Gotlands län

22 januari 2009 21:00
<p>Min högra skuldra fryser. I alla fall sa en sjukgymnast att den gör det. </p><p>- Du har en frusen axel, sa han utan att ens känna på den.</p><p>Herre Gud, karl'n är synsk, tänkte jag. Han är inte bara sjukgymnast, han är homeopat och använder sig av irisdiagnostik. Han ser på mina ögon vad som felas mig. Fantastiskt! </p><p>Men så var det inte. Han har själv haft frozen shoulder som sjukdomen heter på engelska och kände genast igen den nye patientens rörelser och ickerörelser. </p><p>- Kan du göra så här? Han höjde armen.</p><p>Nej. Och inte heller hänga i Kustviks dörrkarm som jag brukar göra varje dag på jobbet, eftersom högerarmen inte går att hålla rakt upp. Inte heller kan jag göra armhävningar i Nilssons rum eller stå på händer i Bergstens. Och fotbollen som ligger i Mildaeus rum vågar jag inte plocka upp med händerna för då gör det riktigt ont. Jag minns en fotbollscup i Mjölby i november, faktiskt, och om när en fotboll kom upp på läktaren där jag stod (tror det var Mjölby AI och Ödeshög som spelade) och hur jag böjde mig ner, plockade upp bollen, och bara släppte den över räcket ner på planen. Oh, my God! Det skar genom hela armen, ända uppifrån axeln och ner till fingerspetsarna och smärtan ilade som en elak skuld. I 20 förtvivlade sekunder. Samma ilande och starka smärta gjorde mig illa i går när jag skulle ta av mig jackan. I 20 sekunder stod jag grimaserande böjd med jackan bara halvt avtagen och såg ut som en drucken.</p><p>20 sekunder, det är ju ingenting. 200 meter för en snabb sprinter. Ursain Bolt hinner 210 meter. 20 sekunder. En promenad ut till brevlådan och tillbaka. Men 20 sekunders smärta känns som en evighet. Men vad som smärtar ännu mer är att jag inte kommer igång med träning. Snart två månader nu med enbart promenader. Det är för dåligt, det är för lite. Men vad ska man göra när axeln fryser? </p>

När kroppensdelar fryser

22 januari 2009 14:56
<p>Fånglägret på Guantanamobasen på Kuba ska stängas inom ett år. Ett vallöfte som Barack Obama tydligt har för avsikt att hålla. </p><p>En del kritiker menar att ett år är för lång tid för att stänga Guantanamo, medan andra menar att Obama aldrig kommer att hinna infria löftet under mandatperioden på fyra år. Hur som helst råder ingen tvekan om att fängelset är en ytterst tveksam inrättning placerad i något som enbart kan kallas för en juridisk gråzon. Sedan 2002 har över 800 personer suttit fängslade på basen. Av dem har bara 20 anklagats för ett faktiskt brott, och endast tre åtalats...</p><p>Förändringen består i att Obama faktiskt bommar igen stället. Men det är bara steg 1. Steg 2 är vad som kommer att ske med de cirka 250 fångar som i dagsläget befinner sig på Guantanamo. Det är först när båda stegen tagits på ett juridiskt och demokratiskt korrekt sätt som Guantanamo kan strykas från presidentens "att göra-lista".</p>

Ledare Förändring I

22 januari 2009 10:45
<p>För två år sedan hamnade Annikas son på glid och familjen kom i kontakt med socialkontoret. Sonen fick en kontaktperson, en anställd i skolan. Men han var bara timvikarie och uteblev ibland från avtalade möten.</p><p>I maj skedde en omorganisation i socialtjänsten. För Annikas familj innebar det att socialsekreteraren familjen hade slutade. En ny sekreterare och ny kontaktperson utsågs.</p><span class="mellanrubrik">Träffar fungerade inte</span><p>Under sommaren skulle Annikas son träffa kontaktpersonen en gång per vecka. Men det fungerade inte.</p><p>- Vi ringde oerhört många samtal till socialen under den här tiden för att vi behövde akut hjälp men det hände ingenting, berättar Annika.</p><span class="mellanrubrik">Har det hjälpt sonen?</span><p>Familjen har också haft kontakt med närpolis och förhörsledare. Dessa kontakter beskriver Annika som mycket bra men frågar: Vad har det hjälpt hennes son, egentligen?</p><span class="mellanrubrik">Tidig hjälp hade hjälpt</span><p>Annikas son blev misstänkt för brott och åtalades för det. I höstas kallades han till rättegång. Där mötte Annika andra föräldrar med samma erfarenhet av socialtjänsten.</p><p>- Vi konstaterade att om vi hade fått hjälp i ett tidigare skede hade vi inte suttit där, säger Annika.</p>

