få som flyttar utanför den egna kommunen.</p><p><b>Ju äldre </b><b>man blir</b> desto mindre är man benägen att flytta långa avstånd.</p><p><b>Källa:</b> Svensk Fastighetsförmedling</p>

Vi flyttar tio gånger under livet

29 januari 2009 01:00
Krönika

Glöm inte Förintelsen!

29 januari 2009 00:01
<p>Det finns cirka 45 000 vargar i Ryssland, i Nordamerika är motsvarande siffra 60 000. Vargen är inte på något vis ens i närheten av en tendens att vara utrotningshotad.</p><p>Låt mig lägga upp lite fakta: Kroppen behöver syre och växter behöver solljus. Detta visste jag sedan tidigare, däremot har jag nyligen fått lära mig av insändare här i Corren att Sverige behöver varg. Jag är mycket tacksam för min nya kunskap. Det är bara en liten sak jag undrar, varför behöver Sverige varg? Vad är det som gör att tillvaron skulle bli så omöjlig om det inte vandrade omkring någon varg i Sveriges skogar? </p><p>Varg har inte dödat människor på väldigt länge i Sverige. Kan det möjligen ha något samband med att svenskarna inte tillåtit speciellt hög förekomst av varg? Vi började döda varg på grund av problematiken den innebar. Folk motsatte sig inte detta då man levde i verkligheten. Idag lever de flesta långt från landsbygden och har fått en romantiserad bild av vargen.</p><p>Väldigt få vill möta varg i skogen. Det finns alltså inget behov av närhet till vargen. Låt därför vargen hålla till i Ryssland där inavel är obefintligt och konkurrens med människan ej är lika påtaglig. </p><p>Oskar K</p>

Insändare Ingen varg i Sverige

Ingen varg i SverigeIngen varg i Sverige
29 januari 2009 00:01
<p>Mats Ekberg (22/1) med flera målar upp en romantiserad bild av vargen. Förmodligen står den som symbol för den vackra naturen oförstörd av människan. Det är ren osanning att vargen och andra rovdjur bara tar gamla och sjuka djur. Man trodde även så inom vetenskapen tills ordentliga studier gjordes som gav en helt annan bild. Vargen tar det den behöver och kommer åt, vilket även innefattar tamboskap och hundar.</p><p>Men det gissel lokalbefolkningen i ett vargtätt område utstår behöver man ju inte bry sig om när man sitter på avstånd tyckande.</p><p>Martin Johansson</p>

Insändare Romantiserad bild av vargen

28 januari 2009 00:01
<p>Sverige och världen har det jobbigt nu. Jobbigt i den bemärkelsen att ekonomin står på ända. Världen suckar och världen håller andan; vi håller den för den bräckliga vapenvilan i Gaza, vi håller den för att se om Obama infriar våra förväntningar. Vi suckar över vädret och över grannens katt som med stor illvilja använder barnens sandlåda som kattlåda. När sen sömmen i favoritbyxorna spricker är det inte svårt att hålla sig för skratt, och det går lätt att sen skicka en besvärjelse över de gener som olyckan gav oss. Inte nog med det; din chef är en galen tyrann som verkar vara direkt plockad från ett terrornätverk. Det är lätt att se problemen.</p><p>Men vi kan varje dag glädjas åt den vapenvila som råder och alla de människoliv som sparas varje minut, att det är alldeles underbart med väder och att du kan tacka generna för att du har ben att gå med. Tänk att kunna lägga sig i en säng på kvällen och sen - om än med trötta ögon - gå upp på morgonen, på sina egna ben och äta frukost. Vi kan tacka grannens katt för att den åtminstone gör det i låda. Eller tacka din lyckliga stjärna för att du lär massor av din chef varje dag; hur du inte vill vara.</p><p>Tänk hur underbart det är att få veta att en vän fött ett välskapt barn och den glädje det ger, eller att kunna gå utanför dörren utan att riskera att bli skjuten. Livet är inte rättvist, och det kommer aldrig bli det till 100 %, men hur vi än vrider och vänder på det så har vi alla något att uppskatta och känna tacksamhet över.</p><p>Som en kaskad av lyckobringande vatten sköljer det över mig; känslan av att jag har så mycket att uppskatta. Jag glömmer bara bort det ibland. Gör du det också?</p><p>Helena</p>

