Norrland

3 mars 2009 00:00
Sandviken (TT)

Västerås och Sandviken till SM-semi

3 mars 2009 00:00
Sandviken

Västerås och Sandviken till SM-semi

3 mars 2009 00:00
<p><b>Läser i </b>Corren, 27/2, att Simhallen ska renoveras/byggas ny till stora kostnader.</p><p>Kan inte kommunen underhålla sina byggnader kontinuerligt?</p><p>Johan Lundgren, ordförande i kultur- och fritidsnämnden får frågan om han kan tänka sig en helt annan plats. Svaret blir: "Mycket talar för att behålla kopplingen Tinnis/Simhallen".</p><p>Självklart! Många använder Simhallen även på sommaren, från Tinnis. Det är ju kalas att ha två sådana anläggningar bredvid varandra!</p><p>Planpolitiker varnar för att Simhallens placering kan inkräkta på bostadsbyggande på Folkungavallen. Bygg istället bostäder på Linköpings Golfbana mellan Lambohov och Ryd! Eller är det många kommunpolitiker och andra makthavare som spelar där? Det flesta åker troligen inte kommunalt till golfbanan? De puttrar väl runt i sina bilar, de kan väl då åka till någon av de andra golfbanorna. Fyra utanför Linköping, ett tjugotal i regionen enligt Linköpings kommuns hemsida.</p><p>Måste centrum förtätas så hiskeligt?</p><p>Är det återigen "The American Dream" som spökar för makthavarna? Manhattan (södra Ekkällan) till exempel. Ska Trädgårdsföreningen kallas för Central Park också?</p><p>I många amerikanska städer flyttas kulturhus, idrottsanläggningar och affärer utanför staden. Slummen äter sig in i centrum, så man får bygga bostäder bortanför områden som Tornby. Är det det scenariot makthavarna strävar efter?</p><p>Renovera/bygg ny simhall på plats, lägg sanden från Scandic Hotel på Tinnis.</p><p>Låt barnen ha sanden och palmerna istället! Man kan ju faktiskt inte bada i Hudson River, förlåt Stångån.</p><p>Till min glädje finns isbana på Tinnis badsjö, så vi kan åka skridskor där. Går det att ordna grillplatser och "rastplatsbord" också, för användning även på sommaren.</p><p>Tinnis är en unik anläggning i norra Europa och tillsammans med Simhallen, Folkungavallen (riv upp beslut och murar!) och Sporthallen en anrik klenod för Linköping.</p><p>Utan devisen "Linköping där idéer blir verklighet" lyckades tidigare Linköpingspolitiker skapa detta. Bevara det!</p><p><b>Eva Nilsson</b></p>

Insändare Linköping - där (märkliga) idéer blir verklighet?

Linköping - där (märkliga) idéer blir verklighet?Linköping - där (märkliga) idéer blir verklighet?
3 mars 2009 00:00
<p><b>Hur vill </b>vi ha vår hemskickade lunchlåda på ålderns dar? När den ska förtäras i egna boendets ensamhet? Matupprorets Camilla Sparring besökte Mjölby och pratade inför pensionärsorganisationer och politiker. 70 000 har redan skrivit på upproret och fler blev det i Mjölby.</p><p>En intensiv, envis och sakkunnig tjej som tvingade åhörarna att både lyssna och tänka själva inför det scenario hon manade fram.</p><p>Omständiga transporter, svåra förpackningar, fel frysteknik, dyra avgifter. Det senare ett resultat av fel upphandling.</p><p>Camilla Sparring vet vad hon talar om, hennes arbete inom hemtjänsten i Dalarna gav insyn och vilja att förbättra. I Mjölbys PRO-lokal med SPI som arrangör väckte frågeställningar, indignation och gav pub-liken möjlighet att yttra sig, Inte minst den grupp kommunpolitiker som anlänt och fick försvara beslut i frågan.</p><p>Kvaliteten på den levererade maten går att förbättra, både genom snabbare leverans och närmare inköp av produkter var Sparrings uppfattning.</p><p>- Måste vi ha kött från Argentina och potatis från Holland, frågade Camilla Sparring? Varför inte gynna länets egna bönder? En av många frågor som debatterades.</p><p>Hur ser det ut i Mjölby kommun? Vem ger oss svaren och varför?</p><p><b>En bland publiken</b></p>

