Gotlands län

2 februari 2009 00:01
<p>Jag håller med om att det är störande med trafikanter som inte följer hastigheterna. Jag håller hastigheten! Och cirka en gång i månaden kommer jag också ifatt någon som kör för sakta. Men i Trafikförordningen framgår det också att man inte får överskrida den hastighet som står på skylten. Och de som kör om mig när jag håller hastigheten är långt flera än en i månaden. Det lovar jag! Men detta moralpredikas inte lika mycket om dem. Och jag tror inte att faran med de som kör för sakta beror på deras hastighet, utan oftast på de idiotiska omkörningar som rastlösa förare bakom gör. Och glöm inte att en bil krockar med 3 gånger kraften om man kör 140 km/h på en 110 väg, mot att köra i 80. Så tänk på hastigheten. Speciellt ni som har barn i bilen...</p><p>Lars</p>

Insändare Omkörningarna är största faran

2 februari 2009 00:01
<p>Till Eva!</p><p> Det du hörde på tv att kvinnor kör bättre än män. Det kanske är så men i detta fallet frågade man ut 200 personer vilka man trodde körde bäst. I samma undersökning kom det fram att Volvo ägare också var bättre bilförare. Detta kallar jag inte för ett bevis på att kvinnor och Volvoägare skulle vara bättre bilförare utan bara ett uttryck för vad folk tror. Det att män oftare är inblandade i olyckor beror väl på att det är fler män ute på vägarna. Men nu till vad jag tycker, ja man borde hålla den högsta tillåtna hastigheten på sträckan om väglaget tillåter, personer som "luskör" eller lägger sig intill mittlinjen för att förarga eller försvåra omkörningar bör som sagt lämna in kortet. Det kanske skulle underlätta om man införde skyltar som talar om lägsta tillåtna hastighet också? Ett tips kolla på mc-förarna som hälsar och vinkar åt varandra ute på vägarna inga sura miner där inte, är det inte bättre att vara glad i trafiken stället för sur och tvär?</p><p>"Man i trafiken"</p>

Insändare Lär av mc-åkarna i trafiken

2 februari 2009 00:01
<p /><p>Corren 090127 läser jag: "...supportergrupperna stämmer träff med varandra på mobiltelefon, för att sedan mötas och slåss. Polisen förhindrade supportrarna att slåss".</p><p>Vore det inte en bra idé att låta dom slåss? Upplåt Folkungavallen. Där kan de avskilt ha sin fajt utan att "störas" av polis. De tar själva ansvaret för resultatet. Vill de ha läkarhjälp må de fixa detta själva, inte samhället, inte polisen.</p><p>Svensk lagstiftning tillåter säkert inte detta men tänk om man skulle få göra en test för att se resultatet. Men frågan är, törs buset mötas på tillåten arena? När leken blir allvar och det inte finns någon polis som skyddar och skingrar, är man då lika kaxig?</p><p>Vad kostar polisens insatser under en spelsäsong? Kan tänka mig att för 98 procent av publiken behövs ingen polis, vi vill se LHC och fin hockey. De två procent som kallar sig supporters, de som vill störa och förstöra, står för hela poliskostnaden. Är det rätt använda pengar? LHC vill säkert inte betala för vad som händer utanför Cloetta Center och "på stan". Det gör vi skattebetalare. Bättre omfördela dessa kostnadskronor till polisens lönekonto.</p><p>White Fox</p>

Insändare Hockeysupportrar

HockeysupportrarHockeysupportrar
31 januari 2009 01:00
Krönika

Europa fick fred - trots flyktingar

31 januari 2009 00:01
<p>Min tanke går idag till den 17-åring som, i fredags, blev rånad av tre fega 20-åriga kräk. Måtte han komma över den rädsla och känsla av utsatthet som ofrånkomligen följer på ett angrepp som detta.</p><p>Och måtte de fega kräken åka fast så det stänker om det. Såna där är inte människor utan bara små lortar, för att travestera en älskad författarinna.</p><p>Cecilia</p>