Insändare Allt är inte elände

26 januari 2009 12:08
<p>Ett illa skött myndighetsuppdrag och en dålig arbetsgivare. Så lyder omdömet om Försäkringskassan. Under den senare delen av förra året genomfördes en stor omorganisering som innefattade personalneddragningar. Resultatet blev sämre service till allmänheten. Men inte bara organisationen är i oordning, ekonomin är det också. 900 miljoner befaras underskottet att bli 2009. </p><p>Att Försäkringskassan fungerar som den ska är ett måste. Många människors levnadsförhållanden hänger på att kassan sköter sitt uppdrag. I media har vi sett exempel på familjer som får lämna hus och hem på grund av uteblivna utbetalningar. Dessutom har myndigheten ett ansvar för sina anställda och därigenom föregå med gott exempel för andra arbetsgivare. En majoritet av personalen tycker att omorganisationen har gjort arbetsförhållandena sämre än innan. </p><p>Mer pengar från regeringen behövs, menar fackförbundet ST. Det är möjligt. Men framför allt måste kassans ledning få skutan på rätt köl igen - omgående.</p>

Ledare Kassa i kris

Kassa i krisKassa i kris
26 januari 2009 10:28
<p>Är du förälder? Har du tonårsbarn?</p><p>I så fall: Har du koll på deras internetvanor? Om inte: Skaffa dig det snarast.</p><p>För grooming - när vuxna kontaktar barn på nätet i sexuellt syfte - blir allt vanligare.</p><p>Några år gamla siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att omkring 40 procent av pojkar och flickor i 15-årsåldern har kontaktats av vuxna på nätet i sexuellt syfte. Bland flickorna är siffran högre, nästan 50 procent.</p><p>Men den senaste Ungdomsbarometern visar att 62 procent av flickorna mellan 15 och 18 år har utsatts för grooming. Den visar också att sexuellt tvång är mycket vanligare bland dem som har utsatts för grooming än bland dem som inte blivit det.</p><p>När två av Correns reportrar förra året utgav sig för att vara Pernilla 14 år på Passagen, en av de stora ungdomssajterna, hörde elva män av sig på bara några minuter. På knappt en timme hade över 30 män tagit kontakt. Och när Pernilla stämde träff med två av dem, betydligt äldre än henne själv, dök de upp i Linköping för att ha sex med en minderårig.</p><p>Corren var vare sig först eller sist med det här greppet. Men alla som har provat det har kunnat konstatera att grooming är utbrett. Responsen när man lägger ut en profil av en tonårstjej är omedelbar och äldre män på sajter som Passagen, Lunarstorm, Playahead, och Bilddagboken tycks det krylla av.</p><p>Grroming är inget nytt problem. Men i takt med att det breder ut sig ökar behovet av åtgärder. Och än så länge är det inte brottsligt, det blir det först om minderåriga luras till sexuella handlingar.</p><p>Redan 2007 föreslog riksåklagaren Fredrik Wersäll att grooming skulle kriminaliseras. Även justitieminister Beatrice Ask har utmärkt nog konstaterat att något måste ske.</p><p>Men flera remissinstanser pekar på problemen med en kriminalisering. Hur ska polis och åklagare kunna bevisa att syftet varit sexuellt? Att den avsikten har varit att utnyttja någon?</p><p>Andra remissinstanser, främst de som jobbar med att skydda barn, har lyft fram att kriminalisering vore en viktig signal från samhällets sida.</p><p>Någon gång under våren väntas regeringen lägga fram sin proposition och förhoppningsvis innehåller den förslag på kriminalisering. För det är viktigt att samhället markerar mot nätpedofilerna, som förhoppningsvis kommer att bli avskräckta när grooming blir ett brott.</p><p>Men en kriminalisering är inte den enda lösningen.</p><p>De samtal som socialminister Göran Hägglund för med it-branschen om att exempelvis göra det enklare att anmäla hemsidor och personer är viktiga. Liksom diskussionen om att höja den tekniska kompetensen bland lärare och andra som jobbar i skolan.</p><p>Men det är hemma som de viktigaste förebyggande insatserna kan göras. Föräldrar måste börja ta ansvar för vad deras barn gör på nätet. Och det finns en hel del man som förälder kan göra:</p><p>Ta reda på barnens nätvanor.</p><p>Berätta om faran med pedofiler.</p><p>Håll koll på vilka sajter de besöker.</p><p>Lägg upp en egen profil och håll koll på vad barnen gör.</p><p>Ha datorn i köket eller vardagsrummet.</p>

