Gotlands län

25 november 2008 00:00
<p><b>Postens nya </b>vd har deklarerat att han avstår från sin fantasilön. Därmed borde ju allt vara frid och fröjd men så okomplicerad är inte verkligheten. Det handlar alltför mycket om så kallad svågerpolitik. Det vill säga att höjdarna hjälper varandra med löner, fallskärmar, pensioner och andra förmåner.</p><p>Det gäller att tillsätta styrelser som inte helt svävar i det blå, utan åtminstone har en fot på jorden för att allt inte ska gå överstyr ifråga om löner, pensioner och fallskärmar.</p><p>Erfarenheten har också lärt oss att delegationer till ett fåtal ifråga om de här besluten är av ondo.</p><p>Hög kvalitet på revisorer är också ett måste om man vill stävja galenskaperna. Tillsätt alltså inte bara proffs i framför allt statliga styrelser, vars ambition är att roffa åt sig så mycket som möjligt.</p><p>Tillsätt vanligt dugligt folk med båda fötterna på jorden, vilket nog är förutsättningen om man vill få stopp på eländet. Det handlar ändå om löner och förmåner som ingen varken är förtjänt eller i behov av.</p><p>Stoppa därför girigheten innan det blir för sent.</p><p><b>Per-Arne Sandell</b></p>

Insändare: Hög tid att sanera orimliga löne- och pensionsvillkor

24 november 2008 00:00
<p>Svar till "Pensionär och 40-talist" angående "Vilken medicin är bra?", 19/11.</p><p><b>Visst är det</b> svårt för en vanlig dödlig, att veta vad man stoppar i sig. Man måste väl kunna lita på sina läkare som skriver ut recepten på läkemedel. Tycker dock inte att du ska gå i ovisshet och undra varje gång du tar en tablett. Det är dock läkarens skyldighet att tala om vilken tablett som är bra och som man ska ta vid behov.</p><p>Men som du skriver så är det väldigt sällan man kommer ut ifrån läkaren med full koll, så mitt råd till dig är att kontakta apoteket som kan förklara för dig i lugn och ro vad dem olika medicinerna har för verkan och när du ska ta dem. Är man äldre så handlar det oftast om flera olika sorter medicin, men man ska alltid ha rätt att veta vad de är bra för.</p><p><b>Carina, </b><b>omvårdnadspersonal</b></p>

Insändare: Kontakta apoteket angående mediciner

24 november 2008 00:00
<p><b>Ja, det </b>börjar snart likna en cirkus. I mer än ett halvår har nu denna förhållandevis enkla ombyggnad pågått och det bara fortsätter. När projektet skulle varit färdigt började ombyggnad av ombyggnaden.</p><p>Felaktig kantsten skall fasas genom huggning och sågning, vissa refuger skall göras smalare och vägen skall breddas genom utfyllnad av slänter. Och allt detta i kombination med en livlig trafik med enkelriktningar där de långa och midjeledade bussarna skall krångla sig fram. Och ännu är det inte färdigt och när som helst kan det ligga ett snötäcke över allt ihop.</p><p>Det skulle vara intressant att få en redovisning av för- och efterkalkyl på projektet. Det är väl än dock så att det är vi skattebetalare som får stå för kostnaden för har Vägverket Produktion räknat bort sig eller om kommunen gjort fel i handläggningen så hamnar det ju ändå till sist på skatten.</p><p><b>Vidingsjöbo</b></p>