På tiden att samarbeta bättre, anser Annika

22 januari 2009 01:00
Krönika

Gunnar Wetterberg: Krisberedskap och människor

22 januari 2009 00:00
<p>Svar till Gunnar Axén (M), 14/1.</p><p><b>Samtidigt som jag</b> läser hur Axén i berömmande ord framhåller hur "Allians för Sverige" arbetar för att förbättra pensionärernas villkor kommer försäkringskassans färgglada kuvert med uppgifter om pensionerna för 2009. Man kan verkligen tala om antiklimax.</p><p>Den stora höjningen av pensionerna som Axén säger beror på alliansens jobbpolitik blir i verkligheten 310 kr på en pension på 8 800 kr.</p><p>Skattesänkningen som Axén framhåller att 90 procent av Sveriges pensionärer får inskränker sig i detta fall till 51 kr. Långt från de 2 300-3 500 kr per år som den som endast har garantipension får i skattesänkning. Visst är det bra att dessa får kraftigt sänkt skatt men hur många procent av pensionärerna är detta?</p><p>Verkligheten är denna att det finns en stor andel av pensionärskåren som har en pension under 9 000 kr per månad trots livslångt arbete bland annat inom barnomsorg och äldrevård.</p><p>Hur kan någon påstå att denna grupps villkor förbättras. 350 kr i månaden äts upp direkt av hyreshöjningar, höjt elpris, höjd bensinskatt, höjda resekostnader, höjda kostnader för att gå till distriktssköterska och så vidare.</p><p>Nej, Gunnar Axén, den borgerliga jobbpolitiken med jobbskatteavdrag med tusenlappar per månad gynnar inte pensionärerna. Tvärtom! Pensionärerna får vara med och betala denna skattesänkning för dem som arbetar. Detta kommer varje blivande pensionär märka när det är tid att gå i pension. Många kommer inte ha råd att pensionera sig utan kommer att tvingas arbeta vidare trots att de kan vara utarbetade eller sjuka.</p><p>Som ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott borde du väl känna till alla pensionärers situation och inte bara framhålla att "Allians för Sverige" nu infriar löftet om att förbättra för pensionärerna. De siffror jag här presenterat är fakta. Källan är det röda kuvertet från försäkringskassan.</p><p>Gunnar Axén har en förmåga att i insändare och andra inlägg okritiskt framhålla hur regeringen värnar om pensionärernas villkor.</p><p><b>BENGT JOHANSSON</b></p>

Insändare Många kommer inte att ha råd att gå i pension

22 januari 2009 00:00
<p>Svar till "Mackan" angående "Låt vargen sköta beskattningen", 17/1.</p><p><b>"Mackan", tror du</b> verkligen på din idé om att låta djuren sköta sig själva? Ta bara vildsvinen till exempel. I dag finns cirka 70 000 djur och hälften är hondjur som får 8-10 kultingar/år. År två skulle det då finnas cirka 350 000 grisar varav 175 000 är honor x 10 kultingar. Det blir 1 750 000 grisar tredje året! Vad fint det ska bli i trädgårdar, åkermark och på golfbanor!</p><p>Vi jägare tycker visst att varg ska finnas, men den har inga naturliga fiender som begränsar antalet djur så antalet skulle förmodligen öka lavinartat efter ett antal år.</p><p>Vargen är mycket intelligent och jagar det byte som är enklast att ta, så att den skulle lämna tamdjur ifred är det väl ingen normal människa som tror på.</p><p>Angående jägarnas blodtörst och lustfyllda dödande så har "Mackan" väldigt mycket att lära samt visar hur okunnig och dum han är i sitt resonemang!</p><p><b>Viltvårdande jägare</b></p>

