Dalarnas län

21 april 2009 01:00
Krönika

Birgitta Ohlsson: Skippa Durban II

21 april 2009 00:01
<p>Ägarna till internetföretaget Pirate Bay har dömts till ett skadestånd på 30 millioner kronor och fängelsestraff ett år för olaga fildelning. Domen har blivit en världsnyhet och anses i högsta grad prejudicerande. En multimedia-professor och forskare anser att domen kommer att överklagas och underkännas i Kammarätten. Dessutom finns forskningsresultat som bekräftar att de som laddat ner flest filer även handlar mest film och musik i butik. </p><p>Är de dömda it-specialisterna med högteknologiskt kunnande tjuvar eller rent av hjältar? Ungdomar lär sig tekniken och laddar ner sin älsklingsmusik och sina favoritfilmer. Vad är problemet? Det nedladdade materialet är upphovsrättsskyddat. Tingsrätten dömer fildelarna för att de i stor skala gjort filer med framförallt filmer och musik tillgängliga för kopiering. </p><p>Avkriminalisera fildelning som idag är förbjuden och tvinga marknaden att anpassa sig för en gångs skull. Men hur? Genom att exempelvis kostnaden för en ny mobiltelefon höjs med några kronor, och att höjningen oavkortad går till upphovsrättsinnehavare vars produkter laddats ner i mobilen.</p><p>Claes Thulin </p>

Insändare Pirate Bay är helt okej ?

21 april 2009 00:01
<p>Fick reda på att Info-Kompgymnasiet betalar 40 kronor per dag och elev när det gäller elevernas skolmat på Restaurang Lagerbladet. Visst låter det otroligt lyxigt i dessa dagar men faktum är att det är ett litet antal elever som går dit och äter och då kan man fråga sig varför?</p><p>Jo, dels så ligger restaurangen en bra bit från skolan, och vi som har trötta tonåringar vet ju av erfarenhet att få dem att gå ut i regn/kallt väder kan vara jobbigt. </p><p>Dels att de får stå i kö beroende på vilken tid de kommer dit och att de har en begränsad lunchtid så att sitta ner och äta i lugn och ro det blir det inte mycket tid över till.</p><p>Sen är det enligt flera elever dålig mat. Visst kan man tycka att de borde skärpa till sig, men vad gör man som förälder då man i stort sett varje dag får höra att de inte går dit, för att de inte känner sig motiverade att gå dit, när maten inte är bra tillagad samt att det tar tid att gå dit.</p><p>Mitt mål med insändaren är inte att folk ska kommentera att de är bortskämda utan att det ska hända något som gör att eleverna äter och mår bra och är pigga.</p><p>Det som skiljer den här skolmaten från övriga är att de kan erbjuda fler alternativ då det gäller dryck, men som förälder så skulle jag hellre vilja lägga de 40 kr på att eleverna ska få maten på närmare håll/ skickat till skolan samt att de får mer vällagad mat.</p><p>Tonårsmamma</p>

Insändare Skolmat för 40 kr per dag

21 april 2009 00:01
<p>Svenska kyrkan fortsätter sin väg mot avgrunden genom att hela tiden åstadkomma händelser som verkligen upprör människors inre. Debatten hinner inte ens avslutas i fråga om grav-återfyllning förrän något nytt ogenomtänkt uttalade presenteras. Den här gången är det griftegårdschefen Gunnar Forsberg i Linköping som i en Correnartikel hävdar "vi jobbar med etik som bakgrund i allt vi gör" när han tar sig friheten att vända gravstenar bak och fram. Är inte detta gravskändning, vad är då ett brott mot griftegårdsfriden. Ett mera handgripligt ingrepp mot gravfriden än detta är väl svårt att finna.</p><p>Etik är en inre röst som talar om för människan vad som är rätt och orätt och som människan grundar sina handlingar på. Därför är det viktigt att varje människa även en griftegårdschef har en genomtänkt etik och moral för sitt arbete.</p><p>Det man säger avslöjar ens etik, det man gör avslöjar ens moral. Finns det verkligen ett politiskt beslut bakom griftegårdschefens handlande i Linköping?</p><p>Sten-Åke Andersson</p>

Insändare Gravskändning vad annars?