Insändare: Cirkus Haningeleden fortsätter

22 november 2008 00:00
<p><b>Varför har </b>vägverket förstört riksväg 50 mellan Ödeshög och Omberg? Efter vägverkets arbeten har det bara blivit en massa stress på vägen!</p><p>Kör man traktor på vägen blir man omkörd även på de enfiliga sträckorna, eftersom många bilister och lastbilschaufförer har så bråttom att de inte har tid att vänta tills de kommer till en tvåfilig sträcka.</p><p>Det kunde väl räckt med att asfaltera om vägen och möjligen göra öglorna så att man slipper de farliga vänstersvängarna.</p><p>Man hör ofta att vindkraftverk stör utsikten, vad gör då inte alla dessa skyltar som har satts upp? Nu har man en känsla av att köra i en skyltallé, som dessutom är ganska bländande när det är mörkt.</p><p>De här runda skyltarna med pilar som står mitt i vägen måste de verkligen finnas vid alla infarter? Alla som har körkort vet väl att vi har högertrafik.</p><p>Hur ska lantbruksfordon och 24-m-lastbilar klara vänstersvängar på de ställen där inga öglor finns?</p><p>Hur ska det gå när snön kommer, blir det en snövall i mitten av vägen då? Att cykla på vägen är inte aktuellt längre då det kommer att vara förenat med livsfara. Jag vill inte bli omkörd av en lastbil där det inte finns något utrymme för omkörningar.</p><p>Skulle vara kul om någon från Vägverket kunde besvara dessa frågor och även upplysa om vad detta har kostat!</p><p>Det känns som om en massa pengar har slängts ut på något som gör mer skada än nytta. Varför satsade man inte de här pengarna på riksväg 50 efter Omberg istället?</p><p><b>Henrik Orrenius</b><b /></p><p><b>Lantbrukare</b><b /></p><p><b>längs riksväg 50</b></p>

Insändare: Vägverket har förstört delar av riksväg 50

22 november 2008 00:00
<p><b>Nu är </b>det på gång att staten skall hjälpa ensamstående barnlängtande kvinnor att skaffa barn.</p><p>Jösses, tänker jag. Vad har folk för syn på familjebildning egentligen? Ingen särskilt romantisk syn, verkar det. Och ska staten verkligen hjälp ensamstående att skaffa barn?</p><p>Vore det inte bättre om politikerna jobbade i andra riktningen, det vill säga att se till rättigheterna för ett barn som föds? Till exempel att så många som möjligt får börja livet med sin pappa och sin mamma? Och hur ska man tillgodose ensamstående mäns barnsjuka?</p><p>Nej det får vara nog med tycka-synd-om-ideologi i vårt land. Det leder bara till logiska förvecklingar. Det är dags för lite ryggrad, logik och eftertanke. För barnens skull, om inte annat.</p><p><b>Stå på er, </b><b>Kristdemokraterna</b></p>

Insändare: Nej till inseminering

22 november 2008 00:00
<p><b>Det kom </b>ett brev till PRO-expeditionen häromdagen. Av brevets innehåll att döma fick jag klart för mig att jag, trots att jag är fyllda 73 år, bara varit pensionär i tre år. Det har Östgötatrafiken bestämt, och därmed tillhör jag gruppen av pensionärer som även i fortsättningen får åka till pensionärspris. Andemeningen i brevet var att allt fler arbetar längre än den fastställda pensionsåldern som är 65 år och därmed ska betala fullt pris.</p><p>Vilket underligt sätt att tänka, och vem ger Östgötatrafiken rätt att bestämma pensionsåldern?</p><p>Man struntar helt kallt i att det är många pensionärer i åldrarna 65-70 år med låg pension. Den grupp som i det här fallet drabbas. Innebär det att man varje gång måste legitimera sig? Det kan ju faktiskt hända att man ser ovanligt ung ut trots sina 70 år.</p><p>Det gäller att klämma åt oss pensionärer på alla sätt. Inte nog med att vi ska betala högre skatt än förvärvsarbetande, vi ska dessutom acceptera att vi inte är pensionärer förrän vi fyllt 70 år.</p><p>Skäms Östgötatrafiken, och se hur man gör i Göteborg. Där åker pensionärer gratis klockan 8-15 på dagen - även de som är under 70 år.</p><p><b>MAJ-BRITT BJÖRLUND</b><b /></p><p><b>ORDF, PRO MJÖLBY</b></p>