Insändare Små lortar

31 januari 2009 00:01
<p>Jag blir så förbannad på dessa personer som inte ens kan ta hand om sig själva, men som självklart ska ha en hund. Man ser dem ragla fram på stan och drar hunden hårdhänt efter sig med ett strypkoppel. Ofta ser man att hunden är ovårdad och mår väldigt dåligt, är underkuvad, har svansen mellan benen, tittar sig ängsligt omkring och undrar när den ska få stryk härnäst. Den sortens uppfostran är helt oacceptabel. </p><p>Därför tycker jag att vi borde införa en ny lag som säger att varje hundägare skall ha ett "hundkörkort". Då kan personerna i fråga innan köpet granskas av en särskild nämnd, som tittar på inkomst, arbete, straffregister och möjligtvis att man får prata med en handläggare om sina arbetstider och sina intentioner angående detta köp.</p><p>Då kanske vi slipper se dessa avskum komma gåendes med strypkoppel i handen i fortsättningen. </p><p>Djurvän</p>

Insändare Inför hundkörkort

30 januari 2009 18:27
Ledarkrönika

Februari krypernärmare, och jag fyller snart 59

Februari krypernärmare, och jag fyller snart 59Februari krypernärmare, och jag fyller snart 59
30 januari 2009 17:05
<p><b>Hans fru </b>var fotograf och Wittgenstein-kännare. Hon hette Alix Cleo Roubaud, dog av en blodpropp i lungan 1983. Tre år senare gav änkemannen ut en diger diktbok som nu föreligger in extenso på svenska, "Någonting svart".</p><p>Änklingen är välrenommerad i Frankrike och annorstädes, Jacques Roubaud. Född 1932 och vän med avlidne Georges Perec är han numera ordförande för OuLiPo, ett litterärt sällskap som bland medlemmarna hyst såväl Italo Calvino som Raymond Queneau.</p><span class="mellanrubrik">Efter afasin</span><p>Men detta verk går utanför sällskapets stränga ramar. Det är ett sorgearbete, tillkommet i den bild- liga och hart när bokstavliga afasins efterdyningar: "Inför din död förblev jag fullkomligt tyst./ Jag kunde inte tala på nästan trettio månader. / Jag kunde inte längre tala på det sätt som är mitt: genom poesin."</p><span class="mellanrubrik">Belysande efterord</span><p>Slutligen och sist förmådde sig Roubaud till både tal och skrift. Det finns ingen anledning att vara något annat än tacksam, i synnerhet inte som översättarna gjort ett styvt jobb och en av dem, Jonas (J) Magnusson, därtill bidragit med ett belysande efterord.</p><p>Nu sänker jag blicken och går ånyo i verket in, utan retoriska förväntningar och tilltänkta elegiska vändningar.</p><p>Jan Karlsson</p>

Jacques Roubauds sorgearbete i fin översättning

Jacques Roubauds sorgearbete i fin översättningJacques Roubauds sorgearbete i fin översättning
30 januari 2009 15:24
<p>Nyligen meddelade några moderata riksdagsledamöter att de kan tänka sig en utökad kvotering av föräldraförsäkringen. Två månader är redan reserverade för vardera föräldern. Delar de upp föräldraledigheten mer sinsemellan blir det bonus, jämställdhetsbonus.</p><p>Bonusen kan jag köpa. Den ger ekonomiska förutsättningar för föräldrar som av pengaskäl har svårt att dela upp försäkringen. Den omyndigförklarar däremot inte föräldrarna som fortfarande får välja huruvida de vill utnyttja bonussystemet eller inte. </p><p>Fortfarande tar papporna bara ut 21 procent av föräldraledigheten. Moderatgruppen anser att "det är vår uppgift att ändra på det". Kvotering är dock helt fel väg att gå.</p><p>"Jag har väldigt svårt att se hur de kan knäcka de stackars Kristdemokraterna på en fråga till", säger Veronica Palm (S) som ändå är positiv till förslaget. Men det är ju inte KD det är synd om. Det är familjerna som inte längre får bestämma över sin egen vardag!</p>

