Gotlands län

16 februari 2009 00:00
<p><b>Ett tips </b>till alla bilister som befinner sig på våra vintervägar: Blända av även om du "bara" möter en cyklist eller mopedist. Det är inte lätt att hålla sig på vägrenen när man får ett starkt helljus rakt i ögonen. Även vi är trafikanter på vägen!</p><p><b>Bländad</b></p>

Insändare Blända av vid alla möten

16 februari 2009 00:00
<p><b>Vad är </b>det för klantar, som Linköpings kommun hyrt in, för att ploga gång- och cykelbanorna i Lambohov? De far fram med sina stora traktorer med snöplog, men det mesta av snön ligger kvar! När det sen töar och fryser på, är det näst intill omöjligt, att ta sig fram!</p><p>Ska det inte göras ordentligt, kan det lilla som de lyckas skrapa bort, likaväl ligga kvar! Det blir billigare för oss skattebetalare!</p><p><b>FEB</b></p>

Insändare Dåligt skötta gång- och cykelbanor

14 februari 2009 01:00
<p>Att besöka museum, betrakta historiska föremål och få kunskap om deras kulturella betydelse, är för många ett obesudlat nöje. Särskilt spännande kan det vara när man besöker andra, okända länder. </p><p>Bara för att man finner till exempel de egyptiska faraonernas tid intressant, behöver man dock inte nödvändigtvis resa till Egypten. Smått förvånande är det kanske att det här i Linköping går att beskåda egyptiska statyetter, ringar och krukor från mellan 5 000-1 000 år före Kristus.</p><p>Länsmuseet i Östergötland har i sin ägo en samling på drygt 200 föremål. Den donerades 1959 av en släkting till Otto Smith, som var den som på 1920-talet förde in föremålen till Sverige. 2004 försökte ättlingar till Smith få tillbaka dem, men museet sade nej. För någon månad sedan blossade diskussionen om den egyptiska samlingen upp igen. Denna gång är det ursprungslandet som vill ha hem det man anser tillhöra Egypten.</p><p>Museets styrelse har diskuterat frågan men inte nått ett beslut. Det är heller inget enkelt beslut eftersom det inte finns något självklart rätt eller fel. Man kan ju ifrågasätta värdet i att Östergötlands länsmuseum har arkeologiska fynd från Egypten - dessutom utställda i en matsal. Ett annat argument är förstås att föremålen bäst betraktas i sin hemmiljö. </p><p>Samtidigt kan man vända på saken och se föremålen som mycket unika och uppseendeväckande i sina montrar i Linköping, medan de kanske i hemlandet bara skulle utöka mängden av liknande saker och knappast utgöra något extraordinärt. Länsmuseet lägger också stor vikt vid vilken betydelse samlingen verkligen har för Egypten. Man kan fråga sig om Sverige skulle göra nationalistiska anspråk om det visade sig att fornsvenska föremål visades upp på ett egyptiskt museum? </p><p>Det finns inga uppgifter om hur Otto Smith kom över samlingen. Länsmuseets inställning är att så länge man inte har bevis för att utförseln från Egypten var olaglig, antas motsatsen. Men några ägar- eller gåvobevis existerar alltså inte. På juridisk väg går det därmed inte att fastställa äganderätten. I stället blir det den moraliska aspekten som får fälla avgörandet om länsmuseet ska återlämna sakerna till Egypten.</p><p>Det finns ingen universallösning. Vare sig det skulle vara att samtliga museala föremål var de än finns bör återlämnas till sitt ursprungsland - eller att de ska få bli kvar där de är i dag. Diskussionen måste föras från fall till fall. </p><p>Utländska samlingar bidrar till ökad kunskap om och förståelse för hur andra kulturer sett ut och verkat. Men det finns en betydande skillnad mellan Östergötlands länsmuseum och exempelvis British Museum i London. Det senare stoltserar med kulturhistoriska samlingar från hela världen, är världsberömt och välbesökt just av den anledningen. Samma skäl kan länsmuseet knappast ange för att få behålla den egyptiska samlingen. Därför lutar argumenten åt att museet bör återlämna den till Egypten.</p>

Ledare Vem har äganderätt på kulturhistoria?