Insändare: Östgötatrafiken bestämmer pensionsåldern

21 november 2008 08:59
<p><b>Bella flyttar</b> från soliga Arizona till småstaden Forks i delstaten Washington. Här bor 3 120 personer och det regnar eller är dimmigt mest varje dag. Bella börjar på sin nya skola, och känner sig lite udda där. Några som är ännu mer udda är familjen Cullen, fem fosterbarn som alla är bleka och vackra och håller sig för sig själva. Bella hamnar bredvid Edward Cullen i biologiklassen, och efter en knagglig inledning blir det fler och fler kärleksfulla blickar över mikroskopet.</p><span class="mellanrubrik"><b>Klara förväntningarna</b></span><p>Men det är något konstigt med Edward. Han räddar Bellas liv genom att stoppa en van med handen, och han verkar kunna läsa tankar. Bella googlar och kommer fram till att han måste vara en vampyr.</p><p>Stephenie Meyers megasäljande vampyrböcker har nått J K Rowlings- nivåer i USA, och även orsakat ett av höstens kulturgräl i DN och på bokhora.se.</p><p>Nu är första filmen här och tusentals tonårstjejer - och för den delen alla kvinnor som vårdat sin inre tonårstjej - kommer inte att bli besvikna. Det är den klassiska omöjliga kärleks- sagan i ny tappning, och den är bedårande. Dessutom mer spännande än jag väntade mig.</p><span class="mellanrubrik"><b>Drömmande blickar</b></span><p>Kristen Stewart som spelar Bella har en skönt mörk röst som gör att hon aldrig blir våpig, trots att hon måste räddas från olyckor, killgäng med ont i sinnet och konkurrerande vampyrer med ännu mer ont i sinnet. Robert Pattison som Edward är både känslig och cool.</p><p>Hans klan av vampyrer kallar sig vegetarianer, vilket i deras värld betyder att de inte suger blod från människor utan bara från djur. Men han frestas av den lockande doften från Bellas blod, och vågar därför inte komma henne så nära som både hon och han egentligen vill. Inte så mycket hångla alltså, mest drömmande intensiva blickar.</p><span class="mellanrubrik"><b>Vackert slagsmål</b></span><p>"Twilight" är snyggt gjord i gröna, blå och grå toner. Det är skogar och berg och regntunga molnhimlar, och en läckert filmad basebollmatch i åskväder. Allra vackrast är vampyrslagsmålet i balettstudion, krossade speglar och blod gör sig så fint ihop.</p><p>Bonusinfo: Stephenie Meyers gör en cameo på restaurangen där Bella och hennes pappa brukar äta: "Varsågod Stephenie, din vegoburgare", säger servitrisen. Sånt är alltid kul.</p>

Blodfullkärlek

BlodfullkärlekBlodfullkärlek
21 november 2008 01:00
<p><b>Statligt stöd</b> åt den krisdrabbade fordonsindustrin är en het fråga - i Sverige och hela västvärlden. </p><p>Finansminister Anders Borg (m) är positiv till någon typ av stöd. I Tyskland diskuteras lånegarantier på upp till två miljarder euro. USA:s kongress talar om lånegarantier på 25 miljarder dollar. </p><p>I Sverige är det Volvo som har drabbats värst, efter en drastisk försämring av orderingången och omfattande varsel. Snart kan det tyvärr vara Saabs tur. </p><p>Röster på vänsterkanten talar om att förstatliga Volvo. Det är en dålig idé. </p><p>Andra, som IF Metall, vill se statliga "överbryggningsåtgärder" som bland annat säkrar bolagens likviditet. Det är inte riktigt lika illa. </p><p><b>Men principiellt sett</b> är statligt stöd till industrin en farlig väg och det finns minst tre skäl till det. </p><p>* Det sätter marknadens mekanismer ur spel. Företag som inte klarar sig i den internationella konkurrensen bör gå under, inte ges konstgjord andning. Man behöver bara se till den svenska varvsindustrin på 1970-talet för ett varnande exempel. Efter miljarder i statliga subventioner gick Svenska Varv ändå till sist i graven - ett gigantiskt slöseri med skattemedel. </p><p>* Bolagsstyrelserna bör ta ett långsiktigt ansvar för verksamheten. Vinsterna från de goda åren bör förvaltas så väl att man står rustad för långkonjunktur. Om bolagen kan räkna med att staten kliver in i krissituationer kommer de att ta mindre ansvar, inte mer, i framtiden. En mycket farlig utveckling. </p><p>* Det uppstår lätt en dominoeffekt. Om Tyskland och USA ger stöd till fordonsindustrin kan Sverige tvingas att göra detsamma för att ge Volvo jämförbara villkor. Sedan är risken att nästa bransch följer. Verkstadskoncernen Sandvik varslade 1 500 personer på torsdagen. Och varför ska verkstadsindustrin inte ha rätt till samma uppbackning som fordonsindustrin? </p><p><b>Trots detta</b> finns det goda skäl för att staten bör ge den svenska bilindustrin stöd - i någon form. </p><p>* Den nuvarande finanskrisen är en exceptionell händelse och stödet till industrin skulle vara en punktinsats i ett akut läge. </p><p>* Det pris Sverige skulle få betala om Volvo eller Saab gick omkull är mycket högt i dessa lågkonjunkturens tider. </p><p>En komplikation är att Volvo Personvagnar ägs av den konkursmässiga amerikanska biljätten Ford och Saab Automobile av fallfärdiga General Motors. Det spekuleras i att Ford och GM kan bli tvungna att sälja delar av sina koncerner - troligen till bolag i Kina eller Indien. </p><p>Ska verkligen svenska staten hjälpa till att stötta Volvo PV, så att Ford får ut bästa möjliga pris av kineserna? Efter att Ford under de goda åren plockat hem vinsterna till USA? Nej, det är inte rimligt. </p><p>Vilka åtgärder regeringen bör vidta är därför en lika svår som pressande fråga. USA:s kongress fattar inom kort beslut om stöd till GM och Ford. Den 26 november väntas besked om hur EU:s stimulanspaket på 1 300 miljarder kronor ska utformas. Därefter - om inte förr - är det dags för Borg att tala klarspråk. </p>

