Gotlands län

1 april 2009 12:00
<p>Barack Obama gör nu tvärtemot sin föregångare George W Bush och ansöker om en plats i FN:s människorättsråd.</p><p>Rådet bär den förre svenske utrikesministern och ordföranden i FN:s generalförsamling, Jan Eliassons, signum och har fått hård men rättvis kritik för att hysa länder som står för allt annat än respekt för mänskliga rättigheter: Iran, Pakistan, Kina, Kuba, Ryssland och Saudiarabien.</p><p>Bush sade under sin presidenttid nej till att kandidera till rådet med hänvisning till just bristerna i legitimiteten och arbetssättet. När USA nu vill vara med är siktet inställt på att åtgärda bristerna.</p><p>FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon välkomnar beslutet och kallar det "ett viktigt steg". Och det är det.</p><p>USA är världens mäktigaste demokrati. Att USA finns med i rådet stärker dess legitimitet. Om USA dessutom lyckas reformera FN:s människorättsråd kommer det att kunna bli den trovärdiga internationella aktör för mänskliga rättigheter som var avsikten när det inrättades 2006. </p>

Ledare Ett viktigt steg

Ett viktigt stegEtt viktigt steg
1 april 2009 09:12
<p>De blev snabbt en världsangelägenhet med sin visslingskryddade indierock för en handfull år sedan. Jag förstod aldrig grejen. </p><p>Det gör jag fortfarande inte. Och det beror inte bara på att de denna gång bjuder på åttiotalsindränkt syntpop (att de ska vara förband till Depeche Mode känns nästan löjligt självklart) utan också för att jag faktiskt tycker det låter mer smart än hjärtfullt. Melodi, charm och just "smartness" finns ju tveklöst där, men vad är poängen med att paketera det i Hubba Bubba-kostym? Jag fattar inte.</p>

Mer hjärna än hjärta

Mer hjärna än hjärtaMer hjärna än hjärta
1 april 2009 09:12
<p>Norska electronica-duon Röyksopp har aldrig riktigt tilltalat mig. Det är inte dåligt, det är inte bra. Det är liksom ingenting. Ett slags Moby i norrskens-tappning, men utan sken och inte speciellt mycket magi. </p><p>Men "Junior" är ändå rätt intressant. Jag tycker om Jan Hammer-referenserna i "Röyksopp forever" och stämningen i "Silver Cruiser". </p><p>Om tidigare album känts som Ikea-electronica (vettigt pris, moderat design och passar alla) så har de tagit ett steg i rätt riktning. Dessutom kommer "Junior" att sälja bra och vara det minst dåliga på MTV ett tag framöver. Bara det är en lättnad, för vem vill tycka illa om en norsk duo.</p>

Ett steg i rätt riktning

1 april 2009 00:01
<p>Regeringen har beslutat att det ska vara nationella prov redan i årskurs 3 med motiveringen att man tidigt måste upptäcka de elever som riskerar att halka efter för att kunna sätta in hjälp. Jättebra - men lite väl sent eftersom lågstadielärarna upptäcker och påtalar behov av kontinuerligt stöd redan i år 1 och 2. </p><p>Är det någon som på allvar tror att det stöd som borde ha funnits år 1-2 helt plötsligt finns år 3-4? Politikerna känner inte till verkligheten och kommuner och skolledning skyller på knappa resurser. Många elever idag har invandrarbakgrund och följaktligen ett större behov av vuxet stöd - inte bara när det gäller undervisning utan även i sociala kontakter. </p><p>Lärarna kämpar vidare i skolan med att vara pedagoger, föräldrar och socialarbetare. Är det ur ett rimligt och mänskligt perspektiv försvarbart att lärare ska gå omkring med ångest och dåligt samvete för att just deras elever kanske inte presterar så bra på de nationella proven när orsaken till det är uteblivet eller dåligt stöd? Ska lärare behöva känna sig som jagade djur? Många hinner knappt få i sig sin egen lunch - än mindre tid till toalettbesök. Hur ska de kunna skapa arbetsro i klassen när många av eleverna behöver särskilt stöd som inte finns? Lärarna springer omkring som skållade råttor i försök att hinna hjälpa alla.</p><p>Lärartätheten i skolan har definitivt en koppling till elevers prestation och betyg - ju fler lärare desto bättre resultat. Det är absurt att man nu går ut och varslar lärare i hela landet - hoppas verkligen att Linköpings kommun är ett undantag.</p><p>Går ditt barn i lågstadiet och behöver extra resurser - prata direkt med skolans rektor och hävda rätten till särskilt stöd. Dessutom - besök skolan så ofta du kan - du behövs där.</p><p>Icke lärare men väl förälder</p>