Vem har äganderätt på kulturhistoria?Vem har äganderätt på kulturhistoria?
14 februari 2009 01:00
<p>Varje år föds cirka 1 000 barn i Sverige med någon form av hjärtfel. Det är en procent av alla nyfödda och motsvarar 46 barn i Östergötland. Många av dessa barn dog tidigare i späd ålder - överlevnaden på 1960-talet var endast 60 procent. I dag räddas fler än 90 procent.</p><p>Det faktum att allt fler överlever skapar en växande patientgrupp där många har stort behov av uppföljning och specialiserad vård även i vuxen ålder. Detta innebär nya utmaningar för sjukvården som ansvariga beslutsfattare ännu inte har lyckats möta. Konsekvensen är att cirka 20 000 unga med medfött hjärtfel riskerar att hamna mellan stolarna när rutiner brister mellan olika sjukvårdsenheter.</p><p>Bristerna blir tydliga redan när patienterna ska slussas över från barnhjärtklinikerna till den traditionella hjärtsjukvården på sjukhusen. Flera sjukhus saknar en systematisk uppföljning av de utskrivna ungdomarna och inget nationellt system är etablerat för att effektivt föra över information från barnhjärtsjukvården till kontaktpersoner på landets sjukhus.</p><p>Ansvaret för ungdomar med hjärtfel hamnar sedan hos hjärtläkare som i de flesta fall är inriktade på patienter med förvärvade hjärtsjukdomar. Dessa läkare har sällan någon specialistutbildning inom medfödda hjärtfel. Symptom som för traditionell hjärtsjukvård vanligen tolkas som lindriga kan medföra allvarliga komplikationer med risk för dödlig utgång för den som har ett medfött hjärtfel.</p><p>Tillgången till läkare med specialistkunskap om medfödda hjärtfel ser olika ut i olika delar av landet. För att kunna garantera patientsäkerheten behövs det på sikt 160 specialutbildade kardiologer.</p><p>För den stora gruppen unga hjärtsjuka sänder vi nu ett nödrop. Flera åtgärder är angelägna:</p><p>? En nationell rutin för överföring av patienter med medfödda hjärtfel från barnkliniker till utbildade specialister på sjukhusen är nödvändig.</p><p>? Socialstyrelsens riktlinjer bör kompletteras med krav på minst ett återbesök före 20 års ålder hos en specialist för vuxna med medfödda hjärtfel. Landstinget i Östergötland bör säkerställa att en sådan systematisk uppföljning av de utskrivna ungdomarna sker redan nu.</p><p>? Landstinget i Östergötland måste säkerställa att varje större sjukhus i länet har minst en kardiolog med särskild fördjupning inom området medfödda hjärtfel.</p><p>Vi är stolta över att svensk sjukvård räddar allt fler av de barn som föds med hjärtfel. Men vi skäms också över att många ungdomar med medfödda hjärtfel inte får kunnig och välorganiserad vård när de lämnat barnklinikens specialistvård. De är värda en bättre framtid än den samhället i nuläget kan erbjuda.</p><p>Staffan Josephson</p><p>Ulf Grape</p>

Debatt Sjukvården i Östergötland glömmer ungdomar med hjärtfel

14 februari 2009 01:00
Krönika

Ernst Klein: Är det språkpoliser vi behöver?

14 februari 2009 00:00
<p><b>Jag förstår </b>inte varför en majoritet av Linköpings bilförare är så dåliga på att använda sina blinkers vare sig det är i rondeller eller när ni byter till en annan fil.</p><p>Jag känner mig lite otrygg med er oansvariga attityd i trafiken.</p><p><b>Tack för ordet</b></p>

Insändare Linköpings bilförare är oansvariga

13 februari 2009 18:45
Ledarkrönika

På tisdag harjag varit snusfrii fem veckor

På tisdag harjag varit snusfrii fem veckorPå tisdag harjag varit snusfrii fem veckor
13 februari 2009 00:00
<p>Svar till "Sparsam", 10/2.</p><p><b>Kan det vara</b> så att du fick förfrågan om du vill fortsätta jobba när du fyller 65 år, därför att du inte ansökt om pension?</p><p>Sjukersättningen upphör automatiskt då man fyller 65 och pension måste man ansöka om två-tre månader före det man vill börja ta ut den.</p><p><b>Ansökt om pension</b></p>

Insändare Man måste ansöka om pension

13 februari 2009 00:00
<p>Svar till "Djursjukvårdare sedan 14 år", 6/2.</p><p><b>Blir så förbaskad</b> hur man kan uppmuntra att träna sina hundar på det här viset och du är djursjukvårdare. Det finns de som inte har något innanför pannbenet som använder det här på fel sätt, nu när det är så populärt med kamphundar.</p><p>Under min levnad har jag aldrig hört talas om att hundar ska dra kättingar. Blir bara värre och nu när många djur far illa på alla sätt. Man kan hålla sina hundar vältränade med promenader och andra trevliga sätt. Det har jag gjort och de har mått så bra.</p><p><b>BW</b></p>