Gravskändning vad annars?Gravskändning vad annars?
21 april 2009 00:01
<p>Den psykiska ohälsan i landet är på tapeten igen. Icke officiella siffror från Bris säger att det tydligen är unga tjejer som drabbas värst. Över hälften av samtalen kommer från unga tjejer som på olika sätt mår dåligt. Detta måste naturligtvis tas på största allvar. Det som dock gör mig både arg och ledsen är hur unga grabbar gång på gång glöms bort i den offentliga debatten.</p><p>I en sammanräkning av självmordsantalet bland unga svenskar, i åldern 15-24 år, är det nästan tre gånger så många unga killar som tar sina liv jämfört med tjejer. Detta enligt en rapport från Världshälsoorganisationen, WHO från 2003. Per 100 000 invånare ligger siffrorna på 14,6 för pojkar och 5,9 för tjejer. Det är främst två frågor som alla bör ställa sig; 1: Vad beror snedfördelningen mellan könen på? 2: Varför tas inte statistiken på allvar i den offentliga debatten?</p><p>Det är inte lätt att vara ung idag. Det spelar ingen roll om man är tjej eller kille. Känslorna tar inte hänsyn till vilket kön man har. Jag som ung man känner en stark frustration över att på många sätt genom åren tvingats gömma mina känslor, ha pondus och ta initiativ och kontroll över diverse vardagliga situationer. Det som tycks ingå i någon stereotyp mansroll för att bli accepterad och respekterad. Det är inte manligt att vara sårbar. Att vara ledsen. Men att tvingas vara stark gör en endast svag. På insidan bakom sina skal gör det väldigt ont även på många unga grabbar ute i vårt land. Det tycker jag statistiken visar tydligt. Därför önskar jag att den belyses rättvist och börjar tas på allvar.</p><p>Fredrik Forsberg</p>

Insändare Unga killar har också ont i själen

20 april 2009 03:00
<p>Vikten av Piratebay-domen är överdriven, anser vi piratpartister i Östergötland. Men varför säger vi fildelarkramande pirater så? En fällande dom mot TPB får faktiskt som logisk konsekvens att internet till stor del förklaras olagligt.</p><p>Det är bra att saken lyfts i rättegång men den faktiska domen har tillskrivits för stor betydelse - den är juridiskt intressant, men säger inget om hur saker borde vara. </p><p>Nu kan det vara värt att säga ett par ord om god demokratisk ordning. Vi får ofta frågan om hur man så starkt kan motsätta sig en lag som stiftats i god demokratisk ordning, såsom IPRED eller FRA-lagen.</p><p>Vi anser att dessa lagar går strikt emot demokratisk ordning, eftersom (1) regeringspartierna innan riksdagsvalet motsatte sig de lagar de nu infört, (2) motståndare i riksdagen under partipiskan tvingats följa regeringens linje, och (3) de utgör grova inskränkningar i rättssäkerheten och rätten till ett privatliv.</p><p>I EU behandlas nu ACTA och Telekompaketet. I ACTA föreslås det att digitala lagringsmedia ska kunna gås igenom av tulltjänstemän när du reser mellan länder. ACTA hade vi inte känt till alls, om det inte varit för att läckta dokument nådde ut på sajten Wikileaks - våra makthavare försökte nämligen hemlighålla ACTA-förhandlingarna.</p><p>Telekompaketet behandlar hur personer ska kunna stängas av från nätet utan rättslig prövning och kan innebära att internet blir som kabel-tv - du måste betala för tillgång till delar av internet. Man undrar vilket "kanalpaket" Wikileaks kommer att ingå i? I Australien bötfälls du för att ens länka till Wikileaks från din hemsida, sedan censurlagar trätt i kraft där.</p><p>Piratpartiet anser inte att "det är ok med stöld" eller att kreatörer inte ska kunna leva på sina alster. Tvärtom. Men som vi ser det ska staten överhuvud taget inte lägga sig i vår kommunikation, om inte skälig misstanke om brott finns. Däremot ligger det i allas intresse att alla verktyg som finns för att granska makthavarna försvaras - verktyg som fri kommunikation och ett fritt internet. Eller vill vi ha det som i Kina eller andra länder som ägnar sig åt att övervaka och censurera kommunikation?</p><p>Var uppmärksam på den här utvecklingen, och var uppmärksam på vad de etablerade partierna och medierna säger och inte säger angående de här frågorna, och kräv svar. Lita inte på oss, utan kontrollera det vi hävdar - medan du fortfarande kan.</p><p>Den 7 juni är det val till Europaparlamentet. Se till att din röst räknas.</p><p>Björn Nilsson</p><p>Robert Lager</p><p>Kommunledare Motala</p><p>Sammy Nordström</p><p>Kommunledare Norrköping</p><p>Ola Leifler</p><p>Kommunledare Linköping</p><p>Gabriel Sjölund</p><p>Valkretsledare Östergötland</p>