Insändare Besök dina barns skola

1 april 2009 00:01
<p>Stefan Karlsson diskuterar den 25 mars på "Ordet fritt" i Corren hur vi ska lösa framtidens energibehov. Att det inte kan bygga på kol och olja är vi överens om, men om kärnkraft är en bättre ersättare än förnyelsebar energi tål att fundera på. Varför inte jämföra?</p><p>Ekonomi: Vi vill få ut så mycket energi som möjligt för vår investering. Om vi exempelvis har 100 miljarder att investera så kan man bygga vindkraftverk och få ut ca 17 Twh per år. Vågkraft ger 20 TWh och kärnkraft ungefär lika mycket. Det blir alltså oavgjort.</p><p>Koldioxidutsläpp: Här vinner vindkraften. Kolkraft ger 1 200 kg per MWh, kärnkraft 80 kg och vindkraft 3 - 7 kg. Transporter, uppförande och drift inräknade.</p><p>Leveranssäkerhet: Vindkraftverken stannar visserligen när det är vindstilla eller stormar, men på årsbasis levererar de ungefär lika mycket som kärnkraft per investerad krona. Dessutom är vi lyckligt lottade i Sverige eftersom vi har vattenkraft att jämna ut bortfallet med. Och det händer faktiskt då och då att svenska kärnkraftverk står stilla i flera månader.</p><p>Estetiskt: Stefan Karlsson tycker att vindkraftverk är fula. Själv tycker jag de är snygga.</p><p>Stefan Karlsson väljer att helt bortse från avfallsproblematiken. Så ansvarslös vill inte jag vara. Sverige fick ta emot totalt 1,5 kg cesium efter olyckan i Tjernobyl, vilket som bekant fick kännbara konsekvenser för de drabbade områdena. De svenska kärnkraftverken ger idag upphov till 2 000 kg plutonium, varje år. Plutonium som strålningsmässigt är 50 gånger skadligare än cesium och som ingen ännu vet hur vi ska hantera på ett tillfredsställande sätt.</p><p>Varför inte satsa pengarna där de gör mest nytta, och minst skada?</p><p>Gustav Knutsson</p>

Insändare Vindkraft vinner

1 april 2009 00:01
<p>Dom senaste dagarna har jag som alla andra Linköpingsbor oavsett ålder eller hudfärg mer eller mindre blivit påhoppad av tiggare som nu har intagit våra gator. Står man vid en bankomat så är dom bakom en för att visa en blöja eller nappflaska och vill att man skall tycka synd om dom. Frågan är om detta är tillåtet i Sverige? Man får inte dricka på öppen plats men att tigga och vara som en del, hotfulla, det är visst ok. Är detta följderna av vårt kära EU? Vill bara påpeka jag är inte nån rasist men det är obehagligt att dom går på en flera gånger </p><p>Patrick nilsson </p><p />

Insändare Tiggare på gatorna

1 april 2009 00:01
<p>Vi tycker det är väldigt dåligt att det ska bli två dagar kortare jullov på grund av att politikerna tror att det skulle bli lättare för oss att nå målen, men vi vill bara säga:</p><p>Politikerna har fel! Det är bättre att få jullov. Vi blir ju inte bättre bara för att vi går två dagar längre i skolan.</p><p>Två tjejer från Vist skola </p>