Insändare Hundar ska inte dra kättingar

13 februari 2009 00:00
<p>Svar till Maria P angående "Dåligt plogat och sandat i Brunnby", 11/2.</p><p><b>Som du säkert</b> vet så har vi självförvaltning här i Brunnby. Av de som är medlemmar i självförvaltningen är 10-12 personer engagerade i att klippa gräset på våra gemensamma ytor.</p><p>De klipper varannan till var tredje vecka under sommarhalvåret - inte bara en gång som du påstår. Vad gäller snöröjningen är den precis som i Härna utlagd på HSB. Om Härna får en bättre snöröjning än vi i Brunnby vet jag inte men ska ta upp det med Stångåstadens områdesansvarige.</p><p><b>Marja Sandin</b></p><p><b>Ordförande i Hyresgästföreningen och självförvaltningen i Brunnby</b></p>

Insändare Det är självförvaltning i Brunnby

13 februari 2009 00:00
<p>Svar till Jennie angående "Sjukvårdsupplysningen fungerar dåligt", 11/2.</p><p><b>Jag beklagar verkligen </b>att du har fått vänta i din kontakt med Sjukvårdsrådgivningen. Sjukvårdsrådgivningen tar emot en mängd samtal varje timma, dygnet runt. I det här fallet måste något ha gått fel och det vill vi rätta till. Jag är tacksam om du har möjlighet att höra av dig till mig så jag kan följa upp vad som hänt när du ringde till oss. Du kan nå mig via landstingets växel.</p><p>Sjukvårdsrådgivningen är ibland hårt belastad, men vi arbetar oavbrutet med alla inkommande samtal. Vid akut livshotande sjukdom uppmanas patienten i talsvaret att alltid ringa 112.</p><p><b>Laila Larsson,</b><b /></p><p><b>verksamhetschef</b><b /></p><p><b>Sjukvårdsrådgivningen</b></p>

Insändare Sjukvårdsrådgivningen är hårt belastad

12 februari 2009 21:15
Ledarkrönika

Det är KRIS,men regeringenfortsätter blunda

12 februari 2009 21:00
<p>Tiderna förändras. När jag var barn och ville sporta så fanns det bara fotboll. Nej, nu tog jag i. På den tiden fanns ju inget konstgräs, alltså var man tvungen göra något annat på vintern. Varde snö, hördes en röst, och så började det snöa. Snön åkte vi skidor på om vi inte kastade den på någon farbror som gick förbi. Nu minns jag. Löpning fanns också. Oj, så vi sprang. Och han efter.</p><p>Det var så vi höll konditionen uppe. Vissa av oss kastade så mycket snöboll att vi också blev riktigt duktiga löpare. Vi sprang kvarteret runt och det hände att vi varvade den som jagade oss. Jaja, vi var yngre då. I en tid då det även fanns bandy, ishockey, handboll, friidrott, boxning, brottning, skridskoåkning, bordtennis, simning, och cykling att välja på. Tjejerna åkte konståkning på vintern och hoppade sommartid höjd. Det sas att en tjej på andra sidan stan var bra i fotboll. Det trodde vi inte på. </p><p>Golf, segling, och tennis fanns. Dock inte för mig. Inte slalom, heller. Det kostade. Men det fanns de som åkte till fjällen på sportlovet. Dem var jag avundsjuk på. När de kom hem efter lovet hade de fräknar och stukad fot. Det var jag också avundsjuk på. De fick allas uppmärksamhet, och om de brutit sig skrev alla sina namn på gipset. Hur häftigt som helst. Fast häftigt hette inte häftigt då. Det här var ju jättelänge sen. Häftigt fanns bara som häft, ihop med plåster. Det här var före datorn. Före allt. Vi sa tufft.</p><p>Nästa vecka är det sportlov. Det kan bli tufft i backen. Ta det lugnt.</p>