Insändare Matupproret engagerade Mjölbyborna

2 mars 2009 03:00
<p>Hundattacken på skolbarnen vid Nygårdsskolan i Linköping nyligen är bara ytterligare ett exempel på varför kamphundar måste förbjudas. Vi får inte vänta med ett förbud tills efter något riktigt allvarligt händer.</p><p>Just den typen av hundar som attackerade barnen på Nygårdsskolan, en kamphund av rasen pitbull, dödar flest människor av alla hundar. 2008 stod de för 65 procent av det dödliga våldet, enligt en internationell undersökning. Dessutom orsakar de mer allvarliga kroppsskador än någon annan hundras. Enligt en annan undersökning, för USA och Kanada mellan åren 1982 och 2007, orsakade de 1 197 allvarliga kroppsskador. Av dessa ledde 654 till stympning av någon kroppsdel.</p><p>Samtidigt är hundrasen bara en liten del av det totala antalet hundar. </p><p>Problemet går att göra något åt. På flera ställen har man förbjudit hundrasen. Ett exempel är staden Winnipeg i Kanada, som år 2005 förbjöd pitbulls. Innan förbudet var antalet allvarliga hundattacker cirka 25 per år. Efter förbudet infördes minskade det till en eller två attacker per år.</p><p>Men det är ägaren det är fel på - inte hunden, säger de som är motståndare till ett förbud. Alla hundar kan bli farliga, menar de. Självklart spelar ägaren en stor roll, men det förklarar inte varför just en ras dominerar statistiken över dödsfall och allvarliga kroppsskador. Att alla hundar med fel uppfostran kan bli farliga är sant, men en aggressiv chihuahua kan inte döda en människa, om man inte råkar sätta den i halsen förstås.</p><p>Regeringen skärpte 2007 lagstiftningen och gjorde hundägarens ansvar för sin hund större och förbättrade polisens möjligheter att ingripa. Det är bra, men inte tillräckligt. Inget parti, inte heller Folkpartiet, driver i dag frågan om ett förbud av kamphundar. Det måste först bli en ändring på det och sedan en snabb ändring av lagen. Agerar vi inte nu riskerar vi att något riktigt allvarligt händer. Varningssignalerna blinkar framför våra ögon. Det är dags att agera!</p><p>Mathias Sundin</p>

Debatt Förbjud kamphundar

2 mars 2009 00:00
<p><b>I torsdags </b>kväll var jag på väg hem från lasarettet i Motala, efter att ha hämtat nyopererad make. Klockan var nästan åtta och det var kolsvart ute. Vi passerar Skänningerondellen och kommer in på väg 206 mot Mantorp.</p><p>Efter något hundratals meter skymtar jag en bil som ligger upp och ner i diket. Att bara fortsätta är otänkbart. Någon kan ju vara kvar i bilen.</p><p>Jag vänder bilen, åker tillbaka, på med varningsblinkers, över vägen mot bilen.</p><p>Men se där, polisen har visst redan varit här. En ynka liten plastremsa hänger på bilens underrede. Den var helt omöjlig att se förrän man nästan är ända framme.</p><p>Det skulle behövas någon sorts reflekterande band eller skylt så man på längre avstånd kan se att den här bilen redan är undersökt. Det är ju faktiskt inte helt ofarligt att stanna på en smal landsväg i kvällsmörkret, och om det dessutom är helt i onödan.</p><p><b>Christel</b></p>

Polisen måste markera olycksbilar tydligare

Polisen måste markera olycksbilar tydligarePolisen måste markera olycksbilar tydligare
2 mars 2009 00:00
<p><b>Snälla, kan </b>man inte flytta familjeparkeringarna utanför Ikano längre bort från ingången. Det kanske kan få lata människor att låta dem vara till förmån för oss som har småbarn.</p><p>Förstår ni inte varför de är bra för oss, det har vi sett argument på så många gånger här i Corren.</p><p>Orkar ni inte gå 100 m extra? Men sen kan ni gå inne på varuhuset i tre timmar utan problem.</p><p>Folk tar parkeringarna framför barnfamiljerna, utan att skämmas. Jag frågade en kvinna om hon inte hade sett skylten. Jag fick till svar att jag skulle tagga ner och inte lägga mig i.</p><p>Jag hoppas verkligen att man är mer respektfull mot handikapplats-erna som finns.</p><p><b>Anna</b></p>