Insändare Vargen har inga naturliga fiender

22 januari 2009 00:00
<p>Angående järnvägsdiskussionen i Linköping.</p><p><b>Man kan se</b> och höra dem som säger att bro är bra och dem som säger att tunnel är det enda riktiga. Men måste skiten byggas där över huvud taget?</p><p>Kan det inte finnas alternativ till en helt annan plats? Lägg eländet på Tornby istället, så lägger man problemen utanför stan, precis som man gjorde med E4 för många år sedan. Det är ju ingen som vill ha tillbaka den på Storgatan.</p><p><b>@nders</b></p>

Insändare Lägg järnvägen utanför Linköping

22 januari 2009 00:00
<p><b>Självklart skall </b>inte vårdpersonal ha en karensdag när mycket smittsamma utbrott av infektioner som till exempel vinterkräksjukan grasserar. Detta bör gälla alla typer av institutioner inom sjukhus och äldreboende.</p><p>Vem vill i framtiden utbilda sig inom vårdyrken är en stor fråga i sig. Men vem vill vårda boende, kunder/patienter med överhängande risk att bli sjuk själv och därtill förlora en del av inkomsten?</p><p>Hur agerar de olika fackförbunden i frågan? Sätt press på era fackliga företrädare.</p><p>Annars bör arbetsgivarna gentesta samtliga anställda innan anställningen. Ungefär cirka 20 procent av befolkningen har en förändring i genen FUT2 som innebär att de är immuna mot vinterkräksjukan. Övriga, utan denna genförändring, kommer förr eller senare att åter insjukna i samma elände.</p><p><b>Lola Alseby, </b><b>Sjuksköterska</b></p>

Insändare Ingen karensdag vid bevisad smitta i arbetet

22 januari 2009 00:00
<p><b>Läser på </b>sid A4, 20/1, i Corren om landstingets kommande beslut att den som behöver rollator utomhus själv skall betala den, vilket gör mig upprörd.</p><p>Blodtrycket stiger till farliga höjder när jag på sid A5 tar del av landstingspolitiker Monika Bromans (fp) uppräkning av stiliga målsättningar om: "patientfokusering", "tillgänglighet", "fritt val", "stimulans av egenkontroll över hälsan", "sjukdomsförebyggande insatser", och "hälsosamma levnadsvanor".</p><p>Man kan fråga sig om Monika befinner sig på samma planet som alla äldre, yrsliga kvinnor, handikappade med flera som inget hellre vill än att kunna klara sig själva så långt det går, utan att belasta sjukvård och anhöriga. Tyvärr sammanfaller denna grupp med dem som har lägst inkomster och definitivt ingen bil att ta sig till en "vald" vårdcentral med.</p><p>Inser ni inte vad ni ställer till med? Ni skapar nya utanförskap!</p><p>Ni har väl budgeterat mer pengar till akutsjukvård, långvård, vårdcentraler för fler benbrott - eller? Mer hemtjänst belastar ju kommunerna och personligt lidande gömmer sig inomhus!</p><p><b>Nancy Svensson, Ödeshög</b></p>