Det kan bli tufft i backen

12 februari 2009 13:35
<p>För snart ett år sedan lämnade moderaten Kristina Axén Olin posten som finansborgarråd i Stockholm. I onsdags lämnade hon även den moderata partitoppen.</p><p>Hon motiverar beslutet med att hon inte längre har den nära kontakt med det dagliga politiska arbetet som krävs. Ändå handlar hela den exklusiva intervju hon har gjort med DN (12/2) om politikens villkor; om hur stressad och ensam man är som politiker. Om hur kall och opersonlig branschen har blivit.</p><p>Att Axén Olin får prata om politikens tuffa vardag faller sig naturligt. När hon själv höll på att duka under för den förra året valde hon att vara öppen med det. Men innebär det att det <i>måste </i>vara det huvudsakliga skälet till hennes avhopp? Kan det inte vara precis så som hon säger - att det krävs att man är i politikens mitt för att kunna klara av tunga politiska uppdrag?</p><p>Oavsett vilket är det en frisk fläkt som tyvärr lämnar politiken. Kristina Axén Olin har aldrig gjort någon hemlighet av att det var makten hon ville åt. Men när priset blev för högt valde hon att vara öppen med det också. Och det har gjort henne unik.</p>

Ledare Frisk fläkt tar farväl

Frisk fläkt tar farvälFrisk fläkt tar farväl
12 februari 2009 09:24
<p><b>Tolstoj, den </b>realistiska epikens mästare, har kallats den botfärdige aristokraten. Med sin "tolstojanism" fick han en stor skara fanatiska lärjungar. Det var en lära som predikade kyskhet, jämlikhet och tog avstånd från ägandet, den officiella kyrkan, den moderna konsten med mera.</p><p>Ett sådant moraliskt självplågeri gick naturligtvis ut över familjen, främst hustrun Sonja Andrejevna. De har varit gifta i 48 år när det är dags för "Den sista stationen", en roman av den amerikanske litteraturprofessorn Jay Parini. En livsresas slutfas vid järnvägsstationen i den lilla byn Astapovo där den 82-årige Tolstoj, på flykt från Sonja och hemmet, dog i november 1910.</p><span class="mellanrubrik">Den förtalade hustrun</span><p>Verklighetens Lev Tolstoj var en så sammansatt karaktär att han överträffar varje fiktiv romanfigur. I sin samtid var han en "kändis" av 2000-talsmått, föremål för en närmast religiös kult. Till släktgodset Jasnaja Poljana drogs "horder av tredje klassens revolutionärer, fanatiker och lycksökare". Under perioder av censur spreds hans böcker underjordiskt i tusentals exemplar. Intresset för hans privatliv tycktes inte mindre.</p><p>Medan Tolstoj låg och dog i Astapovo flockades journalister och fotografer från hela världen (t o m filmfotografer) utanför stationsmästarens lilla stuga, och Sonja som tagit sig dit trots egen sjukdom bestormades med närgångna frågor. Vitt och brett hade det länge skvallrats om parets äktenskap, och Sonja hade svartmålats till en girig, intrigant satmara.</p><span class="mellanrubrik">Strid och intriger</span><p>Äktenskapet mellan dessa båda lidelsefulla och svartsjuka naturer gick snett från början. Tolstoj ville ha en hustru att forma efter sig själv och betraktade äktenskapet som räddningen undan de låga drifter han tidigare givit fritt utlopp. Sonja fick föda tretton barn, priset för att hennes syndfixerade make ändå inte kunde behärska sin sexuella aptit. Kvinnan var enligt Tolstoj upphov till allt ont.</p><p>Parini utgår från dagböcker och memoarer av de i hans roman inblandade, men i ett efterord nämner han också Anne Edwards biografi "Sonja". Jag läste den på 80-talet och där ges en insiktsfullt nyanserad bild av denna förtalade kvinna.</p><span class="mellanrubrik">Olika röster</span><p>Parini låter olika röster turas om: förutom Lev Nikolavitj och Sonja främst dottern Sasja, lärjungen Tjertkov - som Tolstoj enligt Sofia är "senilt förälskad" i - samt sekreteraren Bulgakov.</p><p>Stämningen på Jasnaja Poljana är infekterad. Sonja är uppenbarligen sjuk, med vilda utspel och en uppdriven misstänksamhet, ingalunda grundlös. Intrigerna och striden - där den manipulative Tjertkov spelar en ful roll - gäller Tolstojs testamente och makarnas dagböcker.</p><span class="mellanrubrik">Neutral iakttagare</span><p>Synd att Parini intresserar sig mer för Bulgakovs kärlekshistoria än för att bygga ut hans roll som iakttagare av detta ménage à trois. För Bulgakov förhåller sig inte okritisk till vare sig Tolstoj eller Tjertkov, och hos Sonja uppfattar han "en glimt av den storslagna person hon kunde ha varit under andra omständigheter".</p><p>Om Tolstoj skulle jag vilja säga som hans skeptiske beundrare Tjechov (citerad av Edwards):</p><p>"Logiken och rättskänslan säger mig att det finns mer kärlek till nästan i elektriciteten och ångan än i kyskheten och vägran att äta kött."</p><p>Gun Zanton-ericsson</p>