Ledare Vet du vad dina barn gör på nätet?

Vet du vad dina barn gör på nätet?Vet du vad dina barn gör på nätet?
26 januari 2009 01:00
<p>I John Ajvide Lindqvists <i>Låt den rätte komma in </i>är en av huvudpersonerna, Oskar, en mobbad mellanstadiepojke. Plågoandarna kallar honom för gris och tvingar honom att låta som en vettskrämd gris. Det är förstås oerhört förnedrande för Oskar - men mobbarna verkar bara tycka att det är kul.</p><p>I Kartin Zytomierskas blogg <i>Fuck you right back</i> kallar hon Isabella Löwengrip, som står bakom Sveriges största blogg <i>Blondinbella</i>, för "skitgris".</p><p>Bakgrunden är ett inlägg av Blondinbella där hon anklagar Zytomierska och Carolina Gynning, två av landets mest framgångsrika bloggare, för att hetsa kring vikt, mat och smala ideal. Zytomierska, som varit bantningscoach åt sina läsare, varit med i <i>Du är vad du äter</i> och bantat med Svarta Lådan, gick i taket.</p><p>I flera inlägg har hon sedan gjort vad hon har kunnat för att håna Blondinbella. Och liksom mobbarna i <i>Låt den rätte komma in</i> verkar Zytomierska bara tycka att det är kul.</p><p>Visst är hetsen kring mat, vikt och smala ideal upprörande. Men i det hänseendet är Zytomierska, Blondinbella och Gynning lika goda kålsupare. De bloggar alla tre om utseende och yta; om kläder, smink, botox, tandblekning, träning, extensions och vikten av att vara snygg.</p><p>Visst är det upprörande att de här tre, som tillsammans har uppemot en miljon läsare i veckan, är förebilder för många yngre tjejer och därmed spär på en redan alldeles för stor fixering vid utseende.</p><p>Fast det är ändå inte det som upprör mest. Det gör tonläget.</p><p>Att kalla någon för "skitgris" är inte okej. I den fysiska världen, den som inte utspelar sig i bloggosfären, är det mobbning att håna en annan på det sättet som Zytomierska gör. Och mobbning bekämpas med näbbar och klor runt om i samhället. På skolor och arbetsplatser jobbar man med kompisstödjare och handlingsplaner för att elever och anställda ska slippa bli kränkta. Så varför ska vi acceptera mobbning på nätet? </p><p>Flera svenska bloggare har vittnat om det anonyma näthatet, om de som kommenterar på bloggarna utan att ange vilka de är och som vräker ur sig precis vad som helst om det som skrivs och om den som skriver. Hatet var till exempel skälet till att Linda Skugge, som då hade en av de största bloggarna, tog en paus. Och till att hon, när hon tog upp bloggandet igen, gjorde det på en betydligt mindre sajt än <i>Expressen.se</i>.</p><p>Men kan vi verkligen föra en seriös debatt om näthatet om bloggarna själva inte kan leva upp till de krav som ställs i det fysiska livet? Självklart inte. Så länge sådana som Zytomierska hånar andra människor kommer hon och övriga bloggare att få tillbaka med samma medicin.</p><p>Det drabbar även seriösa bloggare, de som har ambitionen att tillföra samhällsdebatten och demokratin något. Men allra värst för dem är att de klumpas ihop med bloggare utan några andra ambitioner än att få medial uppmärksamhet. Som Katrin Zytomierska.</p>

