Skåne län

14 april 2009 11:21
<p>Hösten 2007 stod det klart att Thailand ville köpa JAS 39 Gripen. Då hade det gått ett år sedan premiärministern Thaksin Shinawatra störtades i en militärkupp och juntan tog över styret.</p><p>Skälet till att Thailand valde svenska stridsplan var att USA - som tillverkar det thailändska flygvapnets förstahandsval F-16 CD - har en lagstiftning som omöjliggör vapenexport till länder som Thailand, som inte bara har styrts av en militärjunta, utan har problem med väpnade uppror bland separatistiska och muslimska grupper i de södra delarna. Grupper som militären genom åren har haft en tuff attityd mot.</p><p>När det blev klart att Thailand och Sverige skulle göra vapenaffärer uttryckte många förhoppningar om att Thailand skulle slå in på vägen mot demokrati igen. Demokratiska val hölls förvisso strax innan jul 2007. Med sedan dess har regeringarna avlöst varandra och de senaste veckorna har ännu en statskupp stått för dörren.</p><p>Nu verkar det dock som att "rödskjortorna" (anhängare till Shinawatra) drar sig tillbaka från Bangkoks gator - för den här gången. Men den thailändska demokratin är fortfarande allt annat än stabil. Och det är bara att - ännu en gång - beklaga Sveriges beslut att sälja JAS 39 Gripen till Thailand. </p>

Ledare Fortfarande beklagligt

14 april 2009 08:50
<p>Om knappt två månader är det val till Europaparlamentet. Men två av tre svenskar vet inte om att valet äger rum. I alla fall om man ska tro den eurobarometerundersökning som gjordes av TNS Gallup i slutet av förra året.</p><p>Undersökningen gjordes inför 2009 - året då Sverige tar över EU-ordförandeklubban från Tjeckien och ska leda det europeiska samarbetet, bland annat mot ett nytt globalt klimatavtal. </p><p>Intresset för Europafrågor borde med andra ord vara stort. Men enligt eurobarometern kommer bara 41 procent av svenskarna att gå till valurnorna den 7 juni. Valdeltagandet kommer då i och för sig att öka något jämfört med Europavalet 2004, då bara 38 procent av svenskarna röstade.</p><p>Men även om 41 procent röstar hamnar det svenska valdeltagandet under Europagenomsnittet på 46 procent. Och jämfört med riksdagsvalen är skillnaden enorm: 2006 var valdeltagandet 82 procent, vilket i sin tur var en ökning med nästan två procentenheter jämfört med 2002.</p><p>Förutom att 2009 är ett EU-år för Sveriges del finns det andra faktorer som borde tala för ett högt deltagande i Europavalet:</p><p>* För första gången sedan Sverige gick med i EU handlar det här valet inte bara om ja eller nej till unionen. Junilistan har inte blivit den succé bland väljarna som förutspåddes 2004 och har inte längre något inflytande på debatten. Miljöpartiet har släppt sitt tidigare krav på utträde ur unionen. Skeptikerna har helt enkelt inte en lika framträdande roll som i valrörelsen 2004, även om Socialdemokraternas lista toppas av en av de mer framträdande skeptikerna: Marita Ulvskog.</p><p>* Europavalet ligger den här gången i nära anslutning till ett riksdagsval som kan bli det mest spännande på länge eftersom det i nuläget är omöjligt att sia om utgången.</p><p>* Finanskrisen och den svenska kronans fall gör att stödet för en svensk anslutning till euron växer. </p><p>Ändå är intresset för EU svalt. Trots det kommande ordförandeskapet lyser Europafrågorna med sin frånvaro i svensk politisk debatt. Något som regeringen och de politiska partierna bär ansvaret för.</p><p>Som kommissionären Margot Wallström har påpekat genom åren måste det till ett politiskt ledarskap för att lyfta Europafrågorna. Något som vare sig tidigare regeringar eller den nuvarande har visat i tillräckligt stor utsträckning.</p><p>De politiska partierna verkar mest se årets valrörelse som ett test inför hösten 2010 och riksdagsvalet. Det som ska testas är förmågan att nå ut till väljarna på nätet, via sociala medier som Facebook, Youtube, Twitter och olika bloggar. Förebilden är Barack Obamas presidentvalskampanj, där många av aktiviteterna ägde rum på nätet.</p><p>Att partierna jobbar på att nå ut är bra. Politiker måste finnas där väljarna finns.</p><p>Men syftet med att nå ut måste ju vara att förmedla ett budskap - i det här fallet om var partierna står i viktiga Europafrågor eller hur de tycker att Sverige bör agera under ordförandeskapet - och inte bara försöka få det att framstå som att man hänger med i utvecklingen. </p>