Ledare (M)ärklig vändning

30 januari 2009 00:01
<p>Svar till "Denka", angående "Ungdomsbrottslingarna bara skrattar åt polisen", den 19/1.</p><p>Kan hårdare tag i sig verkligen vara lösningen på alla problem? Kommer det att innebära att alla ungdomar som står i begrepp att begå brott blir avskräckta om de vet att straffen blir hårdare? Hur kommer det sig i så fall att USA, med dödsstraff i 36 stater, är så hårt ansatt av tungt kriminella? Varför har inte de kriminella amerikanerna blivit avskräckta? Jag är övertygad om att det beror på att det saknas substans i många av de tag man tar i USA. Vilket innehåll vi lägger i arbetet mot kriminalitet är långt mycket viktigare än hur hårt vi straffar. Många av de saker jag lärt mig om och av ungdomar visar på följande:</p><p>1. Nästan alla ungdomar som slår in på en kriminell bana saknar något högst väsentligt, oftast trygghet och/eller vuxna förebilder.</p><p>2. Nästan alla ungdomar som hamnat snett kan bli hjälpta av starka vuxna med fasta ramar och en stor portion empati, goda dialoger och insatser för att stärka deras självkänsla.</p><p>3. Många ungdomar som redan hamnat snett och som lämnas åt sitt öde, saknar just förmågan och stöttningen i omgivningen som behövs för att de ska välja rätt väg igen.</p><p>Så vad gör vi med ungdomar som hamnat så snett och redan utsatt så många för brott, som 14-åringen? Slänger honom i fängelse och hoppas att hårdare tag gör honom mjukare? Jag tror knappast det kommer hjälpa bättre här än i USA. Resurser är naturligtvis vad som måste till. Landet är fullt av människor som vill arbeta med att förebygga och hjälpa. Men tror du, Denka, att det är socialarbetarna själva som bestämmer hur många anställda som ska jobba där? Det kanske är en idé att rösta på politiker som vill tillsätta resurser så att långsiktiga och fruktsamma arbeten kan utföras?</p><p>Frida H, gymnasielärare</p>

Insändare Rösta fram resurserna

30 januari 2009 00:01
<p>Att rollator är en fantastisk uppfinning, som förlänger den aktiva åldern för många människor, är ett omvittnat faktum. Kostnaden för detta hjälpmedel för utomhusbruk vill landstinget inte längre stå för. Genialiskt och krasst har man kalkylerat med att skulle man ta bort den kostnadsfria rollatorn inomhus torde detta säkerligen medföra större behov av hemhjälp eller rentav en vårdplats, men att kunna gå ut - det är ju inte så viktigt. Att förlänga livet med motion och trivsel medför ju bara ännu mer kostnader.</p><p>Nu har landstingspolitikerna dess värre inte tillräckligt med fantasi att räkna ut att ett stillasittande liv utan vistelse i dagsljus ökar risken för osteoporos, vilket i sin tur ofta har svåra benbrott som följd. </p><p>Den redan överbelastade ortopedin kommer säkert att kosta större belopp än vad besparingen med rollatorerna kan inbringa.</p><p> BLACK AND WHITE</p><p />

Insändare Rollatorn - en fantastisk uppfinning

30 januari 2009 00:01
<p>Nu måste väl ändå tiden vara inne att slopa fordonsskatten i den form den tas ut idag. Det duger inte med att bara avskaffa skattemärket - avskaffa hela det nuvarande skattesystemet! </p><p>Dagens system är dyrt, administrativt krångligt, orättvist, dåligt för miljön och dessutom möjligt att kringgå.</p><p>Dyrt: En alltför stor del av skatten går till kostnad för administration.</p><p>Administrativt krångligt: en stor personalstab sysselsätts för att skicka ut räkningar, påminnelser och skattemärken.</p><p>Orättvist: Alla med samma bilmodell och årsmodell betalar samma skatt, oavsett hur mycket de utnyttjar vägnätet.</p><p>Dåligt för miljön: Fordonsskattesystemet ger inte fordonsägaren några incitament att begränsa sin körning.</p><p>Möjligt att kringgå: du kan köra med din bil trots att du inte betalat fordonsskatt.</p><p>Lösning är enkel - lägg fordonsskatten på drivmedlet. Med skatten på drivmedlet bli systemet billigt, administrativt enkelt, rättvist, miljövänligt och dessutom omöjligt att kringgå. I stort sett hela fordonsskatten kan gå till väginvesteringar, underhåll och nybyggnation. Administrativt enkelt, rättvist och miljövänligt.</p><p>Omöjligt att kringgå: För att kunna köra ditt fordon måste du tanka drivmedel, då kommer du inte undan skatten.</p><p>En annan positiv effekt är att alla utländska fordonsförare också får vara med och betala för den förslitning på vägarna som de orsakar. Det svenska vägnätet, till skillnad från stora delar av vägnätet i södra Europa, har fram till nu varit fritt att nyttja för turister och utländsk nyttotrafik. Det kanske kan vara dags att ändra även på det.</p><p>Peter Moberg</p><p />