Insändare Vi vill ha kvar jullovet

Vi vill ha kvar jullovetVi vill ha kvar jullovet
31 mars 2009 16:30
Ledarkrönika

Fattigblogg ochöstgötskt beskedom a-kassan

Fattigblogg ochöstgötskt beskedom a-kassanFattigblogg ochöstgötskt beskedom a-kassan
31 mars 2009 11:25
<p>Sedan 1 januari i år råder kontantstopp på Östgötatrafikens bussar och spårvagnar i Linköpings, Norrköpings och Motalas tätortstrafik. Skälet är säkerheten och bonus är att resorna ska gå snabbare när förarna slipper pengahanteringen.</p><p>Betala för sin resa gör man med period- eller värdekort, sms eller i en så kallad "Quickomat". Nu lanseras också "mobilbiljetten" som resenären kopplar sitt bankkonto till via internet. Pengar dras från kontot när biljetten beställs. En ökad valfrihet är förstås välkommen, men Östgötatrafiken har fortfarande inte helt kompenserat sina resenärer för kontantstoppet.</p><p>Framför allt drabbas äldre människor utan mobiltelefon, eller starka ben att orka till närmaste Quickomat eller affär/kiosk som säljer period- och kontantkort. En kundkrets som Östgötatrafiken borde vara mer rädd om. En Quickomat - som helst tar emot kontanter - vid om inte varje så varannan hållplats borde lösa problemet.</p>

Ledare Inte tillräckligt

Inte tillräckligtInte tillräckligt
31 mars 2009 04:00
<p>Nu har vi återigen fått det bekräftat att det finns ett starkt samband mellan pornografi och mäns våld mot kvinnor. Två företeelser som följs åt.</p><p>Förutom det som vi på Kvinnojouren hör kvinnor berätta, kan vi i dagarna läsa om ett hemligt sexnätverk med välsituerade män. Män med höga positioner i samhället, höga löner och som misstänks ha en gemensam nämnare: Att våldta, förnedra och skada flickor.</p><p>Tänk en kväll på ett hotellrum eller i en lägenhet, där sitter en grupp män och tittar på våldspornografi och där finns en 16-årig flicka. Samtliga män våldför sig på henne. Det kallas "gangbang" eller gruppvåldtäkt. Det finns piskor och handfängsel. En av männen filmar övergreppen.</p><p>Flickan skriker att de ska sluta, det gör ont. Männen fortsätter, stönande, hånande, skändande och flabbande. En av männen filmar övergreppen. Flickan lämnas blödande med några sedlar i handen. Hon är bara en av flera flickor som utsatts.</p><p>Ja, så här kan det ha gått till. </p><p>Nu är det rättegång mot fyra av männen. Åtalet lyder, grovt koppleri, medhjälp till våldtäkt, köp av sexuell handling av barn och köp av sexuell tjänst. Ytterligare två är misstänkta för våldtäkt och köp av sexuell handling av barn.</p><p>Vi vet ännu inte hur många män som ingår i det påstådda sexnätverket, men uppskattar att det är fler än de fyra åtalade.</p><p>Att motarbeta pornografin är ett aktivt sätt att bekämpa mäns våld mot kvinnor och barn. Självklart är inte pornografin grunden till våldet då vi vet att våld mot kvinnor även finns i länder som är fria från pornografi. Men att det finns ett klart samband mellan pornografi och mäns våld mot kvinnor och barn har ytterligare bevisats med de välbeställda männens hemliga sexnätverk. Sexnätverkets medlemmar knäcker även myten om att mäns våld mot kvinnor och barn endast förekommer bland vissa sociala grupper.</p><p>Tina Olby</p>