Ledare Ledarskap efterlyses

Ledarskap efterlysesLedarskap efterlyses
14 april 2009 00:00
<p>Svar till "Icke lärare men väl förälder", 1/4.</p><p><b>Det var roligt</b> att du gillar regeringens krav på att nationella prov nu måste göras i 3:an. Jag tycker också att det är bra eftersom lärare och föräldrar nu får en tydligare bild av vad deras elever kan och vilka insatser de behöver.</p><p>Men som du så riktigt påpekar hjälper det ju inte att bara införa extra prov, om resurserna samtidigt minskas. Det du missar i din insändare är dock att alliansregeringen därför också har infört en särskild läsa-räkna-skriva-satsning som riktar sig till eleverna på lågstadiet. Sedan förra året har skolorna därför fått ett extra statligt anslag på cirka 1 000 kronor per elev i lågstadiet. Det är en årlig satsning som kommer att pågå fram till och med valåret 2010.</p><p>De stora vinnarna blir eleverna som nu kommer att få bättre och mer omfattande stöd för att tidigt lära sig att knäcka läskoden.</p><p>Utöver dessa insatser har regeringen också återstartat utbildningen till speciallärare, som socialdemokraterna lade ner för 17 år sedan. Speciallärarna har med sina fördjupade kunskaper om språkutveckling och om effektiva metoder för att tidigt stimulera elevers förmåga att läsa, skriva och räkna varit saknade ute på skolorna. Speciallärarnas kunskap blir ett viktigt komplement till övriga lärares.</p><p>Tillsammans blir detta ett paket av kraftfulla satsningar för att göra alla elever bättre rustade för att klara sin skolgång. Det säger sig självt att det är på lågstadiet som resurserna gör mest nytta. Mycket mer än då de ges på högstadiet eller individuella programmet.</p><p><b>Betty Malmberg (M)</b><b /></p><p><b>Riksdagsledamot</b><b /></p><p><b>för Östergötland</b></p>

Insändare Satsningar för elever i lågstadiet

14 april 2009 00:00
<p><b>Min far </b>gav mig, när jag var ung, några ord på vägen. Det var inom olika områden. Det som nu har kommit för mig är hans varning för "Sossepoffar". Han menade personer som använder "rörelsen" för att skapa sig en position.</p><p>När de väl nått sin eftertraktade nivå. Då byter de ideologi. Skor sig själva, skapar välavlönade tjänster, gör lönsamma lägenhetsaffärer och är själviska i sitt agerande. Allt sker i demokratins namn. Många av de tjänster som skapas skulle normalt kräva många högskolepoäng. Kurser på "renläriga kursgårdar" ersätter. Ideologi blir likställt med kunskap.</p><p>Jag påminner mig en (S)-kampanj i samband med ATP-omröstningen 1957. "Gärna medalj, men först rejäl pension". Medaljer delar de väl inte ut till varandra. Pensioner däremot, det ordnar de inom rörelsen. Eller via företag, inte bara rörelseägda utan även statliga bolag kan användas.</p><p>"Fru Persson", Anitra Steen, får från och med maj, då hon fyller 60 år en pension på 100 000 kr i månaden. Detta efter att ha haft en årslön på 2 600 000 kr för att leda det självgående Systembolaget.</p><p>Vissa är jämlikare än andra. Snart är det första maj.</p><p><b>Thure Fundersam</b></p>

Insändare Varning för "Sossepoffar"

14 april 2009 00:00
Malmö

Mutavdzic borta i ett halvår

13 april 2009 00:00
Malmö

Mehmeti säkrade segern

13 april 2009 00:00
Malmö

Seger för MFF på nya arenan

11 april 2009 10:00
<p>- Teodicéproblemet ska helst inte diskuteras. Det ska stillsamt samtalas. Även om man inte kan lösa det kan man säga en del förnuftigt om hur man på ett klokt sätt kan uthärda livets svårigheter.</p><p><b>Har du själv haft någon lösning på problemet?</b></p><p>- Nej, och det beror inte på att jag inte har sysslat med sådana frågor. Utan snarare tvärtom. Ju mer man ägnar sig åt det, desto mer inser man att det inte går.</p><p><b>Vad är det närmaste du har kommit?</b></p><p>- Att jag skrattar åt det. Jag ställer det inte som ett problem. Jag konstaterar bara hur livet är. Vi kan inte gå ut på gatorna och demonstrera mot det öde som ligger i att vara människa och att vara född till att dö.</p><p><b>Vad gör man om man är djupt religiös och inte kan släppa frågan?</b></p><p>- Man ska prata med en förnuftig människa, och så ska man syssla med något viktigare. Det finns så många andra frågor som behöver svar. Annars mister livet sin glans. Den korta tiden vi lever här på jorden behöver vi inte göra det värre än vad det är.</p><p><b>Är teodicéproblemet levande?</b></p><p>- Det lever i varje människas hjärta oavsett om man är ateist eller inte. Det är ofrånkomligt att människan frågar sig: Varför finns det onda, varför just jag? Det tillhör vårt varande.</p><p>- Jag tror inte att vi är i den positionen i universum eller ens i våra hjärnor att vi har en självklar lösning. Däremot kan man få hjälp att leva med den osäkerhet som livet innebär.</p><p><b>Hur då?</b></p><p>- De som drabbats av sorg behöver någon som inte viker från deras sida. Det handlar om att försöka göra vad man kan. Då uthärdar man. Ofta får vi ett indirekt svar på teodicéproblemet genom godheten, och att se människans övergivenhet genom att dela den.</p>