Insändare Flytta familjeparkeringarna från ingången

2 mars 2009 00:00
<p>Med anledning av debatten kring tomträtterna i Linköping.</p><p><b>Tomträttssystemet </b>måste reformeras. Sedan tomträttsinstitutet instiftades 1907 har regelverket endast förändrats vid två tillfällen under 100 år.</p><p>Vi arbetade under hösten fram en motion (2008/09:C302) till riksdagen med en uppmaning att förändra tomträttssystemet så att priset för tomträttsavgälden ska kunna omräknas årligen istället för som nu, vart tionde år eller ännu mer sällan. I förlängningen vill vi även se en reformering av hela tomträttslagstiftningen. Ett sådant arbete tar tid och vi vill möjliggöra en kortsiktig förbättring i avvaktan på en sådan reform.</p><p>Att tomträttshavare får en kraftig uppräkning av tomträttsavgälden från en tioårsperiod till en annan kan slå mycket hårt. Det kan handla om en årlig kostnadsökning på 5 000 -15 000 kronor per år och ibland ännu mer.</p><p>Det är dock inte säkert att uppräkningen i sig är oskälig med tanke på den ekonomiska utvecklingen och inflationen under de minst tio år som förlöpt sedan föregående uppräkning.</p><p>Men uppräkningen slår igenom direkt när en tioårsperiod löpt ut och en ny påbörjas. En årlig justering skulle inte slå lika snabbt och hårt och vara mer förutsägbar.</p><p>Dagens system är illa fungerande och skapar oro och irritation hos villaägarna. Inte minst i de fall en ny avgäldsperiod närmar sig och en ägare kanske står i valet och kvalet att sälja sin villa.</p><p>Vilken total boendekostnad ska den potentiella köparen kalkylera med?</p><p>Vi vill att dagens tomträttslagstiftning ska ses över så att berörda parter kan få tydligare regler och större förutsägbarhet. Det tror vi är välkommet för såväl tomträttshavaren som för fastighetsägaren.</p><p><b>Finn Bengtsson (M) riksdagsledamot </b><b>från Östergötland</b><b /></p><p><b>Stefan Erikson (M) </b><b>ersättare i kommunstyrelsen i Linköping</b></p>

Insändare Tomträttslagstiftningen måste förenklas

2 mars 2009 00:00
<p><b>Åtvidabergs skolor </b>driver inte skolan för elevens skull. Man prioriterar personalen mera, man anser att det inte är så viktigt att ha behörig personal.</p><p>Tre års högskoleutbildning väger inte lika tungt som kompisskap med ungdomarna.</p><p>Kunskapen kan man lära sig lite pö om pö enligt förvaltningen.</p><p>Jag tycker synd om eleverna, de måste ju vara de som kommer att bli drabbade. Det borde ju finnas någon tanke varför ett jobb kräver tre års högskoleutbildning.</p><p>Skärpning, Åtvidabergs kommun. Jag trodde vi skulle satsa på ungdomarna och att vi ville kunna visa upp en bra och kompetent skola med bra och kompetent personal.</p><p>Men tyvärr hade jag tydligen fel.</p><p><b>Lennart Pettersson</b></p>

Insändare Åtvidaberg måste satsa på kompetens

1 mars 2009 00:00
Örnsköldsvik

Zuccarello Aasen stannar i Modo

28 februari 2009 13:33
Ledarkrönika

Håll igen på skumpa och diamanter

Håll igen på skumpa och diamanterHåll igen på skumpa och diamanter
28 februari 2009 00:00
Örnsköldsvik

Seger utan mening för SSK

28 februari 2009 00:00
Skellefteå

Linköping väljer Skellefteå?