Debatt Pornografi och mäns våld mot kvinnor

31 mars 2009 00:01
<p>Svar angående bälten på bussen</p><p>Både insändaren "Patrick Nilsson" och "Erik S" tog i förra veckan upp ett par frågor kring bältesanvändning på bussen. </p><p>"Patrick Nilsson" tar upp problemet med att bältet inte alltid räcker till om man lite kraftigare byggd. Det är ett problem som vi känner till och vi har även varit i kontakt med fordonsleverantörer i frågan. Vid beställning av nya bussar tar vi alltid upp detta med entreprenören så att denna tänker på att beställa längre bälten. Det innebär att nya bussar kommer ha längre bälten. </p><p>Att förlänga bälten på redan befintliga bälten är inte möjligt. Dels är inte själva rullen, i vilken bältet rullas in, byggd så att ännu längre bälte skulle få plats i den, men framför allt skulle påfrestningen bli ännu större med ett längre bälte. Då finns risken att bältet och stolen inte klarar den kraft som blir vid en hård inbromsning eller kollision.</p><p>Vissa bälten är tajta även för den som bara är lite större. Förklaringen vi har fått är att man från tillverkarens håll vill ha bältet nära kroppen för att det ska göra bästa möjliga verkan när det verkligen behövs. Är bälten för slappt skyddar det inte på samma sätt .</p><p>Insändaren "Otrygg" hör till dem som reser med bussar utan bälten och jag förstår att detta inte känns bra. Alla våra bussar som ska ha bälten kommer ha det under 2011. Av både ekonomiska och praktiska skäl kan vi inte byta ut alla bussar tidigare. Idag har ca 60 procent av våra bussar, som omfattas av bälteslagen, bälten.</p><p>Skulle vi eftermontera bälten skulle det kosta cirka sju miljoner kronor. Det är en kostnad vi inte kan ta i dagens läge. Kan vi inte vara säkra på att bussarna blir godkända ser vi inte heller att det är värt att lägga ut alla dessa pengar. </p><p>Jag förstår att insändarna med flera reagerar på att det inte finns bälten i alla bussar men jag hoppas också att jag skapat lite förståelse för varför det ser ut som det gör. Från ÖstgötaTrafikens sida kan jag garantera att vi tar säkerhetsfrågor på allra största allvar och byter ut bälteslösa bussar så fort det bara är möjligt.</p><p>Leif Johanson, vd. ÖstgötaTrafiken</p><p />

Insändare Bälten i alla bussar år 2011

31 mars 2009 00:01
<p>Kommentar till artikeln "Ingen vill sitta bredvid beslöjad kvinna" av Jenny Nilsson den 28 Mars</p><p>Det är beklagligt att det är så i vårt land, men vad jag vänder mig mot i denna artikel är: "Att gamla människor tittar misstänksamt kan de flesta kvinnorna känna viss förståelse för "eftersom de antar att de äldre har svårare att anpassa sig"".</p><p>Anpassa sig till vad då? Ingen vare sig gammal eller ung skall anpassa sig efter människor som kommer hit från främmande kulturer.</p><p>Integration för mej är att varje inflyttad människa till Sverige skall anpassas till svenska sedvänjor, värderingar, regler, lagar med mera. Religiös tro av olika slag är fri i Sverige men behöver nödvändigtvis inte skyltas med ute i samhället, det gör inte vi vanliga svenskar trots vi många gånger också har en tro. Detta orsakar bara vad denna artikel handlar om. Jag vill till sist informera om ett gammalt svenskt talesätt: " Ta seden dit du kommer " </p><p>Gustav</p>