Insändare Landstinget skapar nya utanförskap

Landstinget skapar nya utanförskapLandstinget skapar nya utanförskap
21 januari 2009 14:18
<p>Medan svenska politiker vädrade sin rädsla för ryssen på Folk och Försvar i Sälen skedde i måndags ett dubbelmord på öppen gata i Moskva. Offren var människorättsadvokaten Stanislav Markelov och journalisten Anastasija Baburova.</p><p>Markelov har bland annat företrätt familjen till Elsa Kungajeva, en 18-årig tjetjenska som år 2000 kidnappades, våldtogs och mördades av ryska soldater. För mordet dömdes år 2003 en rysk överste, Jurij Budanov, till tio års fängelse. I fredags frigavs han och Markelov tänkte överklaga frigivningen.</p><p>Baburova jobbade på den oberoende tidningen <i>Novaja Gazeta</i> och fanns vid Markelovs sida när han sköts. När hon tog upp jakten på mördaren sköts även hon.</p><p>Morden är ytterligare ett bevis för att den ryska demokratin är på väg utför. Ändå är det kriget i Georgien som tycks skrämma svenska politiker mest.</p><p>Men kriget är en följd av de senaste årens utveckling i Ryssland. Därför måste Sverige, vid sidan av att kunna försvara sig, trycka på för att demokratin återupprättas. </p>

Ledare Ryssen på fel spår

21 januari 2009 00:00
<p>Svar till Stefan Karlsson, 19/1.</p><p><b>Det måste vara </b>skönt att vara så tvärsäker som Stefan Karlsson. Och frågan är om det är någon mening att bemöta en sådan insändare, där han själv i sina yttranden talar om hur dåligt insatt och fördomsfull han är. När eller om en vargflock tar ett barn, vet varken han eller någon annan.</p><p>Men att möjligheten finns talar händelserna som redan finns dokumenterade om, från vargkonfrontationer i Sverige där vargar visat ett oskyggt beteende, och att predatorer riktar in sig på lättfångade byten är ett känt faktum.</p><p>Jag tror inte att folk som bor i vargtäta områden och ska skicka ut sina barn till skolbussen blir särskilt lugnade av Stefan Karlssons påstående.</p><p>När det gäller hans påstående att jägarna fyller sina frysar gratis vill jag bara av egen erfarenhet (jag har en hel del kött i frysen) påpeka att jag skulle kunna fylla frysen med kött från handeln för säkert halva priset. De flesta jägare jag känner lägger cirka 8 000-10 000 kr om året i bara jaktarrende. För att inte tala om de tusentals kronor som vapen och ammunition, utbildning och resor kostar när dessa "amatörer" åker runt och tränar upp sin skicklighet i sin hobby. För skickliga är de flesta.</p><p>Ska man sedan tala om att byta ut dessa hundratusentals jägare mot statstjänstemän som ska ta över både jakt och eftersök efter trafikskadat vilt vilket jägarna i dag gör ideellt, och med den äran, med kunskap de skaffat sig under utbildning och jakt. Då är man inte insatt.</p><p><b>Nils-Åke Jonsson</b></p>

Insändare Vargar kan visa ett oskyggt beteende

21 januari 2009 00:00
<p>Kommentar till insändarna angående "Rätt fart" och "Långsamma bilister".</p><p><b>Jag anser att</b> båda sidor i debatten om "rätt fart" och långsamma bilister har rätt! Dels får man inte köra så sakta att man väsentligt avviker från övrig trafiks fart (kan bland annat ge onödiga omkörningar). Dels måste man anpassa sin fart efter sin egen förmåga och egna förutsättningar samt vägens lokala standard (exempelvis nedsatt sikt på grund av backkrön och kurvor) - betyder att man ofta inte kan hålla 70 eller 90 km/tim hela tiden bara för att skyltarna anger denna fart.</p><p>Min lösning på detta är att den som av någon anledning vill hålla ett lugnare tempo än andra, ser till att tillfälligt stanna in till vägkanten, till exempel på parkeringsfickor och busshållplatser, för att då släppa förbi bakomvarande, snabbare trafik. Detta tvingas man att göra oftare desto långsammare man kör.</p><p>Jag brukar själv göra så då jag kör sightseeingturer med buss.</p><p><b>OLA NESELIUS</b></p>