Debatt Värna den fria kommunikationen

17 april 2009 19:00
<p>Vad ska man tro på, tro på, tro på?</p><p>Förra lördagen skrev Ulrik Svedin och jag om religionens stora logiska gåta, teodicéproblemet.</p><p>Vi har fått flera mejl från läsare under veckan.</p><p>Alla ni som lever kvar i villfarelsen att religionen är död, ni får tänka om. Tvärtom, menar religionsfilosofen Peder Thalén i SvD (Under strecket 9/4) är det ateismen som är på väg ut och gränsen mellan tro och icke-tro på väg att suddas ut. En stenhård polarisering hör till 1950 och -60-talen, menar han. Då skulle man ta ställning, för eller emot. Basta.</p><p>Men tillbaka till teodicéproblemet och läsarbreven.</p><p><b>Eva Jonsson</b> i Linköping skriver att hon är glad för den ärliga frågan men "lite stött över att kristenheten inte kan besvara din fråga utan svarar på det du inte frågat om".</p><p>Vad intressant, så läste inte jag. Eva såg att de fyra tillfrågade (Britt Bäckvall Andersson, Misha Jaksic, Martin Lönnebo och Anette Fredriksson) undviker att svara. Jag såg att de alla vänder och vrider på frågan, men att de lärt sig att inte fastna i teodicéproblemet. Eva har skrivit ett långt, intressant inlägg som finns att läsa på corren.se/kultur.</p><p><b>Olov Fahlander</b> i Linköping påpekar att de fyra tillhör den kristna traditionen, men att österländska religioner har en annan syn på begreppet ondska: "Ondskan har en mycket viktig och gudomlig funktion i våra liv, nämligen att leda oss bort från det tillstånd av djuriskhet, där vi nu befinner oss."</p><p><b>Susanne Appelgren</b> mejlar att för henne var det "en lättnad att ramla över esoteriken".</p><p>*</p><p>Var förresten på påskdagsgudstjänst i Åre gamla kyrka. Och vem predikar om inte Linköpings förra domprost Anders Eckerdal?</p><p>När han berättade om Sörensens altartavla i Linköpings domkyrka (med anledning av de SVT-sända påskgudstjänsterna) fick han vår lilla hop av vilsegångna turister och trogna jämtar att sitta käpprätt i medeltidsbänkarna:</p><p>En kvinna i Linköping hade tyngd av sorger till sist bestämt sig för att ta sitt liv. På väg ner till järnvägen passerar hon domkyrkan. Samma morgon hade vaktmästaren haft svårt att sova. Han gick extra tidigt till jobbet, tyckte att kyrkan var kvav och öppnade alla portar ut mot parken.</p><p>Det var då hon kikade in och såg Sörensens Jesusgestalt med utbredda armar.</p><p>Som ni förstår räddade altartavlan hennes liv, hon fick ny energi och bestämde sig för att leva.</p><p>Historien är för bra för att vara sann.</p><p>Men Anders Eckerdal bedyrar att det är precis vad den är. Helt sann. Tolka den får man göra själv.</p><p>*</p><p>Förresten, var inte Anders Eckerdal glad att gå i pension och slippa chefsansvaret då för fyra år sen?</p><p>Men sen han och hustru Marie flyttat tillbaka till Jämtland har han vickat som kyrkoherde både i Östersund och nu Åre.</p><p>Där stannar han maj ut. Men sen ska han bli pensionär på riktigt och måla lagårn. Påstår han.</p><p>Läs hela Eva Jonssons, Olov Fahlanders och Susanne Appelgrens inlägg om teodicéproblemet på corren.se/kultur. Där kan du också själv vara med och diskutera. Frågan är: Om Gud är god och allsmäktig, hur kan det då finnas lidande och ondska i världen?</p>