Ledare: Dags att tala klarspråk om Volvo, Borg

Dags att tala klarspråk om Volvo, BorgDags att tala klarspråk om Volvo, Borg
21 november 2008 00:00
<p><b>Ha, ha! </b>Postens vd har en lön på 900 000 kr/mån. Det motsvarar 45 postanställdas löner. Man blir mållös. Bankernas vd:ar ligger inte långt efter och får livslånga pensioner betalda och det efter bara några år som chef. Girigheten svämmar över alla gränser.</p><p>Vilka är orsak till rådande finanskris? Inte gemene man - men det är de som får betala notan. Varslen duggar tätt som spö i backen och här finns inga fallskärmar som räddar upp situationen. Det är en beskuren a-kassa som gäller.</p><p>Inte heller kan vi gå i pension vid 58-60 års ålder, även om många skulle behöva det efter ett tungt och stressigt arbetsliv med utslitna kroppar.</p><p><b>Jag mår illa</b></p>

Insändare: Girigheten har svämmat över alla gränser

21 november 2008 00:00
<p><b>Det kommer </b>alltid att finnas kontroversiella personer. Som med envishet kämpar mot bättre vetande. Som tar för sig när det bjuds utan tanke på att prestera tillbaka i rimlig omfattning. Som låter tiden gå och hoppas att ingen skall upptäcka de förtäcka egenskaperna där personen ofta omger sig med likasinnade.</p><p>När så anstöt kommer i dagen kan man skriva spaltmeter med förklaringar/-motiveringar. Kvar står verkligheten. Att man som enskild eller grupp vill markera sin överlägsenhet gentemot andra människor via till exempel lönekuvertet.</p><p>Människor som sliter dagarna i ända med låga löner, direkt människoansvar, bevisligen kompetenta med råge och tålmodigt kämpar för några kronor extra i lönekuvertet. Det är nästan osannolikt att någon eller några orkar ta emot skyhöga löner utan att ifrågasätta det berättigade.</p><p>Det här är lika allvarligt som den snälla människan som bjuder på sig och sitt och aldrig får omtanke tillbaka och betraktas som "snäll och dum". Det är viktigt att vi i tid uppmärksammar dessa fenomen i samhället innan urspårningen blir total och motsättningarna förvärras.</p><p><b>"G-mark"</b></p>