Insändare Inte nödvändigt skylta med religion

30 mars 2009 16:54
Ledarkrönika

Återupprättaförtroendet förAMF Pension

30 mars 2009 10:41
<p>Sveriges Radios <i>Kaliber </i>har låtit tre medarbetare infiltrera Sverigedemokraterna. Med hjälp av dolda mikrofoner har de kunnat visa att rasistiska och främlingsfientliga uttalanden förekom på en tredjedel av de omkring 30 möten som infiltratörerna deltog i.</p><p>"De är inte solidariska med oss. De vill inte betala skatt. De är här för att bedriva svarta verksamheter", är bara ett av alla främlingsfientliga uttalanden som Kaliber fångat på band.</p><p>I veckan som gick kom tidningen <i>Fokus</i> årliga integrationsrankning av de svenska kommunerna; den tredje i ordningen. Genom att väga samman bland annat flyktingmottagning, sysselsättning, inkomster och ohälsotal rankas kommunerna. Och bland de högst rankade återfinns som vanligt flera småländska kommuner.</p><p>För andra året i rad toppar Gnosjö med sin berömda småföretagaranda listan. På andra plats kommer Knivsta, följt av Hylte, Älmhult, Södertälje och Eksjö. Högst av östgötakommunerna hamnar Ydre och Boxholm: 55:e respektive 93:e plats. Linköping backar från plats 110 till 208.</p><p>De småländska framgångarna på integrationsområdet går på tvärs mot uttalandet om att flyktingar och invandrare inte är solidariska, inte vill betala skatt och är här för att bedriva svarta verksamheter.</p><p>Det som utmärker de småländska kommunerna är nämligen en fungerande arbetsmarknad.</p><p>I Gnosjö är sysselsättningsgraden bland utrikes födda högre än för dem som är födda i Sverige. Många får jobb innan de ens har avslutat Svenska för invandrare, SFI.</p><p>Men samtidigt tar Gnosjö emot färre flyktingar i förhållande till sin befolkning än genomsnittet.</p><p>Det gör däremot inte Älmhult, som ligger över genomsnittet när det gäller flyktingmottagande - och de flesta andra variabler i Fokus rankning. Svaret på frågan hur man lyckas med det är Ikea och kommunens eget integrationsarbete.</p><p>Ikeas behov av internationell specialistkompetens kräver rekryteringar utomlands och har lett till att genomsnittslönerna bland utrikes födda ligger högre än bland inrikes födda, vilket är ovanligt. Ikea liksom Älmhults kommun jobbar dessutom framgångsrikt med integration.</p><p>Att en invandrartät kommun som Södertälje hamnar så högt som på femte plats beror på att man tar emot så många flyktingar, till exempel fler irakier än USA och Kanada tillsammans. Dessvärre får inte så många av dem jobb.</p><p>Kommunstyrelsens ordförande i Gnosjö, Lars-Åke Magnusson (KD), lyfter fram den berömda andan - "där man ser möjligheter i invandrare, inte problem" (Fokus 13/09) - som en avgörande framgångsfaktor. Men också målmedvetenheten i SFI-undervisningen.</p><p>Alla kommuner har olika förutsättningar för integration. Linköping är inte Gnosjö och Ydre inte Södertälje. Att jobb är den säkraste och kortaste vägen in i det svenska samhället för flyktingar och invandrare gäller dock för alla. Och i det hänseendet är Gnosjö och andra kommuner i Småland föredömen.</p><p>Därför bör de få samma utrymme i integrationsdebatten som Rinkeby, Bergsjön, Rosengård, Skäggetorp, Berga och Ryd.</p>

Ledare Låt Småland visa vägen

Låt Småland visa vägenLåt Småland visa vägen
30 mars 2009 00:01
<p>Linköpings kommun har beslutat att taxibilarna ska försvinna från bl.a. Ågatan i city. Taxibilarna kommer inte heller ha möjlighet att stanna på Stora torget i city utan kommer istället att framgent vara stationerade på Kungsgatan. Detta beslut har fattats av kommunen i tron om att säkerheten kommer att öka. Som ung och medlem i moderata ungdomsförbundet känner jag, tänk om, tänk rätt. Den nya omläggningen kommer att innebära att ungdomar sent på kvällarna kommer att vara tvungna att behöva förflytta sig längre sträckor. Detta enbart för att de vill ha en säker färd hem efter att ha roat sig i city. Idag har ungdomar möjligheten att ta taxin direkt utanför krogen hem, men kommunen har nu fråntagit ungdomarna denna möjlighet. Beslutet att ta bort taxin från Stora torget ter sig vara ännu mer osund. Anledningen till detta är att man från kommunens sida anser det vara beklagligt att busschaufförerna irriterar sig på att taxibilarna är i vägen - detta råder det nog delade meningar om. Andemeningen från kommunen har varit god, att skapa ett tryggare Linköping - det vill vi alla ha. Men det man börjar fråga sig, när var politikerna på krogen sist? Behåll taxin på Ågatan och Stora torget. </p><p>Marcus Eklund MUF</p>