Ledare "Skitgris" inte okej på nätet heller

"Skitgris" inte okej på nätet heller"Skitgris" inte okej på nätet heller
26 januari 2009 00:00
<p><b>Är begreppen </b>livskvalité och människovärde bara aktuella när kassakistorna är överfulla? Jag tänker då på de indragna bidragen för rollatorer, ett hjälpmedel som möjliggör, utevistelse för en stor mängd människor. Det är redan i dag allt för många som inte kan ta sig utför egen hand, och nu tänker man stänga inne ännu fler.</p><p>Jag får ta till ett känt uttryck, som jag riktar till de som fattar dylika beslut, ni borde veta hut, ja dubbelt hut!</p><p>Så till frågan om pensio-närsparti, som en del ser som lösningen på alla pensionärsfrågor. Det parti som "Leif i Mjölby" med flera förordar, har väl inte precis rosat marknaden. Jag ställer mig frågan vem skall leda ett liknande parti? Först tycker jag att vi måste visa att vi kan ha ett bra samarbete mellan de befintliga pensionärsorganisationerna. Att vi kan samordna synpunkter och åtgärder, och inte jobba på var sin "kant".</p><p>Sen måhända att vi kan börja fundera på ett pensio-närsparti. Däremot kan vi redan i dag, påverka de politiska partierna så att de blir mer intresserade för våra frågor.</p><p><b>Lennart i Skänninge</b></p>

Insändare Angående livskvalité och pensionärsparti

26 januari 2009 00:00
<p><b>Allt fler </b>barn är i dag överviktiga. Varför är inte skolan mer aktiv för att motverka detta?</p><p>I dag är det för få idrottspass i veckan. Barnen behöver uppmuntras till att motionera.</p><p>Alla är inte aktiva i någon idrottsförening. Därför måste även de få någon slags motion och skolan är en utmärkt plats.</p><p>Motion är inte bara bra för deras hälsa och välbefinnande utan den förbättrar även koncentrationen och därmed inlärningen. Skolan borde ha minst tre schemalagda idrottslektioner per vecka.</p><p>Jag tycker även att idrott ska vara obligatoriskt under alla tre gymnasieåren. Det är viktigt att motionera och ta hand om sin kropp redan i tidig ålder.</p><p><b>Elin</b></p>

Insändare Livsviktigt med motion

Livsviktigt med motionLivsviktigt med motion
24 januari 2009 00:00
<p>Svar till Nancy Svensson, Ödeshög, 22/1.</p><p><b>I min artikel</b> i Corren 20/1 gjorde jag en beskrivning av det beslut som landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd tagit. Jag tycker det är ett bra beslut när medborgarens ställning enligt önskemål stärks.</p><p>Jag befinner mig verkligen mitt i vardagen. Då jag inte är fritidspolitiker, arbetar jag med sjuka, äldre, funktionshindrade med flera. Jag kommer i stort sett dagligen i kontakt med olika hjälpmedel. Tyvärr är det så att inte alla hjälpmedel är gratis, till exempel får man bara en hörapparat. Jag har själv sedan många år hjälpmedel som inte är gratis.</p><p>Angående rollatorfrågan belyser den problematiken med var landstingets ansvar går för den enskilde individen. Vad som skall fås för skattepengarna och vad medborgaren själv måste betala för?</p><p>Flera av de hjälpmedel, som inte bekostas av landstinget kan man köpa ute i handeln. Genom att vissa hjälpmedel bekostas av medborgaren själv öppnas en marknad för dessa, vilket kan leda till pressade priser.</p><p>Som beskrivits i min artikel har majoriteten i landstinget ledord såsom "egenansvar" och "tillgänglighet".</p><p>Även i fortsättningen kommer landstinget som tidigare att bistå med en rollator för inomhusbruk.</p><p>Landstingets viktigaste uppdrag är att ta hand om en stor del av sjukvården. En del kommuner är stora och andra är små. Har man valt att bo i en mindre kommun, så finns det av naturliga skäl inte så många valmöjligheter och det rör mycket av det som finns i övrigt i samhället. Att valmöjligheten blir större, där det går, när det gäller vårdcentral borde även Nancy Svensson kunna glädja sig åt, för ni har en bra vårdcentral i Ödeshög. Andra som bor långt ifrån kanske gärna skulle vilja tillhöra den istället.</p><p><b>Monika Broman FP</b></p>