28 februari 2009 00:00
Gävle

Bortaseger för Färjestad

28 februari 2009 00:00
<p><b>Nu drabbar </b>den ekonomiska krisen även kyrkan. Samfälligheter vill gå samman med andra stora samfälligheter. Precis som kommuner, landsting och företag med flera, börjar man spara på bottenskiktet.</p><p><b>Kyrkan går ett</b> steg ytterligare, man vill spara på de döda (kyrkogårdarna). Det är människor som betalat kyrkoskatt i hela sitt liv. Alla betalar gravrätt, de flesta betalar gravskötsel.</p><p>Begravningsavgift betalas av alla även icke medlemmar.</p><p>Finns det någon verksamhet som borde gå med vinst så är det begravningsväsendet. Här har revisionerna ett stort ansvar att alla inbetalda pengar kommer till rätt konto.</p><p>Sedan det blev populärt med ambulerande kyrkogårdslag har våra kyrkogårdar försämrats markant.</p><p><b>Återgå till </b>kyrkvaktmästartjänster - även de kan samarbeta vid behov. Kyrkvaktmästarna lär känna sina församlingsbor. De har även en viktig social funktion, då de sörjande träffar dem på kyrkogården och kan tala med en förstående medmänniska.</p><p>Tyvärr finns inte församlingspräst som förr, då de även cirkulerar runt i pastoratet. Kanske ska man spara i toppen. Behöver vi lika många präster och kantorer då kyrkor är stängda och gudstjänster minskat? Personalstyrkan har likaså markant ökat med till exempel diakoner, församlingspedagoger, församlingsassistenter, ungdomsledare, kamrer, kontorspersonal, kyrkogårdsförmän med flera. Kanske går det att spara på denna verksamhet.</p><p><b>Kan vi minska </b>kostnaderna på stiften? Behöver vi så många stift och biskopar med hela sin stab? Spara inte på kyrkogårdar!</p><p>Kyrkogårdarna är en helig plats. Dit kommer fler besökare än till kyrkorna. De anhöriga vill känna lugn, ro harmoni och även närhet till Gud. Detta finner man på vackra kyrkogårdar.</p><p><b>Församlingsmedlem</b></p>

Insändare Kyrkan vill spara på de döda

28 februari 2009 00:00
Bollnäs

Rienas silver räckte för EM-biljett

28 februari 2009 00:00
Timrå

Luleå repar mod inför slutspelet

27 februari 2009 19:15
<p>För att vara så berest är jag dåligt berest - i Östergötland. Som Åtvidaberg, en ort jag besökt många gånger, men där jag ändå egentligen bara sett Kopparvallen, golfbanan och gamla fina Sandelius. Kamratföreningen veteranerna i Åtvidaberg har den här dagen bjudit in mig för att tala och jag ser fram emot ett möte med historien jag vet så lite om. ÅFF-historien. Visst, 70-talet kan jag en del om, tack vare förre kollegan <b>Rooney Jerrevångs </b>alla historier om Ralf och grabbarna, men det känns ändå som ett stort tomt hål. </p><p>Tar en promenad från torget till Kopparvallen, passerar Röda ladan, tar en titt i antikvariatets skyltfönster, oj, Polisskolan 4 på VHS, vilket fynd. Fortsätter ned till klubblokalen och möts där av ett 40-tal äldre män. Känner mig liten. I idrottshistorien i alla fall. Ändå är det jag som ska tala.</p><p><b>Berndt Alfredsson </b>och <b>Göran Åberg</b>, föreningens ordförande och sekreterare, hälsar mig välkommen. Knalin, eller <b>Lars-Göran Andersson</b> för de oinvigda, varnar mig för vad som väntar. </p><p>- Du vet inte vad du gett dig in på Christer, säger han.</p><p>Det visar sig inte vara så farligt. Vi bollar ÅFF och Corren ett tag och jag får bland annat försvara min vilja att vara obunden, varför jag inte vill bli medlem i ÅFF. Det går bra utan att någon välter några möbler.</p><p>Utanför passerar nutiden och för mig mer bekanta ansikten i tränaren <b>Andreas Thomsson</b> och spelaren <b>Kristian Bergström</b>. Genast känner jag mig mer hemma och förklarar bland annat att 2009 blir mitt första riktiga ÅFF-år, ett år då jag ska följa laget närmare än någonsin. Farbröderna ser måttligt förtjusta ut, tycker säkert att det vore väl fan annars.</p><p /><p><b>Jag lämnar sällskapet</b>, som enligt ordförande Alfredsson är unikt i sitt slag, imponerad över deras engagemang, att de sitter här en februarieftermiddag och brinner så för ortens stolthet.</p><p>På bussen hem läser jag <b>Mats Samuelssons </b>och <b>Christer Engströms </b>fina bok "Gladfotboll - hundra år med Åtvidabergs FF" och det känns minst sagt märkligt att precis när när jag når 20-talet i boken och Facitkungen <b>Elof Ericssons </b>intåg, så svänger bussen av upp mot just Facitbyggnaden, dagens Partnertech. Får en kick, sveper igenom boken och fascineras enormt av hur Ericsson, och senare hans son Gunnar, skapade ett storlag av ÅFF. Jag avundas alla som var med på den tiden, som satt längs sidlinjen och kände vinddraget när <b>Franz Beckenbauer</b> sprang förbi. </p><p>Som Linköpingskille har jag alltid fått resa för att se högklassig fotboll, och lär så få göra ytterligare ett bra tag. Det sägs att det inte går att resa i tiden, även om TV3 för ett tiotal år sen fick <b>Anders Limpar</b> att tro annat. Den här dagen håller jag med Limpar, det går absolut - det är bara att resa till Åtvidaberg.</p>