Insändare: Självgodhetens dilemma

21 november 2008 00:00
<p><b>Postens </b><b>vd</b><b />Lars G Nordström har nu fått en lön på 900 000 kr i månaden plus fem miljoner om året till sin pension.</p><p>Man kan få kräkas för mycket mindre vill jag lova. Jag funderar i mitt stilla sinne hur Postens styrelse har tänkt innan de skrev på hans jättelön?</p><p>En lågavlönad arbetare med en lön på 200 000 om året får jobba i nästan fem år med tunga jobb, för att komma upp till hans månadslön. Är detta klokt?</p><p>Nej denna vd är på sin höjd värd 65 000 kronor i månaden inklusive pensionstillskott.</p><p>Om orättvisorna håller på i denna takt, så får vi se fler och fler inbrottstjuvar och gangster härja i vårt samhälle, för folk tycker dessa drömlöner är som att spotta dem i ansiktet. De tycker inte det är värt att jobba och vara ärlig, när höjdarna stjäl kapitalet.</p><p><b>Yngve Karlsson</b></p>

Insändare: Osannolik lön till Postens vd

21 november 2008 00:00
<p><b>Jag är </b>Ljungsbrobo sedan 1966, då betalade vi elräkningen till Cloetta. El kostade då 3,6 öre/kWh. Nu 2008 är det andra tider. Som tur är så kan man själv välja elleverantör.</p><p>Om man nu inte är nöjd med Tekniska verkens alla höjningar, så gå in på Konsumentverkets hemsida eller Elpriskollen och göra ett eget aktivt val. Det du behöver göra är bara att lämna över bollen till en annan elleverantör till exempel som jag gjorde till Telge Energi så sköter de om bytet. Då har du gjort ett aktivt val. Det blir ju bara den rörliga biten på elen men många bäckar små. Tyvärr så kan jag inte göra samma sak med vatten och avfall.</p><p>Jag var förr stolt över Linköping men snart skäms jag över hur Tekniska verken behandlar oss Linköpingsbor.</p><p>Det vore ju fint om den stora vinsten som Tekniska verken gör även kom oss Linköpingsbor till del.</p><p><b>Hans Wagndal</b></p>

Insändare: Skäms över Tekniska verkens höjningar

21 november 2008 00:00
<p><b>"Vi sätter </b>patienten i centrum" lyder rubriken på en debattartikel som sex tunga politiker undertecknat, 10/11. Det är utmärkt om rubriken blir verklighet, men börja med att använda rätt ord för rätt sak och inte brukare, utförare etc, så förstår vi varandra bättre.</p><p><b>Se till att</b> akuten på till exempel US, Linköping fungerar som en akut och inte med väntetider på många timmar</p><p><b>Se till att</b> närsjukvården fungerar, till exempel som "Doktorn i teve" på måndagar säger - vänd dig till din husläkare - men när har de tid?</p><p><b>Se till att</b> äldrevården fungerar med kvalitet och inte som nu med lägsta bud - det är ju en skymf för upphandling.</p><p><b>Se till att</b> sjukvården på US används effektivt - som till exempel Sergelkliniken i Linköping.</p><p><b>Se till att</b> göra upphandlingar professionellt (har tyvärr tagit del av tidigare handlingar)!</p><p>Även om alliansregeringen är halvvägs med fina ord och löften så gäller snart verkligheten - om två år.</p><p>Finanskrisen borde synas även i landstingets byråkrati och politikers ersättningsnivåer.</p><p>Alltså effektivitet före prat och fagra löften - det senare har vi hört nog av under årtionden.</p><p>Lyssna gärna på människan - som ni säger i artikeln - men hur och vilka?</p><p><b>Hans-Göran Carlsson</b></p>

Insändare: Se till att sjukvården blir mer effektiv

21 november 2008 00:00
<p>Replik till Helene Andersson, "Läraren ska vara mer än bara en lärare", 17/11.</p><p><b>Efter att under</b> åtta års tid umgåtts med lärare och elever i våra närskolor i Mantorp måste jag hålla med dig om mycket du rabblar upp i din insändare.</p><p>Men jag protesterar mot, att detta skall belasta lärare och skolpersonal, som ensamma skall undervisa och ta hand om de stigande samhällsproblemen. Det åligger oss alla.</p><p>Lärarna gör en enorm insats i sin verksamhet och bör därför ges allt stöd och avlastning i många samhällsfrågor. Vad du, Helene, bör göra, är att ta kontakt med din närskola och erbjuda dina tjänster på ideell basis, som vi pensionärer gör i Mantorp och även på många andra orter.</p><p><b>Lennart Krisell</b></p>