Teodicéproblemet engagerar ännu

17 april 2009 00:01
<p>Här i Corren har vi den senaste tiden läst om satsningar i Mjölby centrum och bildandet av föreningen "City i samverkan" för samarbete mellan köpmän, fastighetsägare och Mjölby kommun. Ambitionerna ska vara att utveckla och marknadsföra stadskärnan som den naturliga, kommersiella mötesplatsen i kommunen. Avsikten är att inkludera hela Mjölby centrum i arbetet, inte bara Mjölby köpcentrum med butikerna runt Jerikodalstorget utan också längs Kungsvägen och runt Stora Torget. Man vill bland annat satsa på en permanent scen i centrum (Jerikodalstorget?). Vad blir det då av centrum för övriga butiker? Det riktiga är givetvis att satsa resurserna på den befintliga scenen i Gästisparken, kanske göra en attraktiv permanent scen där. En scen i Gästisparken ligger i centrum för alla butiker, från Magasinsgatan till Smålandsvägen, från Kungsvägen till Burensköldsvägen. Gästisparken ligger ju i direkt anslutning till Jerikodalstorget så det borde inte vara några problem med att lägga program på 15 minuter med skivsignerande artister där. I Gästisparken finns sedan drygt tio år en fungerande och välbesökt konsertverksamhet. Boverket satsar (ÖC 2 april) 300000kronor för att göra stadens parker tryggare. Av dessa pengar ska en del pengar användas till att ge fräschare sittplatser vid den befintliga scenen i Gästisparken. Satsa i Gästisparken!</p><p>essbe</p>

Insändare Scen i centrum

Scen i centrumScen i centrum
17 april 2009 00:01
<p>Tänker på det här med störande grannar och vart gränsen går. Klockan 23 på dygnet ska man väl inte behöva bli störd av att någon har sin tv på hög volym. Att barn fortfarande är uppe och leker, springer omkring och dunsar. Skrattar o jublar högt. Varför kan inte hyresvärdarna gå ut med vad som gäller? För den tiden på dygnet vill man ha lugn och ro. Helst redan tidigare.</p><p>Visst, man ska inte behöva trippa på tå. I flerfamiljshus är det väldigt lyhört. Men sena kvällar och nätter måste man väl inte som granne acceptera detta? </p><p>Likaså det här med rökningen. Har ingenting emot rökarna. Men om man väljer att inte röka, ska man då inte ens kunna ha sitt badrumsfönster öppet utan att få in grannens rök? JNär de exempelvis röker ut genom sitt fönster? Vart går gränserna?</p><p>Granne</p>

Insändare Ditt golv är grannens tak

16 april 2009 00:01
<p>Jag önskar att skolpersonalen kunde sluta fråga ut oss föräldrar om vad vi "Är", vad vi "Gör" och var vi arbetar - vid varje tillfälle vi träffar dem.</p><p>Svaren på de frågorna kan vara känsliga. Man kanske är arbetslös eller sjukskriven för en diagnos som man inte har lust att diskutera med kreti och pleti. Det kan också vara så att man har ett så kallat "lågstatusjobb". </p><p>I samtliga fall finns det anledning att vara orolig för att lärare och övrig personal ska stoppa in ens barn i ett fack och ge det mindre stöd, om de får veta. Det finns ju också något som heter "självuppfyllande profetior" - det vill säga att barn presterar sämre om lärarna förväntar sig mindre av dem.</p><p>Det har gått så långt, att jag nu har börjat undvika att gå på utvecklingssamtal, föräldramöten och möten med skolsyster och rektor - för att slippa dessa förhör.</p><p>Ska tillägga att det inte handlar om en "fin" privatskola - då skulle man kanske förvänta sig frågor om föräldrarnas yrken och status - utan om en vanlig, kommunal skola i Linköping. </p><p>Utfrågad</p>