Insändare Landstinget bistår med rollator för inomhusbruk

23 januari 2009 16:59
Ledarkrönika

Lördag och elva månaderkvar till julafton

Lördag och elva månaderkvar till julaftonLördag och elva månaderkvar till julafton
23 januari 2009 00:00
<p><b>Sverige gjorde </b>rätt i att gå med i EU. Att ansluta sig till myntenheten euro visade sig vara en annan sak. Hur betydelsefullt är det att pengarna i din ficka kallas för kronor?</p><p>Res till några länder utanför Sverige och du finner ett varierande antal namn för valutor. Spelar det någon roll att dessa platser inte använder kronor?</p><p>Med så många länder bakom sig håller euron snabbt på att bli en ganska stark valuta. Kronan fluktuerar mycket mot starkare valutor. Helt visst är det dags för Sverige att ansluta sig till euron?</p><p>Regeringen funderar på att introducera nya mynt och sedlar. Kostnaden för detta kan förmodlingen reduceras om man inför euron nu istället.</p><p>När allt kommer omkring, vad är väl ett namn? Krona/euro, det är ju bara pengar.</p><p><b>Jeff Philliskirk</b></p>

Insändare Dags att införa euro i Sverige

23 januari 2009 00:00
<p>Svar till Nils-Åke Jonsson, 21/1.</p><p><b>Nils-Åke, sluta </b>skräm upp människor genom att antyda att vargarna som finns ska ge sig på små barn. Mig veterligt så har det väl inte hänt att vargar har dödat människor i Sverige på flera hundra år.</p><p>Det är väl ingen ansvarsfull förälder som släpper ut sina barn ensamma i skogen, lika lite som att man släpper ut dem ensamma i trafiken i stan. Sluta med argumentet att vargen ska äta upp barnen.</p><p>Varför kan inte ansvarsfulla föräldrar på landsbygden följa sina barn till bussen när föräldrar i stan kör sina barn till dagis och skola? Var det inte en 10-12-årig pojke som försvann något dygn i skogen där det finns vargar i somras? Inte blev han uppäten.</p><p>Nu senast för någon vecka sen så blev en mamma och ett barn bitna av en jakthund och fick föras till sjukhus. För några veckor sedan fick en fårägare sina får lemlästade av en jakthund. Ska jakthundarna avlivas efter alla attacker?</p><p>Om ni seriösa jägare slutade skydda tjyvjakten på rovdjur och andra djur är jag säker på att ni skulle kunna föra en rovdjursdebatt där man lyssnade på era argument. Nu upplevs ni bara som oseriösa. Räcker med att gå in och titta på jaktsidor och jaktorganisationernas hemsidor. Den otäcka stämning som jaktorganisationer och enskilda piskar upp mot rovdjuren är helt sanslös, ja rent av skrämmande. Efter att ha läst dessa sidor tror jag på fullt allvar att det finns en hel del sanning i filmen "Jägarna".</p><p>I dag är risken större att bli skjuten av en jägare än att bli dödad av en varg, se vad som hände i höstas. Det skjuts 90 000 älgar om året, vargen tar bara gamla, svaga och sjuka djur.</p><p><b>Mats Ekberg</b></p>

Insändare Risken att bli skjuten av en jägare är större än att bli dödad av en varg