Verklighetens Tolstoj överträffar diktens

Verklighetens Tolstoj överträffar diktensVerklighetens Tolstoj överträffar diktens
12 februari 2009 01:00
Krönika

Martin Kylhammar: Filosofen i kristid

12 februari 2009 00:00
<p><b>Den senaste </b>tiden har många inlägg handlat om att landstinget kommer att dra in förskrivningen av rollatorer för utomhusbruk från och med den 1 april 2009. Därför vill vi nu klargöra vad som gäller.</p><p>Landstinget har inte några särskilda rollatorer för inomhus- respektive utomhusbruk i sortimentet. De rollatorer som föreskrivs kan användas såväl inne som ute. Dubbelförskrivning av rollatorer har dessutom inte medgetts sedan 2005. Om brukaren har haft behov av två rollatorer har denne fått hyra eller köpa sin andra rollator.</p><p>Det som är nytt från och med 1 april 2009 är att brukarens behov kommer att bedömas innan rollator lånas ut. De som inte klarar självständig inomhusförflyttning kommer fortsatt att fritt få låna en av landstinget. Vill man sedan ha en extra för utomhusbruk, eller kanske till sommarstället, så får man betala den själv. Likaså om man enbart har behov av en rollator utomhus. Rollatorer har blivit allt mer tillgängliga i handeln med fler färger och modeller att välja mellan och kan inhandlas från 500 kronor och uppåt.</p><p>Viktigt att understryka är att alla som har en rollator förskriven före den 1 april 2009 behåller den så länge behovet kvarstår.</p><p>Hjälpmedelsmarknaden blir mer och mer avancerad, vilket innebär ökade kostnader för landstinget. När ett hjälpmedel som exempelvis rollatorer dras in så betyder det att resurserna istället räcker till satsningar på en annan behovsgrupp.</p><p><b>Lasse Pettersson (VL)</b><b /></p><p><b>Christian Gustavsson (M)</b><b /></p><p><b>Levi Eckeskog (KD)</b><b /></p><p><b>Monika Broman (FP)</b><b /></p><p><b>Lars-Olof Johansson (C)</b></p>

Insändare Rollatorer till de med behov även i fortsättningen

12 februari 2009 00:00
<p>Svar till "Förtvivlad", 10/2.</p><p><b>Det är dags</b> att du vaknar. För det första, det finns inga "papperslösa flyktingar". Det är ett begrepp som är påhittat av den verklighetsfrämmande vänstern och media. Den korrekta benämningen är "illegal invandrare". Är man flykting har man flyktingskäl och får uppehållstillstånd.</p><p>För det andra kan inte Sverige och svenskarna ta på sig att vara världens socialkontor där alla som behöver hjälp kan räkna med att få det, även om man inte är flykting.</p><p>Det är självklart beklämmande att människor har det dåligt, tvingas jobba för dålig lön och så vidare, men det är inget vi kan ta på oss att ta ansvar för. Speciellt blir detta viktigt när vi har främlingsfientliga partier på frammarsch. Dessa har allt att vinna på en godtycklig och lättvindlig invandringspolitik då man underblåser deras argument.</p><p>Om vi istället är konsekventa och effektivt avvisar de som ej har flykting-skäl så kan vi med gott samvete säga att de som verkligen behöver får stanna, och vi minskar då svängrummet för de högerextrema.</p><p><b>Mackan</b></p>