Insändare Jag vill inte bli förhörd i skolan

16 april 2009 00:01
<p>Percy Barnevik har förvandlats från geniförklarad industriman till idealist. Som ordförande i stiftelsen Hand in Hand gör han entreprenörer av indiska kvinnor. I det första distriktet är målet att sätta 100 000 personer i arbete och få 25 000 barn att gå i skolan. I hela Indien räknar han med att 1.3 miljoner kvinnor ska vara sysselsatta i flera hundratusen nya företag år 2010.</p><p>"Vi ska inte ge gåvor, vi ska ge självhjälp. De ska lära sig stå på egna ben", säger Barnevik i en intervju i tidningen Affärsvärlden.</p><p>700 miljoner indier lever på mindre än två dollar om dagen. Och Barnevik gör som kaptenen på ett sjunkande skepp låter kvinnor och barn gå i livbåtarna först. Det vill säga att fattiga familjers barn ska få gå i skolan medan mödrarna lär sig starta och driva företag. Intressant nog tänker han vidga sin affärsidé till Afghanistan och Sydafrika. Målet är 5 miljoner nya jobb på 5 år.</p><p>Dags att även coacha arbetslösa i Sverige till att tänka och agera som entreprenörer. Ju fler som lär sig vad entreprenörskap är desto fler kommer att skapa jobben själva. Arbetslinjen måste utvecklas ytterligare. Ingen bör ta för givet att någon annan alltid fixar försörjning och sysselsättning.</p><p>Claes Thulin</p>

Insändare Affärsmässig jobbcoaching lönar sig

14 april 2009 00:00
<p>Svar till "Icke lärare men väl förälder", 1/4.</p><p><b>Det var roligt</b> att du gillar regeringens krav på att nationella prov nu måste göras i 3:an. Jag tycker också att det är bra eftersom lärare och föräldrar nu får en tydligare bild av vad deras elever kan och vilka insatser de behöver.</p><p>Men som du så riktigt påpekar hjälper det ju inte att bara införa extra prov, om resurserna samtidigt minskas. Det du missar i din insändare är dock att alliansregeringen därför också har infört en särskild läsa-räkna-skriva-satsning som riktar sig till eleverna på lågstadiet. Sedan förra året har skolorna därför fått ett extra statligt anslag på cirka 1 000 kronor per elev i lågstadiet. Det är en årlig satsning som kommer att pågå fram till och med valåret 2010.</p><p>De stora vinnarna blir eleverna som nu kommer att få bättre och mer omfattande stöd för att tidigt lära sig att knäcka läskoden.</p><p>Utöver dessa insatser har regeringen också återstartat utbildningen till speciallärare, som socialdemokraterna lade ner för 17 år sedan. Speciallärarna har med sina fördjupade kunskaper om språkutveckling och om effektiva metoder för att tidigt stimulera elevers förmåga att läsa, skriva och räkna varit saknade ute på skolorna. Speciallärarnas kunskap blir ett viktigt komplement till övriga lärares.</p><p>Tillsammans blir detta ett paket av kraftfulla satsningar för att göra alla elever bättre rustade för att klara sin skolgång. Det säger sig självt att det är på lågstadiet som resurserna gör mest nytta. Mycket mer än då de ges på högstadiet eller individuella programmet.</p><p><b>Betty Malmberg (M)</b><b /></p><p><b>Riksdagsledamot</b><b /></p><p><b>för Östergötland</b></p>

