Dalarnas lÀn

18 februari 2009 09:33
SPEEDWAY/AVESTA

RÀkna inte med Tony i depÄn

18 februari 2009 09:32
SPEEDWAY/AVESTA

"Var sÄ lÄngt ner man kan komma"

"Var sÄ lÄngt ner man kan komma""Var sÄ lÄngt ner man kan komma"
18 februari 2009 00:00
SPEEDWAY/AVESTA

RÀkna inte med Tony i depÄn

18 februari 2009 00:00
SPEEDWAY/AVESTA

"Var sÄ lÄngt ner man kan komma"

"Var sÄ lÄngt ner man kan komma""Var sÄ lÄngt ner man kan komma"
17 februari 2009 01:00
Krönika

Ami Lönnroth: Reagera mot att samhÀllet stÀngs!

17 februari 2009 00:01
<p>Jag tror inte att det Àr mÄnga Linköpingsbor som vill ha nÄgon bebyggelse vid TinnerbÀcksbadet och Folkungavallen. Varför kan inte kommunen gÄ pÄ den demokratiska linjen och lÄta invÄnarna rösta om hur de vill ha det. För det hÀr Àr ett mycket viktigt beslut dÀr man inte ska strunta i vad vi tycker.</p><p> Anna</p><p />

InsÀndare Folkomrösta om nybyggen

17 februari 2009 00:01
<p>Svar till "Denka" angÄende "Brottslingar ges hela tiden en ny chans", den 6/2.</p><p /><p>Ett förtydligande: Min empati riktar sig till alla som utsÀtts för orÀttvisor - till alla 14-Äringens offer, men ocksÄ till 14-Äringen sjÀlv som visar sÄ tydligt att vuxna förebilder och trygghet varit en total bristvara i hans liv sÄ hÀr lÄngt. Enligt Brottsförebyggande RÄdet (www.bra.se) Àr regelbundna middagar med familjen den bÀsta förebyggande ÄtgÀrden mot ungdomskriminalitet. Vad ska det bli av alla barn och ungdomar som fÄr rÄ om sig sjÀlva bÀst de kan medan förÀldrarna smiter frÄn eller pÄ andra sÀtt misslyckas med sitt ansvar, och skolor och socialförvaltning stÀndigt fÄr nya sparbeting? Ska vi straffa dem för att de blivit födda? SlÀnga dem i fÀngelse och blunda och hoppas att miljön dÀr ger dem den trygghet de saknar? Eller ska vi gÄ till botten med problemet? Jag vill jobba med problemen frÄn grunden - men det kanske Àr för mycket "flower power"?</p><p>/Frida H</p><p />

InsÀndare GÄ till botten med problemet

17 februari 2009 00:01
<p>Respekt, vÀrme och kompetens vill vi nog alla mötas av pÄ vÄr Älderdom. Hur hemskt Àr det dÄ inte att ta del av massmediernas rapporter om hur Àldre kan behandlas i vÄrden. Framför allt oroas jag av mÀngden fall som kommer fram. Som en motvikt mot dessa skrÀckskildringar vill jag ge bild av en annan verklighet, en verklighet som jag ju förstÄr finns pÄ mÄnga platser i vÄrt land - inte bara i Mjölby.</p><p>Jag har en tio Är Àldre syster, 84 Är, som under de tvÄ senaste Ären fÄtt behov av hjÀlp och stöd pÄ grund av tarmoperation och lÄrbensbrott. NÀr hon kom hem till sin bostad efter de olika behandlingsperioderna pÄ sjukhus sattes kommunens vÄrdplanering in och min syster fick dÄ all önskad hjÀlp i hemmet.</p><p>NÀr krafterna vartefter minskade blev det aktuellt med att flytta frÄn lÀgenhet till Àldreboende. Det var i samband med den flyttningen (januari 2009) som jag vistades i tvÄ sammanhÀngande perioder pÄ Kungshöga Àldreboende och pÄ nÀra hÄll kunde se hur vÄrden och omsorgen fungerar dÀr.</p><p>Jag Àr imponerad av det jag sÄg och upplevde. VÀrme, vÀnlighet, tÄlamod och respekt för de enskilda mÀnniskorna och deras önskningar och behov. "Vi Àr ju hÀr för din skull", hörde jag inte sÀllan som svar nÀr nÄgon tackade för hjÀlpen - och framför allt hade all (och jag menar all) personal just den attityden! För dem var det moderna ordet <i>empati</i>, inte bara ett ord!</p><p>I en ombonad miljö, fjÀrran frÄn allt vad "institution" heter, fÄr man rehabilitering och man aktiveras att delta i den trÀningsverksamhet man orkar med. HÀr bjuds pÄ underhÄllning av olika slag, bl a gamla svenska lÄngfilmer - mycket uppskattat.</p><p>Det gÄr inte att skriva om detta Àldreboende utan att nÀmna maten - sÄ god! Uppdukade bufféer ger stor valfrihet Är de boende och för dem som inte kan eller vill gÄ till matsalen kommer personalen med mat pÄ brickor. KvÀllsmaten, en paj eller nÄgon annan varm mat serverades alltid sÄ, och dÄ hörde man ofta: "Vad vill du ha pÄ smörgÄsarna i kvÀll, dÄ?"</p><p>Allt detta sammantaget Àr trygghet för min syster - trygghet ocksÄ för mig som anhörig.</p><subheadline2>TYRA CLEVE WALTHER</subheadline2><subheadline2>SOLNA</subheadline2>