22 januari 2009 21:00
<p>Min högra skuldra fryser. I alla fall sa en sjukgymnast att den gör det. </p><p>- Du har en frusen axel, sa han utan att ens känna på den.</p><p>Herre Gud, karl'n är synsk, tänkte jag. Han är inte bara sjukgymnast, han är homeopat och använder sig av irisdiagnostik. Han ser på mina ögon vad som felas mig. Fantastiskt! </p><p>Men så var det inte. Han har själv haft frozen shoulder som sjukdomen heter på engelska och kände genast igen den nye patientens rörelser och ickerörelser. </p><p>- Kan du göra så här? Han höjde armen.</p><p>Nej. Och inte heller hänga i Kustviks dörrkarm som jag brukar göra varje dag på jobbet, eftersom högerarmen inte går att hålla rakt upp. Inte heller kan jag göra armhävningar i Nilssons rum eller stå på händer i Bergstens. Och fotbollen som ligger i Mildaeus rum vågar jag inte plocka upp med händerna för då gör det riktigt ont. Jag minns en fotbollscup i Mjölby i november, faktiskt, och om när en fotboll kom upp på läktaren där jag stod (tror det var Mjölby AI och Ödeshög som spelade) och hur jag böjde mig ner, plockade upp bollen, och bara släppte den över räcket ner på planen. Oh, my God! Det skar genom hela armen, ända uppifrån axeln och ner till fingerspetsarna och smärtan ilade som en elak skuld. I 20 förtvivlade sekunder. Samma ilande och starka smärta gjorde mig illa i går när jag skulle ta av mig jackan. I 20 sekunder stod jag grimaserande böjd med jackan bara halvt avtagen och såg ut som en drucken.</p><p>20 sekunder, det är ju ingenting. 200 meter för en snabb sprinter. Ursain Bolt hinner 210 meter. 20 sekunder. En promenad ut till brevlådan och tillbaka. Men 20 sekunders smärta känns som en evighet. Men vad som smärtar ännu mer är att jag inte kommer igång med träning. Snart två månader nu med enbart promenader. Det är för dåligt, det är för lite. Men vad ska man göra när axeln fryser? </p>

När kroppensdelar fryser

22 januari 2009 14:56
<p>Fånglägret på Guantanamobasen på Kuba ska stängas inom ett år. Ett vallöfte som Barack Obama tydligt har för avsikt att hålla. </p><p>En del kritiker menar att ett år är för lång tid för att stänga Guantanamo, medan andra menar att Obama aldrig kommer att hinna infria löftet under mandatperioden på fyra år. Hur som helst råder ingen tvekan om att fängelset är en ytterst tveksam inrättning placerad i något som enbart kan kallas för en juridisk gråzon. Sedan 2002 har över 800 personer suttit fängslade på basen. Av dem har bara 20 anklagats för ett faktiskt brott, och endast tre åtalats...</p><p>Förändringen består i att Obama faktiskt bommar igen stället. Men det är bara steg 1. Steg 2 är vad som kommer att ske med de cirka 250 fångar som i dagsläget befinner sig på Guantanamo. Det är först när båda stegen tagits på ett juridiskt och demokratiskt korrekt sätt som Guantanamo kan strykas från presidentens "att göra-lista".</p>

Ledare Förändring I

22 januari 2009 10:45
<p>För två år sedan hamnade Annikas son på glid och familjen kom i kontakt med socialkontoret. Sonen fick en kontaktperson, en anställd i skolan. Men han var bara timvikarie och uteblev ibland från avtalade möten.</p><p>I maj skedde en omorganisation i socialtjänsten. För Annikas familj innebar det att socialsekreteraren familjen hade slutade. En ny sekreterare och ny kontaktperson utsågs.</p><span class="mellanrubrik">Träffar fungerade inte</span><p>Under sommaren skulle Annikas son träffa kontaktpersonen en gång per vecka. Men det fungerade inte.</p><p>- Vi ringde oerhört många samtal till socialen under den här tiden för att vi behövde akut hjälp men det hände ingenting, berättar Annika.</p><span class="mellanrubrik">Har det hjälpt sonen?</span><p>Familjen har också haft kontakt med närpolis och förhörsledare. Dessa kontakter beskriver Annika som mycket bra men frågar: Vad har det hjälpt hennes son, egentligen?</p><span class="mellanrubrik">Tidig hjälp hade hjälpt</span><p>Annikas son blev misstänkt för brott och åtalades för det. I höstas kallades han till rättegång. Där mötte Annika andra föräldrar med samma erfarenhet av socialtjänsten.</p><p>- Vi konstaterade att om vi hade fått hjälp i ett tidigare skede hade vi inte suttit där, säger Annika.</p>

På tiden att samarbeta bättre, anser Annika

22 januari 2009 01:00
Krönika

Gunnar Wetterberg: Krisberedskap och människor

Sida 9 av 25
Sida 9 av 25