En resa till Åtvid är en resa i tiden

En resa till Åtvid är en resa i tidenEn resa till Åtvid är en resa i tiden
27 februari 2009 16:00
Ledarkrönika

"Jag måsteringa Carina, fårinte glömma det"

"Jag måsteringa Carina, fårinte glömma det""Jag måsteringa Carina, fårinte glömma det"
27 februari 2009 08:52
<p><b>IMPORTEN AV </b>amerikanska veteranbilar redovisade all-time-high 2007. Accelererationen fortsatte 2008. Från januari t o m september köptes 2 656 amerikanska veteranbilar av svenska privatpersoner. Det är fler bilar än som togs in under hela rekordåret 2007 (2 528). </p><p><b>UNDER HÖSTEN</b> bromsade importen in. Jag snackar med <b>Kenny Åkerberg</b>, Las Vegas Cars i Hjo, för att ta temperaturen på privatimporten. Kenny har järnkoll. Köpte sin första amerikanare 1968. Började importera 1983. Då hette företaget Hjo Autolack.</p><p>Kenny Åkerberg bekräftar att importen mattats. Orsakerna är flera:</p><p><b>+ Dollarpriset</b>, från under sex spänn i mars 2008 till drygt 8,80 kronor i dag</p><p><b>+ Amerikanarna</b> har höjt priset, den bil som tidigare gick loss på 9 000 dollar kostar i dag 12 000 dollar.</p><p><b>+ Allmän osäkerhet </b>om ekonomin p g a finanskris och lågkonjunktur.</p><p>Lagren är fulla hos Las Vegas Cars. "Vi ligger lågt med importen just nu." </p><p>- Den stora skillnaden i dag mot tidigare är att flera hör sig och vill sälja sin amerikanare.</p><p>Att det vänder är Kenny övertygad om. </p><p><b>NOSTALGIKVÄLLARNA </b>i Vadstena ligger bara tre månader bort. <b>Anders Blom</b> i Skänninge finputsar Tant Grön, den ärtigt pigga Chevatanten från 1954. Vi skrev om den våren 2008. En av dom som föll pladask för det charmiga fruntimret är landshövding <b>Björn Eriksson </b>- som rattar Tant Grön när <b>Hasse Bengtsson</b> och <b>The</b><b>Hub Caps</b> vevar i gång första upplagan av nostalgikvällarna 2009.</p><p><b>VÄRT ATT MINNAS</b> från 1959 (1): Ford lanserar Galaxiemodellen. Som Fairlane, fast flådigare.</p><p><b>VÄRT ATT MINNAS </b>från 1959 (2): Dodge öppna modeller i Custom Royal respektive Coronetserien. Komfort i lyxklass. Som allt i bilväg från USA det året.</p><p><b>MITT FORDON 1959:</b> Cykel. Limpa till sadel. Brett, snuddd på <b>Marlon Brando</b>-styre. Jag var Kung i kvarteret.</p>

Dollarprisetoch importenav veteranbilar

Sida 433 av 500
Sida 433 av 500