InsÀndare Respekt, vÀrme och kompetens = trygghet

17 februari 2009 00:01
<p>Man kan förstĂ„ den oro och besvikelse som somliga svenskar nu kĂ€nner i dessa tider av försvarsnedskĂ€rningar. De kĂ€nner det som om vĂ„rt Sverige blir alltmer blottlagt och oförmöget att stĂ„ emot presumtiva betvingare, till exempel Ryssland som verka handla pĂ„ eget bevĂ„g i till exempel Barents hav och i Östersjön. </p><p>Den nationen rustar sig ocksĂ„ militĂ€rt, kanske i syfte att vĂ€cka förskrĂ€ckelse hos oss hĂ€r i Norden. Men vi blir inte förskrĂ€ckta. I sjĂ€lva verket anser vi att nationen uppvisar tydliga tecken pĂ„ osĂ€kerhet och framförallt tunghĂ€fta - den kan ryta som en björn men inte prata som en klok och förstĂ„ndig mĂ€nniska. </p><p>"Den ryska björnen" visar sig inte kunna föra lugna och sakliga diskussioner med andra nationer. Inte heller visar den sig anvĂ€nda laggilla medel för att skaffa sig ytterligare landomrĂ„den, tillgĂ„ngar och annat. Nej, osedvanligt glupsk och rövaraktig Ă€r vad den björnen visar sig vara. Vilken plĂ„ga Ă€r den dĂ€rför inte för alla dem som vill upptrĂ€da belevat och mĂ€nniskovĂ€rdigt!</p><p>En dag kommer dock nationen att bli varse sitt omoraliska, djuriska uppförande. Dess invĂ„nare kommer dĂ„ att skĂ€mmas och tvingas gĂ„ igenom livet med en bitande kĂ€nsla av att inte duga nĂ„gonting till. De kommer att avundas varje nation i vĂ€rlden som inte sĂ€tter sin tillit till militĂ€ra strategier och som har lĂ€rt sig uppföra sig vĂ€l nĂ€r de har med andra nationer att göra.</p><p>Benny Sikter</p><p />

InsÀndare Rysslands svaghet

Rysslands svaghetRysslands svaghet
17 februari 2009 00:01
<p>Om en förĂ€lder har hemmet som arbetsplats och den andra förĂ€ldern ska vara förĂ€ldraledig med barn som dessutom har Ă€ldre syskon, vems ansvar Ă€r det att lösa situationen? Är det kommunen, som med skattepengar frĂ„n invĂ„narna bedriver barnomsorg? Eller Ă€r det förĂ€ldrarna men sitt förĂ€ldraansvar? Att ha 15 timmar/vecka i skattefinansierad barnomsorg vid förĂ€ldraledighet Ă€r tillrĂ€ckligt, tycker jag. Om en av förĂ€ldrarna valt att ha hemmet som arbetsplats och dĂ€rmed sparar in pĂ„ lokalkostnad, sĂ„ anser jag att familjen sjĂ€lv fĂ„r bekosta och ordna med eventuellt ytterligare barnpassning. Kommunen har begrĂ€nsad ekonomi och mĂ„ste prioritera. Dessutom undrar man vad familjen gör om kommande barn till exempel fĂ„r kolik i tre mĂ„nader. Vem ska lösa det? Om en familj i denna situation önskar 25 timmar istĂ€llet för 15 timmars barnomsorg fĂ„r familjen sjĂ€lv lösa det med privat barnpassning eller genom att hyra en lokal för den hammarbetande förĂ€ldern. IstĂ€llet för avdrag i deklarationen av ett rum i hemmet kan man göra avdrag för lokalhyra.</p><p>Pillan</p>