Insändare Tillåt taxi på Ågatan

Tillåt taxi på ÅgatanTillåt taxi på Ågatan
30 mars 2009 00:01
<p>Svar till signaturen "En mamma", "Mobbning måste stoppas" 24/3.</p><p>Vi på Kungsbergsskolan tar naturligtvis avstånd från alla former av kränkande behandling och mobbning. Vi har därför satsat mycket när det gäller att förebygga sådana händelser. Sedan höstterminen har vi ett samarbete med Friends och har utbildat elever, personal och föräldrar. Vi har ett trygghetsteam på skolan som arbetar både förebyggande och operativt när det kommer till vår kännedom att mobbning sker. Vi har kamratstödjare som hjälper oss att vara ögonen utåt. Vi har ett välfungerande elevhälsoteam som hanterar vissa mobbningsärenden. Mobbning är ett gemensamt vuxenansvar och kan uppstå i situationer där det finns brist på vuxna oavsett om det är på nätet, i skolans korridorer, inom föreningslivet eller på stan. Här är samarbetet med de vuxna utanför skolan viktigt.</p><p>Varje hösttermin genomför utbildningskontoret en attitydundersökning bland grundskolans elever. Det visar sig för andra året i rad att eleverna på Kungsbergsskolans högstadium (år 9) i stor utsträckning upplever att de är trygga. Frågan "I skolan känner jag mig lugn och trygg" får resultatet 88 (på en 0-100 skala) och ligger på något högre nivå än i kommunens samtliga högstadieskolor i genomsnitt. Det innebär också att det fortfarande finns elever vars trygghet skulle kunna förbättras och därför arbetar vi ständigt för att ytterligare höja det resultatet.</p><p>Vi kan inte garantera att mobbning aldrig förekommer däremot anser vi att vi arbetar på ett professionellt och strukturerat sätt när det gäller mobbning, vilket också visat sig i attitydundersökningens resultat.</p><p>Vi vill gärna att signaturen "En mamma" kontaktar oss för dialog och åtgärder kring det hon beskriver. Om vi har missat något behöver vi få information för att kunna arbeta vidare med det.</p><p>Ed Huitema & Tommy Gustafson</p><p>Rektorer</p>

Insändare Bra trygghet på Kungsgbergsskolan

28 mars 2009 08:00
<p>Girighet och bonusar är så lätt att tycka till om. Fy, fy. Det tycker alla.</p><p>Fattigdom och socialbidrag, det är minerad mark.</p><p>Just nu pågår en debatt om Aftonbladets tilltag att låta en reporter, Jessica Ritzén, leva på socialbidrag en månad och blogga om det på "Fattigbloggen".</p><p>"Många tycker" att det är en "skam i tidningens moderna historia", rasar Johan Croneman i Dagens Nyheter och tycker att Jessica Ritzén ska gå ner till Globen centrum i stället. "Det är ingen som har vare sig tid eller lust att åka ut och titta på misären", skriver han och förordar riktiga reportage om riktiga människor.</p><p><b>Aftonbladets chefredaktör</b> Jan Helin slår på folklighetstrumman och vänder sig direkt till tidningsläsarna: "Snart kommer DN att börja tala med och lyssna till dig också. Aftonbladet går lite före bara."</p><p>Journalisten Malin Ullgren var kurskamrat med fattigbloggaren Ritzén på journalisthögskolan och minns reportagetypen "Gäst hos verkligheten" som de fick träna på. "Några timmars intervjuande av ett ?case? och sen hem till redaktionen och beklaga ?de andras? öde". Malin Ullgren fortsätter sitt inlägg i DN: "Den formen, förfrämligande och parasitär till sin natur, framställs plötsligt som ett ideal av Fattigbloggens kritiker".</p><p><b>Vilken intressant</b> diskussion.</p><p>Att en reporter testar något är ju inget nytt precis. En kul grej, i alla fall när det var nytt.</p><p>Men en reporter som testar att leva fattigt, det är kontroversiellt.</p><p>Vad skriver Jessica Ritzén om då? Jo, socialbidragsnormen för elförbrukning, att resterna av fiskgratängen hon fick av syrran var god, om matlådor och gnetande, om längtan efter mozzarella och färska tulpaner, om att lyckas åka buss gratis.</p><p>Jag finner att jag fastnar i inläggen. Det låter ungefär som rapporterna från min studerande dotter.</p><p><b>Enligt Fattigbloggen</b> lever 379 000 svenskar på socialbidrag. Lägg till alla studenter och det blir en väldigt stor grupp som kan känna igen sig. Det ser man också på de många kommentarerna.</p><p>Men är journalistiken omoralisk? Är det inte lite äckligt att låtsas kliva ner i fattigklassen, för att sen lätt kliva upp igen. Chicpoor, liksom.</p><p>Eller som en kommentar lyder: "Krokodiltårarna rinner på höginkomsttagaren som leker ?fattig? i en månad. Jag kan bara säga en sak: skämmes!"</p><p>Jo, nåt är det som skaver även hos mig. Kanske är det en generationsfråga, där yngre inte alls ser problemet.</p><p>Men det tar också emot att inse att många faktiskt har det så fattigt.</p><p>Kanske är det där skon klämmer mest.</p><p>*</p><p><b>Ett steg till:</b> Tänk en person som faktiskt lever fattigt - och som bloggar om sitt riktiga liv. Det hade varit än mer intressant. Mer som boken "Vinter vid Grand Central, berättelser från gatan" av hemlöse Lee Stringer i New York.</p><p>*</p><p><b>Bloggtips: </b>Olof Berg i Linköping. Han saknar jobb, men inte tankar. Nu finns han också i bokform, se recensionen på nästa uppslag.</p>