Insändare Båda sidor har rätt angående farten

21 januari 2009 00:00
<p><b>Läste en </b>insändare om att mjölkbönder måste få betalt för sitt arbete? Vem är producent av den svenska mjölken? Det är kossorna. Dessa mjölkkossor är nog ett av de få djurslag som i dag behandlas som en industri.</p><p>Som kviga skall den föda sin första kalv därefter insemineras den årligen och måste då föda sin kalv, år ut och år in. Oftast uppbunden under förlossningen och när denna är avslutad så tar man kalven ifrån henne. Ännu värre i vissa fall så får hon behålla sin kalv ett dygn.</p><p>Om man varit närvarande vid en sån kalvning så har man inte något större förtroende för dessa bönder.</p><p>Vad kossorna i övrigt får stå ut med vet vi inte alltid, och att få vara kopensionär och röra sig fritt i hagen har jag inte hört talats om. Låt mjölken kosta.</p><p>Vi är många som gärna betalar mer för mjölken om vi vet att kon får föda under drägliga former och rå om sin kalv en viss tid. Det handlar om empati och insikt i djurens beteende. För övrigt är mjölk enbart till för kalven den är egentligen slembildande för människan.</p><p>Borde inte den som vill handha mjölkkor ha ett etiskt förhållningssätt och ett empatiskt handlingssätt?</p><p><b>Elisabet</b></p>

Insändare Mjölkkossorna behandlas illa

Mjölkkossorna behandlas illaMjölkkossorna behandlas illa
21 januari 2009 00:00
<p>Angående att alla får betala för utomhusrollatorn från 1 april.</p><p><b>"Nu går skam </b>på torra land". Ska de äldre och handikappade, som är beroende av rollator, för att kunna gå ut, bli berövade möjligheten att gå till affär, vårdcentral och apotek? Kort sagt att klara sig själva och få ta en promenad i vårsolen och må bra så länge som möjligt.</p><p>Följden blir mera omvårdnad och mer hemtjänstpersonal. Kan det bli billigare? För det är ju bara en prisfråga för landstinget.</p><p><b>Maj-Britt</b></p>

Insändare Många berövas möjligheten till ett friare liv

20 januari 2009 01:00
Krönika

Ami Lönnroth: Stolplyckan borde få fler efterföljare

20 januari 2009 00:00
<p><b>Vid promenad </b>från Ekholmen till Blästad kan man konstatera att hundträckkärlen är mer än överfulla. Det ligger skitpåsar utspridda över gång- och cykelvägen. Hur kan man som hundägare tillåta sig slänga på marken när kärlen är fulla? Har ni inte sopkärl hemma?</p><p><b>FYY SÅ ÄCKLIGT</b></p>

Insändare Äckligt med utspridda skitpåsar

20 januari 2009 00:00
<p><b>Angående artiklar </b>och insändare om den kriminelle 14-åringen i Linköping.</p><p>Min dotter är ett av hans offer! Hon har blivit misshandlad av honom, vilket resulterade i hjärnskakning och ännu i dag huvudvärk till och från.</p><p>Sedan får man ett brev hem att målet är nedlagt, på grund av att han är minderårig och att socialtjänsten är underrättad. Men socialen gör inget alls. Tycker det är under all kritik att en människa får förstöra för så många utan att något händer.</p><p>Det är dags att socialen i Linköping kanske tar lärdom av Stockholm, där har polisen och socialen kanonsamarbete när det gäller detta med ungdomar.</p><p>Där skulle de aldrig låta honom "härja" i flera år, utan att åtgärder sätts in!</p><p>Som förälder blir man bara ledsen och besviken att allt bara får fortgå, utan att något görs.</p><p><b>En som står upp </b><b>för den lilla människan</b></p>