Insändare "Papperslösa flyktingar" existerar inte

11 februari 2009 01:00
<p>Mycket ska man höra innan öronen faller av. Men snart kommer nog få att reagera när Mona Sahlin säger obegripliga saker. Det gäller inte bara borgerliga utan förmodligen också socialdemokrater. </p><p>Hon har inte visat på något större ledarskap som ordförande för det överlägset största partiet i den rödgröna treenigheten. I stället låter hon sig degraderas till en jämlik partner med övriga partiledare/språkrör, fastän hon borde vara frontfiguren för samarbetet. Sahlin är den självklara statsministerkandidaten - det är en bild som hon än så länge inte har rubbat. Men man kan inte låta bli att fundera över hur ministerposterna vid en eventuell valseger kommer att fördelas. Om de i jämlikhetens namn ska baseras på något annat än valresultat blir en demokratisk motivering problematisk.</p><p>De rödgröna värjer sig för den "överkörarteknik" som de anser att alliansen tillämpar när tre partier tillåts köra över det fjärde. I stället kan oenighet få råda, vilket knappast låter som en lämplig grund för en förtroendeingivande och sammanhållen regering. Ännu ett prov på Sahlins överraskande undfallenhet och änglsan över att sätta ned foten. </p><p>Frågan är varför?</p><p>Som om detta inte vore nog släpper Sahlin bomben att hon vill stoppa svensk energiexport med undantag för de nordiska länderna. Anledningen är att den höjer elpriserna i Sverige. "Vi har ett behov av att utveckla vår egen elmarknad", resonerar hon. Hur en sådan utveckling hindras av energiexporten förstår nog bara Mona Sahlin. </p><p>Hennes uttalande fick näringsdepartementet att ta sig för pannan. Att utveckla en gemensam elmarknad är en process som pågått under lång tid - också då Sahlin var energiminister... Statssekreterare Ola Alterå tror att det kan bli "svårt för en svensk regering att förklara för till exempel våra baltiska grannländer att vi nu skulle ha ångrat oss och vill avskärma oss". Ja, och överlämna dem i händerna på Ryssland med sin gas. </p><p>Den bleka förklaringen måste vara att Mona Sahlin vill blidka de industrivänner inom LO som anser att hon borde ha gjort upp med alliansen om kärnkraften. Genom protektionistisk retorik försöker Sahlin övertyga dem om att Sveriges elförsörjning är tryggad även med en rödgrön regering. </p><p>Protektionism är en farlig väg att gå, men tyvärr syns här och där tendenser att lockas av dess trångsynta kortsiktighet. Det statliga stödet för bilindustrin i Frankrike är ett exempel som statsminister Reinfeldt uttryckt oro över. </p><p>Sverige måste ta ett globalt miljöansvar, men det har Miljöpartiet delvis haft invändningar emot. Det är konstigt eftersom miljön tillsammans med ekonomin är de främsta exemplen på problem som inte går att lösa nationellt. Språkröret Peter Eriksson hävdar att även den rödgröna energipolitiken kommer att alstra elöverskott. Frågan är vad de ska med det till om Sahlin vill stoppa exporten. </p><p>Å andra sidan kanske det är ytterligare en fråga där de är överens om att inte vara överens.</p><p>Citat: <b>"Protektionism är en farlig väg att gå."</b></p>

Ledare Obegriplig rödgrön millimeterrättvisa

Obegriplig rödgrön millimeterrättvisaObegriplig rödgrön millimeterrättvisa
11 februari 2009 00:00
<p><b>Kollektivtrafiken har </b>en viktig roll att spela för miljöns skull och för att minska olyckorna. Då och då hörs krav på gratis kollektivtrafik för att åstadkomma större övergång från bil till kollektivåkande. Men detta fungerar bara i landsbygdstrafik.</p><p>Gratis kollektivtrafik i stadsmiljö lockar nästan bara över cyklister, fotgängare och nya resande till bussen, inte bilister i någon större utsträckning.</p><p>Den framgångsrika gratis Kuxatrafiken i Ockelbo handlar huvudsakligen om trafik på längre sträckor utanför tätort där ingen konkurrens mellan cykel/gång och buss råder.</p><p>Varför blir det så här? Jo, den som väljer att gå eller cykla gör det i många fall av ekonomiska skäl. Om då en gratis buss bjuds går det lätt att ta den i stället. Den som väljer bilen för sin resa har avsevärd betalningsvilja för att få en snabb och bekväm resa. Därmed blir det mindre lockande att ta bussen istället eftersom det ofta tar minst tre gånger så lång tid att åka buss i tätort som att åka bil, med mer eller mindre långa sträckor att gå.</p><p>Att locka över fotgängare och cyklister till bussen är negativt för folkhälsan eftersom vi generellt sett rör på oss för lite.</p><p>På landsbygden däremot kan tidsvinsten med bilen bli mindre relativt sett och priset får större betydelse.</p><p>Alltså behöver vi framför allt snabbare och bekvämare kollektivtrafik i stadsmiljön, men gärna med en viss avgift, och billigare/gratis kollektivtrafik på landsbygden.</p><p><b>Eva</b></p>

Insändare Inför gratis kollektivtrafik på landsbygden

Inför gratis kollektivtrafik på landsbygdenInför gratis kollektivtrafik på landsbygden
Sida 74 av 131
Sida 74 av 131