InsÀndare Hemmaarbetande förÀlder

17 februari 2009 00:00
BorlÀnge

Halilovic klar för Dalkurd

16 februari 2009 13:41
<p>Venezuelas president Hugo Chåvez har ordnat det bra för sig. Det blev andra gÄngen gillt för Chåvez som genom söndagens folkomröstning fick ett 54,4-procentigt klartecken att ett obegrÀnsat antal gÄnger stÀlla upp för omval. </p><p>Chåvez motivering Àr att han inte hinner genomföra allt som han har förutsatt sig pÄ de tio Är han suttit och pÄ de fyra han har kvar vid makten. Nu kan han styra "den tid som behövs för att revolutionen ska slÄ rot", som presidenten sjÀlv uttrycker det.</p><p>Det förunderliga - och orovÀckande - Àr att Chåvez tydligen inte har nÄgon som han ser som tillrÀckligt tillförlitlig att fortsÀtta hans politiska arbete. Som mÄnga socialistiska föregÄngare förknippar Chåvez revolutionen med sin egen person. Han, och endast han, vet vad som Àr bÀst för landet. Trots den folkliga majoritetens stöd Àr landet splittrat och det Àr en skrÀmmande utveckling som sker i Venezuela.</p>

Ledare President pÄ livstid?

President pÄ livstid?President pÄ livstid?
16 februari 2009 00:00
<p><b>Åkte i </b>gĂ„r med buss nr 17 frĂ„n Hackefors. Döm om min förvĂ„ning dĂ„ det visade sig att det var fel pĂ„ mitt busskort. Jag fick i alla fall Ă„ka med, men var tvungen att stanna vid resecentrum för att kolla upp kortet.</p><p>Vad hade hĂ€nt om jag hade haft en tid bokad hos en lĂ€kare pĂ„ US? Det visade sig att mitt kort var relativt nytankat, kvarvarande belopp var nĂ€rmare 200 kronor. Följaktligen tog man kortet ifrĂ„n mig. Som plĂ„ster pĂ„ sĂ„ret fick jag en enkel biljett tillbaka till Hackefors. Denna skulle anvĂ€ndas inom tre timmar. Det visade sig att det skulle dröja sju till tio dagar innan jag skulle Ă„terfĂ„ kortet.</p><p>Jag skulle alltsĂ„ sitta i Hackefors i över en veckas tid utan nĂ„gon som helst möjlighet att ta mig nĂ„gonstans. Om jag hade arbetat, hur hade jag tagit mig dit? Jag grep den sista chans som stod till buds, det vill sĂ€ga köpa ett nytt busskort.</p><p>Om jag inte hade haft pengar till detta, vad hade dĂ„ hĂ€nt?</p><p>För övrigt Ă€r detta tredje gĂ„ngen jag rĂ„kat ut för detta elĂ€nde. DĂ„ var emellertid mitt kort tankat med mindre Ă€n 100 kronor och dĂ„ kunde man fixa till ett nytt kort omgĂ„ende.</p><p>FĂ„r det verkligen gĂ„ till pĂ„ detta viset?</p><p><b>Margareta Söderlund</b></p><p><b /></p><p><b>Svar frĂ„n Östgötatrafiken:</b><b /></p><p><b>Problemen med kort </b>som inte fungerar Ă€r tyvĂ€rr vĂ€l kĂ€nda för oss. Problemen beror till stor del pĂ„ att vĂ„ra nuvarande kortlĂ€sare Ă€r mycket gamla vilket orsakar lĂ€sproblem av korten. Ett annat stort problem Ă€r att korten Ă€r mycket kĂ€nsliga för avmagnetisering.</p><p>Ligger kortet nĂ€ra ett magnetlĂ„s, som exempelvis finns i plĂ„nböcker och vĂ€skor avmagnetiseras de lĂ€tt. De kan Ă€ven vara kĂ€nsliga för larmplattor i affĂ€rer. Är kortet vĂ€l avmagnetiserat fungerar det inte lĂ€ngre.</p><p>Att det sedan tar drygt en vecka innan vi kan betala ut kvarvarande belopp beror Ă€ven detta pĂ„ dagens system.</p><p>I och med att all redovisning av vad som hĂ€nt i alla maskiner och kortlĂ€sare tar upp till en vecka att fĂ„ in, kan vi inte kontrollera ett kort tidigare. FrĂ„n mĂ„nga mindre entreprenörer sker nĂ€mligen avrapportering per post och inte heller varje dag.</p><p>Vi hoppas dock att problemen med skadade kort ska upphöra nĂ€r vi börjar anvĂ€nda vĂ„rt nya system. De nya korten bygger pĂ„ en annan teknik och Ă€r inte lika kĂ€nsliga pĂ„ Ă„verkan. Alla transaktioner i systemet kommer att synas mycket snabbare och dĂ„ kan vi Ă€ven rĂ€tta eventuella felaktigheter fortare.</p><p><b>Leif Johanson,</b><b /></p><p><b>vd, ÖstgötaTrafiken</b></p>