Insändare Socialen i Linköping måste börja agera

20 januari 2009 00:00
<p><b>Min granne </b>70+ kördes till US i ambulans efter att ha svimmat i sitt kök. Hon slog i huvudet vid fallet. Även handen fick sig en ordentlig smäll. Hon vaknade på golvet, kröp till sängen där hon har sin telefon och ringde mig.</p><p>Men det är inte det värsta med denna berättelse.</p><p>Min granne kom till sjukhuset tidig kväll. Blev så småningom undersökt ordentligt. Hjärtat undersöktes, blodprov togs, även febern. Hon hade 39 grader.</p><p>När läkaren hade gjort sitt sa han att nu är jag nöjd, du får gå hem. När patienten sa att hon inte kände sig riktigt klar, blev hon uppmanad att ta kontakt med vårdcentralen nästa dag. Då var klockan 01.30, alltså mitt i natten.</p><p>Men ingen frågade hur hon skulle ta sig hem.</p><p>Klockan 01.30 började hon sin vandring hemåt till fots. Eftersom hon fortfarande var väldigt vimsig, yr och mådde illa efter fallet och den höga febern tänkte hon inte på att det var mindre bra tid att vandra ensam mitt i natten.</p><p>Efter att ha gått en liten stund förstod hon att vägen hem skulle bli mycket lång. Krafterna tog helt slut. Hon tog sikte på varje lyktstolpe och varje träd som fanns i närheten av gångvägen för att klamra sig fast i och vila lite, uppmanade sig själv hela tiden att ta några steg till, för att komma hem.</p><p>Klockan 2.20 steg hon in i sin tomma lägenhet efter sjukbesöket på US. Vanligtvis tar promenaden 15 minuter. Hon ramlade ner i sängen med skor och ytterkläder.</p><p>Tänk om det hade varit -10 grader och hon hade ramlat ute. Hon hade inte tagit sig upp eftersom krafterna var slut.</p><p>Var slutar ansvaret och omtanken för patienten? Alla har inte anhöriga som kommer och hämtar när man blir utskriven.</p><p>Ingen skugga ska falla på den unga stressade läkaren. Han kunde inte göra mer än att konstatera att patienten inte var döende. Men nog borde det väl finnas någon som fångar upp vimsiga patienter som inte kan ta vara på sig själv.</p><p><b>Tove Wichmann</b></p>

Insändare Var slutar ansvaret och omtanken om patienterna?

20 januari 2009 00:00
<p><b>Hur mycket </b>vi än har försökt att få det signalljus som är vid Kärna Skola att aktiveras fortare än i dag, har inget hänt!</p><p>Vad som händer är att barnen kommer fram till trafikljuset och trycker för grön gubbe. Sedan tar det, i alla fall för oss vuxna och då säkert även för barnen, en evighet innan det slår om! Jag har både sett och hört att barnen hinner att tröttna och tappa koncentrationen innan den gröna gubben visar sig.</p><p>Risken finns och är stor, att när det väl slår om är barnen inte uppmärksamma på detta och resultatet blir att de till slut får småspringa över för att hinna innan det slår om igen. Än värre är att de struntar helt i att trycka för grön gubbe.</p><p>Det kan inte vara så svårt för de som är ansvariga för signalljusen att komma ut till Kärna skola och justera detta. Gör gärna det innan det sker en olycka, nära har det varit flera gånger. Tack på förhand!</p><p><b>Vi föräldrar </b><b>till skolbarnen </b><b>på Kärna Skola</b></p>

Insändare Trötta på segt trafikljus

Trötta på segt trafikljusTrötta på segt trafikljus
20 januari 2009 00:00
<p>Svar till Helene Andersson, 12/1.</p><p><b>Helene Andersson </b>tar till brösttoner då hon kommenterar moderaternas nya förslag om en nätskola för att hjälpa skoltrötta elever.</p><p>Istället för att se till möjligheterna så sågar Andersson förslaget och menar att distansundervisning bara är till för studiemotiverade elever. Men så behöver det inte alls vara.</p><p>Erfarenheterna från Nya Zeeland och England som redan arbetar med nätskolor är tvärtom mycket goda, och de har arbetat enkom med elever som tidigt vänt skolan ryggen.</p><p>Faktum är att så mycket som 90 procent av de unga de har arbetat med har nått allmän behörighet till gymnasiet.</p><p>Dessutom har många gånger övriga i den unges familj engagerats på ett positivt sätt. Det viktiga måste väl vara att eleverna lär sig, inte var det sker någonstans.</p><p><b>Betty Malmberg (m)</b><b /></p><p><b>Riksdagsledamot </b><b>från Ödeshög</b></p>

Insändare Lärdomen viktigare än lokalitet

Sida 79 av 131
Sida 79 av 131