Insändare Slopa fordonsskatten

Slopa fordonsskattenSlopa fordonsskatten
29 januari 2009 18:39
<p>Ringde Försäkringskassan för att få med en kompis ut på efterjobbet-öl. Han brukar glömma sin mobil så jag ringde växeln. Det är många som ringer nu och du är nummer 126 i kö. Ditt samtal tas emot om 48 minuter, upplyste en röst. </p><p>48 minuter?</p><p>Jag la ifrån mig telefonen. </p><p>48 minuter - vad skulle jag göra under tiden? Om det inte varit för att jag redan hade intagit en utmärkt libanesisk lunch så kunde jag ha ätit eller sprungit Stångåpromenaden. </p><p>Tog en promenad i stället. Först en runda i Corren-huset, till och med i källargångarna gick jag. Vinden var låst. Då klädde jag på mig och gick runt huset. Kvarteret. Gick in på Fitness och sa hej. Gjorde samma sak på Roséns begravningsbyrå. Det kan vara bra att bli ihågkommen här, tänkte jag. Man vet ju aldrig. Tillbaka på rummet var det 23 minuter kvar tills det var min tur. Gick ner i gympahallen och lekte med en femkiloshantel. Högeraxelskadad nöjde jag mig med vänsterarmsträning. När svetten började tränga fram, la jag av. </p><p>16 minuter kvar. Stretchexperten Per Åhlin fick lära mig några tricks. Sju minuter försvann. Ritade en hage på golvet och hoppade. Då kom fotograf Persson. Vad gör du, sa han. Försöker få tiden att gå, sa jag. Tiden går för fort, sa Persson och berättade om en handbollsmatch på 70-talet. Saab var bra, sa jag. Lurch, Lappen, Bolle, Lill-Blöta. </p><p>Oj, nu kom jag fram. </p><p>"Våra öppettider är..."</p>

Det är mångasom ringer nu

29 januari 2009 16:08
<p>EU diskuterar en norm för volymen på mp3-spelare.</p><p>Klåfingrigt kan man tycka. Ska EU verkligen lägga sig i hur högt vi lyssnar på våra mp3-spelare?</p><p>Men ett större problem med en eventuell norm för hela EU är hur den skulle se ut. Ska det införas en maxgräns eller ska det bli obligatoriskt med funktioner som larmar när volymen passerar gränsen för det skadliga?</p><p>Som Stig Arlinger, professor i teknisk audiologi vid Hälsouniversitetet, påpekar i Corren (29/1) är det mest rimliga att lyssnaren tar ansvar. Att han eller hon skruvar ned volymen och låter öronen vila emellanåt.</p><p>Teknik som gör det lättare att ha koll på volymen finns. På storsäljaren Ipod kan man till exempel redan förprogrammera volymgränsen så att den inte går att skruva upp till max.</p><p>Det EU kan göra är att se till så att informationen om vad som kan hända om man inte skruvar ner volymen sprids. Tinnitus och andra hörselskador är ett handikapp för många människor. Och om det bör givetvis informationen handla.</p>

Ledare Volymen ingen EU-fråga

Volymen ingen EU-frågaVolymen ingen EU-fråga
29 januari 2009 10:05
<p><b>Så var </b>det då dags igen för ett besök på Mma Ramotswes detektivbyrå i Gaborone i Botswana. Den här gången kretsar problemen på detektivbyrån kring anonyma hotbrev, grusade förhoppningar, outtalad kritik och ett fall med en kvinna utan släktingar. Som vanligt bjuder McCall Smith på en skön läspaus i vardagen när man får kliva in i rummet innanför bilverkstaden Speedy Motors. Där tar sig Mma Ramotswe an allt från små och bagatellartade till stora och viktiga uppdrag i rollen som Botswanas första kvinnliga privatdetektiv.</p>