InsĂ€ndare Hur fungerar Östgötatrafikens busskort?

13 februari 2009 18:45
Ledarkrönika

PĂ„ tisdag harjag varit snusfrii fem veckor

PĂ„ tisdag harjag varit snusfrii fem veckorPĂ„ tisdag harjag varit snusfrii fem veckor
13 februari 2009 00:00
<p>Svar till Maria P angÄende "DÄligt plogat och sandat i Brunnby", 11/2.</p><p><b>Som du sÀkert</b> vet sÄ har vi sjÀlvförvaltning hÀr i Brunnby. Av de som Àr medlemmar i sjÀlvförvaltningen Àr 10-12 personer engagerade i att klippa grÀset pÄ vÄra gemensamma ytor.</p><p>De klipper varannan till var tredje vecka under sommarhalvÄret - inte bara en gÄng som du pÄstÄr. Vad gÀller snöröjningen Àr den precis som i HÀrna utlagd pÄ HSB. Om HÀrna fÄr en bÀttre snöröjning Àn vi i Brunnby vet jag inte men ska ta upp det med StÄngÄstadens omrÄdesansvarige.</p><p><b>Marja Sandin</b></p><p><b>Ordförande i HyresgÀstföreningen och sjÀlvförvaltningen i Brunnby</b></p>

InsÀndare Det Àr sjÀlvförvaltning i Brunnby

13 februari 2009 00:00
<p>Svar till Jennie angÄende "SjukvÄrdsupplysningen fungerar dÄligt", 11/2.</p><p><b>Jag beklagar verkligen </b>att du har fÄtt vÀnta i din kontakt med SjukvÄrdsrÄdgivningen. SjukvÄrdsrÄdgivningen tar emot en mÀngd samtal varje timma, dygnet runt. I det hÀr fallet mÄste nÄgot ha gÄtt fel och det vill vi rÀtta till. Jag Àr tacksam om du har möjlighet att höra av dig till mig sÄ jag kan följa upp vad som hÀnt nÀr du ringde till oss. Du kan nÄ mig via landstingets vÀxel.</p><p>SjukvÄrdsrÄdgivningen Àr ibland hÄrt belastad, men vi arbetar oavbrutet med alla inkommande samtal. Vid akut livshotande sjukdom uppmanas patienten i talsvaret att alltid ringa 112.</p><p><b>Laila Larsson,</b><b /></p><p><b>verksamhetschef</b><b /></p><p><b>SjukvÄrdsrÄdgivningen</b></p>