Insändare Satsningar för elever i lågstadiet

11 april 2009 10:00
<p>- Teodicéproblemet ska helst inte diskuteras. Det ska stillsamt samtalas. Även om man inte kan lösa det kan man säga en del förnuftigt om hur man på ett klokt sätt kan uthärda livets svårigheter.</p><p><b>Har du själv haft någon lösning på problemet?</b></p><p>- Nej, och det beror inte på att jag inte har sysslat med sådana frågor. Utan snarare tvärtom. Ju mer man ägnar sig åt det, desto mer inser man att det inte går.</p><p><b>Vad är det närmaste du har kommit?</b></p><p>- Att jag skrattar åt det. Jag ställer det inte som ett problem. Jag konstaterar bara hur livet är. Vi kan inte gå ut på gatorna och demonstrera mot det öde som ligger i att vara människa och att vara född till att dö.</p><p><b>Vad gör man om man är djupt religiös och inte kan släppa frågan?</b></p><p>- Man ska prata med en förnuftig människa, och så ska man syssla med något viktigare. Det finns så många andra frågor som behöver svar. Annars mister livet sin glans. Den korta tiden vi lever här på jorden behöver vi inte göra det värre än vad det är.</p><p><b>Är teodicéproblemet levande?</b></p><p>- Det lever i varje människas hjärta oavsett om man är ateist eller inte. Det är ofrånkomligt att människan frågar sig: Varför finns det onda, varför just jag? Det tillhör vårt varande.</p><p>- Jag tror inte att vi är i den positionen i universum eller ens i våra hjärnor att vi har en självklar lösning. Däremot kan man få hjälp att leva med den osäkerhet som livet innebär.</p><p><b>Hur då?</b></p><p>- De som drabbats av sorg behöver någon som inte viker från deras sida. Det handlar om att försöka göra vad man kan. Då uthärdar man. Ofta får vi ett indirekt svar på teodicéproblemet genom godheten, och att se människans övergivenhet genom att dela den.</p>

Martin Lönnebo:Man ska syssla med något viktigare

Martin Lönnebo:Man ska syssla med något viktigareMartin Lönnebo:Man ska syssla med något viktigare
11 april 2009 10:00
<p>- Om vi levde i en riskfri värld så skulle vi inte ha vår fria vilja och vara som marionettdockor, Gud skulle dra i trådar och styra oss så att inget ont kunde hända. Nej . . . det skulle också bli konstigt om det inte fick några konsekvenser, vad vi än gjorde. Det måste nog vara den här kampen mellan ont och gott.</p><p>- Allsmäktighet betyder inte att Gud kan avstyra allt. Vi har själva ansvar eftersom vi är skapade till hans avbild. Vi är hans händer och fötter på jorden. Därför är kyrkans och alla människors uppgift att reagera mot orättvisor, vi har blivit dåliga på det sedan 1970-talet.</p><p>- Mycket ont är vi själva orsak till. Men vi är Guds medskapare, så om vi hade vi lust kunde vi dela lika. Då skulle ingen behöva svälta. Naturkatastrofer är kanske sådant som måste hända, men mycket av det kan vi ju i dag i alla fall förutse.</p><p>- Sen händer det saker som är för jäkliga. Som att barn mördas.</p><p><b>Du svär!</b></p><p>- Ja, jag blir arg! Men det finns ändå alltid en förklaring. Om du blir hatad och slagen som barn så blir du en sån som slår och hatar. Det är så bekvämt att skylla allting på Gud.</p><p><b>Har teodicéproblemet hindrat dig i din egen tro?</b></p><p>- Nej. Det är klart att jag funderat, jag har träffat sorgehus där barn dött och där det varit mord, min egen mamma dog hastigt i en trafikolycka. Men jag hade en dröm strax innan, och det kändes att Gud ändå hade det i sin hand. Vi har ju inte hela pusslet, men en dag, när allt är klart, får vi se hur allt hänger ihop, så tror jag.</p><p><b>Du menar när vi dör?</b></p><p>- Ja, eller om det blir senare. Jag tror att det finns en tanke och plan och Gud har koll på allt det här. Men vi måste hjälpa till. Martin Luther King sa: Det är inte de onda människorna som är problemet, utan problemet är de goda människornas tystnad.</p>