Insändare: Lärarna gör en enorm insats

Lärarna gör en enorm insatsLärarna gör en enorm insats
20 november 2008 20:31
<p>Öga mot öga med Generalen var man inte så katig, eller kartig som det heter i Norrköping, nej när Generalen tittar på en viker man snart ned blicken eller tittar åt sidan. Då nickar Generalen och frustar till så det sprutar. Man tar gärna ett steg bakåt då, fastän han är fastspänd. </p><p>Lumparminne? </p><p>Nej, nej, Generalen är en häst.</p><p>Lotta Espings häst är det. Hon är dressyrryttare av svensk elitklass och var med i SM-final senast det begav sig. Jag mötte båda två på torsdagen för ett reportage som kommer senare i Corren. När fotografen Jeppe Gustafsson och jag kom ut till Rappestads ridskola där Lotta arbetar och Generalen bor stod han fastspänd i stallgången. Inte stolgången, det är något annat. Och fastspänd är kanske inte rätt ord, men uppkopplad då. Fast inte till datorn, utan kopplad för att inte rusa iväg. Hur som, snällare general får man leta efter. Han såg nästan ut att sova, luktade bara lite på min vänsterhand och betraktade mig med sitt dubbelseende. Hästar har ju ett öga på var sida om huvudet, det är därför de flyttar lite på huvudet då och då för att se vad som står på alldeles framför nosen.</p><p>Den här gången var det jag som stod på.</p><p>Eller satt på. Dock inte på Generalen. Den skulle Lotta själv rida på. Jag som såg fram mot att få säga: framåt general!, fick i stället nöja mig med: gå Gabbe! på den svarte Gabriel.</p><p>Men det gick ganska bra och en gång hörde jag till och med dessyrryttare Esping kommentera min vändning av hästen. Oj, då, sa hon. Jag vet inte om jag förstod henne rätt, men jag tolkade det som beröm. Gabbe sa ingenting, och gjorde som jag ville. Dock ruskade han på huvudet ett par, tre gånger och en gång hörde jag till och med en djup och tydlig suck. När vi ridit klart och skötaren Mikaela tog in honom vände han sig om i stalldörren och tittade på mig. Han blinkade!. </p>

Snällare generalfår man leta efter

20 november 2008 17:07
Ledarkrönika

Alliansen iLinköping stårutan beredskap

20 november 2008 00:00
<p><b>Tänk vad </b>vi blir lurade på allt, till exempel pengar. Inte underligt att det går åt helvete när det betalas ut så orimligt mycket pengar till alla dessa chefer. De borde skämmas att ta emot så mycket pengar.</p><p>De kan inte och det finns ingen möjlighet att de gör skäl för pengarna som de får. Tänk på pensionärerna i stället.</p><p><b>Gunnel Peterson</b></p>

Insändare: Alltid lurade

20 november 2008 00:00
<p>Svar till "Telia nonchalerar stormskador", 18/11 och "Bryr sig Telia om sina kunder?", 19/11.</p><p><b>Jag beklagar att</b> Kicki S och Niklas inte fått ett positivt och korrekt bemötande hos vår kundtjänst, så ska det givetvis inte vara när man söker hjälp hos oss.</p><p>Telia har cirka 3 000 anmälda fel per dag och vi har som målsättning att laga fel inom tre helgfria arbetsdagar. I vissa fall kan felavhjälpningen ta ytterligare någon dag.</p><p>Vi ger våra kunder kostnadsfri service fram till första jack. För att kunder ska slippa betala för fel efter första jack upplyser vi om att man bör undersöka sin egen utrustning först innan vi tar emot en felanmälan och skickar ut en tekniker.</p><p>Vi vill att våra kunder ska kunna ställa höga krav på service. Vi tar därför till oss av era synpunkter.</p><p><b>Karin Nordlund,</b></p><p><b>Pressansvarig</b></p><p><b>TeliaSonera</b></p>