InsÀndare SjukvÄrdsrÄdgivningen Àr hÄrt belastad

13 februari 2009 00:00
<p><b>Jag Äker </b>varje dag buss 539 frÄn BjörsÀter till Linköping tur och retur. Busstiderna in till Linköping, morgon och förmiddag lÀmnar mycket att önska.</p><p>PÄ morgonen gÄr det en buss kl 06.55 frÄn BjörsÀter. Den tar de flesta ungdomar som ska till skolan i Linköping. Inte sÀllan fÄr ett antal av de som stiger pÄ i Askeby stÄ upp i bussen. MÄnga av passagerarna börjar inte skolan eller jobbet förrÀn vid niotiden, men tvingas att ta den buss som ankommer till Linköping city cirka kl 07.45.</p><p>För att förbÀttra möjligheten för alla passagerare att fÄ sitta och minska en mycket trÄkig vÀntetid sÄ vill jag att LÀnstrafiken sÀtter in en buss som avgÄr frÄn BjörsÀter kl 07.55, det vill sÀga en timme senare Àn vad som Àr fallet i dag.</p><p>PÄ eftermiddagen uppstÄr ofta samma situation, det vill vÀntan. MÄnga vill resa hem mellan kl 13 och 14. De tvingas dÄ att vÀnta i upp till tvÄ och en halv timme fram till kl 15.20 dÄ bussen avgÄr frÄn Linköping. Mitt förslag Àr att sÀtta in en buss mot BjörsÀter kl 14.20.</p><p>Johan Holmgren vid Linköpings universitet har i sin rapport visat att glesare turer Àr den frÀmsta orsaken till minskat kollektivt Äkande.</p><p>Om de "bussansvariga" vill att fler mÀnniskor ska anvÀnda kollektivtrafiken mÄste den bli mer attraktiv. Fler kunder ger större vinst bÄde för resenÀrerna och för kollektivtrafiken.</p><p><b>Körkortslös bussÄkare</b></p>

InsÀndare SÀtt in fler bussar

SĂ€tt in fler bussarSĂ€tt in fler bussar
12 februari 2009 21:15
Ledarkrönika

Det Àr KRIS,men regeringenfortsÀtter blunda

12 februari 2009 01:00
Krönika

Martin Kylhammar: Filosofen i kristid

12 februari 2009 00:00
<p><b>Den senaste </b>tiden har mÄnga inlÀgg handlat om att landstinget kommer att dra in förskrivningen av rollatorer för utomhusbruk frÄn och med den 1 april 2009. DÀrför vill vi nu klargöra vad som gÀller.</p><p>Landstinget har inte nÄgra sÀrskilda rollatorer för inomhus- respektive utomhusbruk i sortimentet. De rollatorer som föreskrivs kan anvÀndas sÄvÀl inne som ute. Dubbelförskrivning av rollatorer har dessutom inte medgetts sedan 2005. Om brukaren har haft behov av tvÄ rollatorer har denne fÄtt hyra eller köpa sin andra rollator.</p><p>Det som Àr nytt frÄn och med 1 april 2009 Àr att brukarens behov kommer att bedömas innan rollator lÄnas ut. De som inte klarar sjÀlvstÀndig inomhusförflyttning kommer fortsatt att fritt fÄ lÄna en av landstinget. Vill man sedan ha en extra för utomhusbruk, eller kanske till sommarstÀllet, sÄ fÄr man betala den sjÀlv. LikasÄ om man enbart har behov av en rollator utomhus. Rollatorer har blivit allt mer tillgÀngliga i handeln med fler fÀrger och modeller att vÀlja mellan och kan inhandlas frÄn 500 kronor och uppÄt.</p><p>Viktigt att understryka Àr att alla som har en rollator förskriven före den 1 april 2009 behÄller den sÄ lÀnge behovet kvarstÄr.</p><p>HjÀlpmedelsmarknaden blir mer och mer avancerad, vilket innebÀr ökade kostnader för landstinget. NÀr ett hjÀlpmedel som exempelvis rollatorer dras in sÄ betyder det att resurserna istÀllet rÀcker till satsningar pÄ en annan behovsgrupp.</p><p><b>Lasse Pettersson (VL)</b><b /></p><p><b>Christian Gustavsson (M)</b><b /></p><p><b>Levi Eckeskog (KD)</b><b /></p><p><b>Monika Broman (FP)</b><b /></p><p><b>Lars-Olof Johansson (C)</b></p>

InsÀndare Rollatorer till de med behov Àven i fortsÀttningen

Sida 101 av 139
Sida 101 av 139