Alexander McCall Smith: Miraklet på Speedy Motors

Alexander McCall Smith: Miraklet på Speedy MotorsAlexander McCall Smith: Miraklet på Speedy Motors
29 januari 2009 06:30
<p><b>Genom</b><b>snittssvensken flyttar </b>tio gånger under livet. 1,3 miljoner byter bostad i år.</p><p><b>Vi flyttar </b>ofta, mer än någonsin bortsett från en flyttboom på 1960-talet. De flesta flyttar bara korta avstånd, inte sällan inom samma stadsdel.</p><p><b>I åldern </b><b>19</b><b>-</b><b>30</b> år flyttar man i snitt fyra gånger och det är oftast då det blir fråga om längre flyttavstånd. Efter 30 år flyttar man inom sitt eget arbetsmarknadsområde och efter 35 är det få som flyttar utanför den egna kommunen.</p><p><b>Ju äldre </b><b>man blir</b> desto mindre är man benägen att flytta långa avstånd.</p><p><b>Källa:</b> Svensk Fastighetsförmedling</p>

Vi flyttar tio gånger under livet

29 januari 2009 06:30
<p><b>Genom</b><b>snittssvensken flyttar </b>tio gånger under livet. 1,3 miljoner byter bostad i år.</p><p><b>Vi flyttar </b>ofta, mer än någonsin bortsett från en flyttboom på 1960-talet. De flesta flyttar bara korta avstånd, inte sällan inom samma stadsdel.</p><p><b>I åldern </b><b>19</b><b>-</b><b>30</b> år flyttar man i snitt fyra gånger och det är oftast då det blir fråga om längre flyttavstånd. Efter 30 år flyttar man inom sitt eget arbetsmarknadsområde och efter 35 är det få som flyttar utanför den egna kommunen.</p><p><b>Ju äldre </b><b>man blir</b> desto mindre är man benägen att flytta långa avstånd.</p><p><b>Källa:</b> Svensk Fastighetsförmedling</p>

Vi flyttar tio gånger under livet

29 januari 2009 01:00
Krönika

Glöm inte Förintelsen!

29 januari 2009 00:01
<p>Det finns cirka 45 000 vargar i Ryssland, i Nordamerika är motsvarande siffra 60 000. Vargen är inte på något vis ens i närheten av en tendens att vara utrotningshotad.</p><p>Låt mig lägga upp lite fakta: Kroppen behöver syre och växter behöver solljus. Detta visste jag sedan tidigare, däremot har jag nyligen fått lära mig av insändare här i Corren att Sverige behöver varg. Jag är mycket tacksam för min nya kunskap. Det är bara en liten sak jag undrar, varför behöver Sverige varg? Vad är det som gör att tillvaron skulle bli så omöjlig om det inte vandrade omkring någon varg i Sveriges skogar? </p><p>Varg har inte dödat människor på väldigt länge i Sverige. Kan det möjligen ha något samband med att svenskarna inte tillåtit speciellt hög förekomst av varg? Vi började döda varg på grund av problematiken den innebar. Folk motsatte sig inte detta då man levde i verkligheten. Idag lever de flesta långt från landsbygden och har fått en romantiserad bild av vargen.</p><p>Väldigt få vill möta varg i skogen. Det finns alltså inget behov av närhet till vargen. Låt därför vargen hålla till i Ryssland där inavel är obefintligt och konkurrens med människan ej är lika påtaglig. </p><p>Oskar K</p>

Insändare Ingen varg i Sverige

Ingen varg i SverigeIngen varg i Sverige
29 januari 2009 00:01
<p>Visst ska det få finnas varg på den Sibiriska tundran, i Alaskas orörda vildmark och även i svenska glesbygdskommuner i norra Sverige. Men förstår man inte att vargen blir ett problem i den södra tätbefolkade delen av vårt land bör man undvika att utropa sig till varg och "jägarexpert" på insändarsidan i Corren. För vem ska trösta Stina, när hennes älsklingsponny ligger riven i hagen. Och vem ska förklara för Elin, att hennes dvärgpudel som försvann vid sist kvällspromenaden, inte kommer tillbaka. Stefan Karlsson, Mats Ekberg?</p><p>Tony</p>

Insändare Ingen varg här

Ingen varg härIngen varg här
Sida 77 av 131
Sida 77 av 131