Fattigbloggen som provocerar

28 mars 2009 00:01
<p>Hamstra glödlampor ger Sten Palgård rådet oss, men snart börjar insändaren kännas oseriös och när artikelförfattaren påstår att kvicksilvret slutförvaras i saltgruvor då förstår jag att Sten Palmgård baserar sina kunskaper om återvinning på rena skrönor. Jag kontaktade Sweden Recyclings VD, Per Christoffersson och frågade vad som gällde i verkligheten. Han tackade mig för mitt intresse av riktiga uppgifter och kunde bland annat meddela att allt kvicksilvret återvinns och används till nya lysrör.</p><p>Sten Palgård menar också att utsläppen inte minskar med lågenergilampor eftersom de genererar mindre värme som måste ersättas med fjärrvärme eller annan energikälla. Men en lampa förbrukar alltid energi så fort den är tänd medan huset bara behöver värme ibland och inte alls halva året. Lamporna är dessutom nästan alltid placerade högt vilket är helt fel plats för en värmekälla.</p><p>Sten Palgård tar också upp att spektrumet skulle vara "rassligt" och att de skulle ge besvärande blinkningar. Båda de här punkterna är också felaktiga.</p><p>Det är väldigt vanligt med okunskap i återvinningsfrågor och teknik men det är extra skrämmande att se det från en civilingenjör i elkraftteknik.</p><p>Bengt Ragnemalm, forskningsingenjör Linköpings Universitet</p>

Insändare Glödlampsskrönor

GlödlampsskrönorGlödlampsskrönor
28 mars 2009 00:01
<p>Ebba Lindsös försök att fria Wanja Lundby-Wedin innebär väl bara att ytterligare ett fruntimmer har för vana att sova i styrelserummet. För övrigt fick hon ju också snart sparken av Svenskt Näringsliv. Var det någon mer än jag som noterade att före detta vd Christer Elmehagen, konsekvent i den långa intervjun i P1, kallade LO-ordföranden vid förnam för att markera sin samhörighet?</p><p>Hans Jakobson, Linköping</p>

Insändare Sömn i styrelserummet

27 mars 2009 17:47
Ledarkrönika

Hur kan folktro att jag ärlobotomerad?

Hur kan folktro att jag ärlobotomerad?Hur kan folktro att jag ärlobotomerad?
Sida 65 av 131
Sida 65 av 131