Britt Bäckvall Andersson:Det är så bekvämt att skylla allting på Gud

Britt Bäckvall Andersson:Det är så bekvämt att skylla allting på GudBritt Bäckvall Andersson:Det är så bekvämt att skylla allting på Gud
11 april 2009 00:00
Borlänge

Svanstedt med trio i Olympiatravet

8 april 2009 09:54
<p>SÖDERTÄLJE, TISDAG</p><p>Tack <b>Sören Åkeby</b>, tack för att du tror på ditt lag. Det är inte alla tränare som gör i Fotbolls-Sverige. Att lyssna på superettans tränare en dag, som på tisdagens upptaktsträff i Södertälje, är ett enda långt tramsande i att lägga över pressen på andra lag. Det var därför befriande när Åkeby, näst sist i utfrågningen av de 16 tränarna, hissade sitt Sundsvall: "Jag tror vi vinner serien!" </p><p>Alla Åkebys kolleger trodde mer på andra lag än sina egna. Givetvis kan inte alla tro på allsvenskan. Som <b>Lars-Olof Mattsson</b> till exempel, som svarade "det är inte mycket" på frågan vad som talar för att hans Trollhättan inte åker ur.</p><p>Jag tror som Åkeby. Mycket på grund av honom. Jag har höga tankar om Stockholmaren som tränare, tror att mycket av Djurgårdens framgångar 1999-2003 (två guld och ett silver) var hans förtjänst. Nu har ett redan bra Sundsvall kryddats med Linköpingskillen <b>Jonas Wallerstedt</b>, en karaktärspelare alla superettanlag drömmer om. </p><p>Som östgöte beklagar jag mina tips. Jag tror nämligen varken IFK Norrköping eller Åtvidabergs FF tar den andra direktplatsen till allsvenskan. Peter Swärdh har två succésäsonger bakom sig i ÅFF och jag har en känsla av att han nu kommer till Mjällby i helt rätt läge. Mittbacken <b>Patrik Rosengren </b>har återvänt till moderklubben från Kalmar FF och han blir perfekt för Swärdh att bygga laget kring.</p><p /><p>IFK och ÅFF då? Nej, mer än en tredjeplats, det vill säga kval, blir det inte för IFK och ÅFF kommer platsen bakom. IFK-ekonomin har inte tillåtit någon satsning i år. Det kostar att ha fyra tränare på lönelistan, som man nu har efter de långa avtal fjolårets ordförande <b>Hans Lundin</b> skrev med <b>Mats Jingblad</b> och <b>Sören Cratz</b>. Generösa, idiotiska, avtal som gör att båda kan sitta hemma och dricka te i lugn och ro hela säsongen utan att göra ett handtag, men ändå varje månad få sina stora löner från IFK. Årets IFK är för beroende av två spelare, <b>Magnus Samuelsson</b> och <b>Marcin Burkhardt</b>, och alla vet hur skadebenägen den senare är. Håller han sig däremot frisk, och blir den stjärna han kan vara, då kan IFK lyfta högre än mitt tips.</p><p>ÅFF blir bra även i år, men jag känner mig för osäker på flera spelare för att tippa dem högre. Blir <b>Robert Walker</b> den förväntade målskytten? Kommer <b>Oscar Möller</b> igen efter den tunga fjolårssäsongen? Kan <b>Haris Radetinac</b> lyfta ett steg till? Blir<b> Jesper Arvidsson </b>och <b>Johan Nicklasson </b>snabbt skadefria? Med så många frågetecken kan jag inte tippa laget högre än fyra. När jag dessutom, med IFK:s utspelning av ÅFF i Turkiet i färskt minne, hör tränaren <b>Daniel Wiklund</b> säga "jag är en offensiv tränare, det är mitt signum", funderar jag också på försvarsspelet.</p><p>I helgen är tiden kommen, då ska frågetecknen börja rätas ut. Först ut är IFK på lördag med tv-sänd premiär mot Assyriska på nya Södertälje fotbollsarena. </p><p>En sak är säker: säsongens två derbyn, 18 maj i Åtvid och 7 september, blir två av årets idrottshöjdare i Östergötland.</p><p>Missa inte.</p>