Insändare: Telias kunder ska kunna ställa höga krav på service

20 november 2008 00:00
<p><b>Jag och </b>min sambo bor i Vena i Kjettilstad socken utmed väg 134 mellan Kisa och Åtvidaberg. Vi kör dagligen till och från våra respektive arbeten och vid denna årstid, oftast i mörker.</p><p>Senast jag körde sträckan korset väg 35/134 och infarten till Vena en sträcka på 1,5 mil, var vid 22.30-tiden förra veckan och jag kunde räkna till 10-20 hjortar som vid olika tillfällen korsade vägbanan. Hjortar (rådjur), för vilka jag upprepade gånger, var tvungen att bromsa in.</p><p>Dessutom såg jag flera vildsvin och vid ett ställe tvingades jag att så gott som puffa nio vildsvin av vägen med min kofångare, (svinfångare?) eftersom dessa vägrade att flytta sig ur körbanan. De glodde bara dolskt på mig med sina små pliriga ögon och struttade därefter av vägen, ner i diket och in i skogen totalt orädda!</p><p>Som ni förstår är det näst intill omöjligt att köra fortare än högst 60 km/tim om man vill vara någorlunda säker på att hinna stanna för djur.</p><p>Hur länge skall vi ha det så? Varför är det så oerhört mycket vilt mellan Åtvidaberg och Kisa? Varför skjuts inte fler svin och hjortar här? Är det inte dags för skyddsjakt?</p><p>Jag citerar Naturvårdsverket: "Vissa villkor måste vara uppfyllda för att skyddsjakt ska tillåtas. Om det inte finns någon annan lösning på problemet och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde får jakt meddelas: Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse."</p><p>En väninna, som färdas Kisa-Åtvid-sträckan ett par gånger i veckan avskyr den, just för risken att köra på något djur.</p><p>Det är för mycket djur längs med väg 134! Var finns alla jägare, vilket ansvar tar markägarna?</p><p><b>C Löfgren/B Petersson, Vena</b></p>

Insändare: För mycket djur längs väg 134

För mycket djur längs väg 134För mycket djur längs väg 134
20 november 2008 00:00
<p>Angående Barbro Milds insändare 15/11 - "Hur uppstår friskolornas vinst"?</p><p><b>Efter att ha </b>tagit del av din insändare måste jag bara kommentera hur bra det även kan vara att arbeta på en friskola.</p><p>Skolan Nya Munken i Linköping drivs i aktiebolagsform. Ägandet av skolan är tänkt att spridas så att det omfattar ett brett engagemang från föräldrar, närsamhälle, organisationer, företag och andra intresserade samhällsgrupper. Skolan har inget syfte att själv gå med vinst utan alla pengar ska gå tillbaka till eleverna i form av en bättre skola och undervisning.</p><p>På min arbetsplats finns alla möjligheter att genomföra och prestera en mycket god undervisning. Vi lärare har stor frihet att välja lektionsmaterial och alldeles intill våra arbetsplatser finns referenslitteratur. Varje lärare har även en egen dator där man lätt och smidigt kan planera sina lektioner. Datorn underlättar också kontakten med föräldrar och vi har chansen att svara på mejl dagligen. Vidare har vi många olika hjälpmedel som kan höja standarden på undervisningen, allt ifrån tv i varje klassrum till filmer som är nyinköpta i samtliga ämnen.</p><p>Om eleverna behöver söka efter facklitteratur eller arbeta med skönlitterära böcker finns bibliotek inom 50 meter från skolan. Detta ökar förutsättningarna för eleverna att utvecklas och skapa sig en mycket bra grund att stå på inför den framtid som de möts av på gymnasiet.</p><p>Slutligen vill jag säga att jag är oerhört tacksam för att jag har möjligheten att arbeta på en så bra friskola med glada och positiva arbetskamrater som får mig att trivas varje dag. Det om något är - glädje med kunskap!</p><p><b>Johan Wahlbom</b></p>

Insändare: Arbeta på en friskola är glädje med kunskap

Sida 91 av 130
Sida 91 av 130