Wallerstedt snart allsvensk igen

8 april 2009 00:00
<p><b>Nu är </b>det dags att göra någonting åt maten som serveras i skolan. Maten blir bara mindre och mindre omtyckt.</p><p>Det blir vanligare att maten blandas ihop till olika slags grytor. På så sätt får kommunen en chans att spara pengar genom att tillsätta färre ingredienser i grytorna utan att det märks. För oss elever blir det istället mer oklart vad maten innehåller och det leder ibland till att vi hoppar över maten. Utan maten får vi inte i oss den näring vi behöver för att klara resten av skoldagen och övriga aktiviteter.</p><p>När maten som erbjuds i skolan inte blir uppäten blir det mängder av mat man får slänga eller återanvända. Pengarna man lägger ner på maten blir på så sätt helt bortkastade.</p><p>För att göra något åt problemet borde man istället prata med eleverna på skolan om vilken mat som önskas, så maten blir ätbar.</p><p><b>Sara Karlsson,</b><b /></p><p><b>Elev på Petrus Magni skola</b></p>

Insändare Låt inte eleverna gå hungriga!

6 april 2009 00:01
<p>Kommentar till Två tjejer från Vist skola</p><p>Läste i Corren den 1 april om att läsåret för grundskolans elever ska utökas med två dagar, så att eleverna får två dagar kortare jullov. Detta ligger alltså den 21 och 22 december 2009. För er som trodde att det här var ett aprilskämt måste jag tyvärr meddela att så inte är fallet. Våra politiker och våra högsta chefer menar att eleverna når högre måluppfyllelse om de går i skolan 21 och 22 december. Lärarförbundet har förklarat sig oeniga med arbetsgivaren i frågan, för vi tror inte att eleverna lär sig på dessa två dagar det de missat i övrigt på terminen. Och hur många kommer att begära ledigt de dagarna ändå? Ibland blir det tokigt när man försöker tänka rätt, eller vad säger ni elever och föräldrar?</p><p>Sandra Wahlström</p><p>Ordförande, Lärarförbundet i Linköping</p>

Insändare Vad rätt jag tänkt...

6 april 2009 00:00
Leksand

Rögles elitkontrakt säkrat

4 april 2009 14:18
<p>Correns Jerker Hallenberg har satt ihop några frågor från den gångna veckans tidningar. Testa dina kunskaper!</p><p><b>En ny lag infördes den 1 april, som ökar risken för att kunna dömas för fildelning av musik, böcker och filmer. Vad heter lagen?</b></p><p>1. Ipred-lagen</p><p>x. Ipren-lagen</p><p>2. Ilegal-lagen</p><p><b>I Kisa hyllades den nykrönte danskungen Magnus Samuelsson förra helgen för sin seger i Lets´s dancefinalen. Hur många personer samlades på torget i Kisa?</b></p><p>1. 500 personer</p><p>x. 2000 personer</p><p>2. 5000 personer</p><p><b>EWK, Evert Karlsson som var världsmästare i politisk satirkonst, har som östgöte äntligen fått sitt eget museum på Arbetets museum i Norrköping. Var föddes EWK?</b></p><p>1. Motala</p><p>x. Malexander</p><p>2. Mogata</p><p><b>I veckan uppmärksammades Charles Darwin och hans teorier om arternas ursprung, på vår avdelning "Djuriskt". Hur många år är det sedan Darwin föddes?</b></p><p>1. 150 år</p><p>x. 175 år</p><p>2. 200 år</p><p><b>Två uppsättningar av Samuel Becketts "I väntan på Godot" spelas nu i Sverige. Corren recenserade Mikael Persbrandt och Johan Rabæus. Var spelas den uppsättningen av pjäsen?</b></p><p>1. Stockholms stadsteater</p><p>x. Dramaten</p><p>2. Teater Galeasen</p><p><b>Läget i den svenska ekonomin blir allt dystrare. Hur stor arbetslöshet spår finansminister Anders Borg för år 2011?</b></p><p>1. 10 procent</p><p>x. 12 procent</p><p>2. 14 procent</p>

Har du koll på Corren?

Sida 93 av 139
Sida 93 av 139