Martin Lönnebo:Man ska syssla med något viktigare

Martin Lönnebo:Man ska syssla med något viktigareMartin Lönnebo:Man ska syssla med något viktigare
11 april 2009 10:00
<p>- Det finns stunder som är svåra även för mig som präst. Som när jag måste begrava små barn. Det går så emot allt förnuft, det enda jag vill säga är "Stig upp, lille vän!". Samtidigt vet jag att världen efteråt är lika stor. Döden blir en passage till livet, till evigheten.</p><p><b>Hur är det då menat?</b></p><p>- Det är hela tiden hoppet, inte lidandet, som står i centrum. Det begränsas inte av en idé, det är ett sätt att leva. Det handlar om att utgå från livet, inte från döden. Det kan ju verka som eskapism, verklighetsflykt. Men så är det inte. Inte om man lever med kyrkan, mitt i den tron.</p><p><b>Vad är lösningen på teodicéproblemet?</b></p><p>- Den klassiska förklaringen är att det handlar om människans frihet, och misslyckande. Men jag tror att om man fokuserar för mycket på att lösa den här frågan så leder det bara till en vanmaktens återvändsgränd.</p><p>Misha Jaksic kommer från en troende familj, som lämnade Jugoslavien och begav sig till Sverige när han var i nioårsåldern. Sina första år levde han alltså i ett kommunistiskt land, och religionsutövande var svårt.</p><p>- Det var skönt att komma till Sverige, eftersom man på den tiden fortfarande hade morgonbön i skolorna. Men det var ändå inte förrän i 20-årsåldern som jag förstod att min tro skulle få konsekvenser. Sedan blev jag så småningom präst.</p><p><b>Jag inbillar mig att alla troende haft perioder när de funderat på Guds existens. Har du?</b></p><p>- Tron har funnits med mig så länge nu att jag känner mig ett med den. Teodicéproblemet tror jag till stor del är något västerländskt. Man problematiserar döden och lidandet i stället för att fokusera på livet och ljuset. Som ortodoxa kyrkan ser långfredagen till exempel, så är även det en dag då livet segrar.</p>

Misha Jaksic:Fokusera på livet i stället

Misha Jaksic:Fokusera på livet i ställetMisha Jaksic:Fokusera på livet i stället
11 april 2009 10:00
<p>- Man kan tycka att Gud bara skulle ta bort allt lidande i världen om han är allsmäktig och god. Men det kanske är att förenkla det hela.</p><p><b>Varför då?</b></p><p>- Dels tänker jag att vi har olika tidsperspektiv, människan och Gud. Vi vill minimera lidandet, och att det ska vara borta nu. Påsken handlar ju om Jesu död och uppståndelse. Människornas tid är mer begränsad än Guds. Därför känns väntan på Jesus återkomst lång.</p><p>- Jag har rest i Sydamerika och sett fattigdom. Första tanken är då att något måste göras mot lidandet nu.</p><p><b>Hur gör du för att gå vidare?</b></p><p>- Ett sätt är att fråga sig om man kan engagera sig på något sätt. De flesta kristna församlingar är engagerade i mission. Naturligtvis vill man att människor ska hitta Gud, men man vill också hjälpa till rent praktiskt för att ge människor bättre levnadsförhållanden.</p><p><b>Vilken är din egen lösning på problemet?</b></p><p>- En del är att människor har en egen vilja. Vi gör inte bara det goda. Det människans ansvar när en grupp utnyttjar en annan till egen fördel. Vi är en del av orsakerna till lidandet.</p><p><b>Vad händer om man inte kan sluta att försöka knäcka denna fråga?</b></p><p>- Teodicéproblemet får inte bli en ursäkt för att inte tro. Det handlar om att våga ta steget. Att tänka: "Nej, jag får inte ihop allt men jag kan, jag vill, ändå tro".</p><p>- I en perfekt värld händer inte olyckor. Alla har en bild av den goda världen som inte går att uppnå. Det kommer en annan värld. Men om det blir under vår livstid, det återstår att se.</p><p><b>Och där kan du bli lite otålig i bland?</b></p><p>- Ja.</p>

Anette Fredriksson:Gud och människan har olika klockor

Anette Fredriksson:Gud och människan har olika klockorAnette Fredriksson:Gud och människan har olika klockor
11 april 2009 00:00
<p>Kommentar till "Upp till kamp, nu!", 6/4.</p><p><b>Det var först</b> lite svårt att genomskåda, men så småningom förstod jag att hela insändaren var ironi. Att vår stackars krona blivit så sjuk att vi får betala över 11 kronor för en euro drabbar ju bara oss.</p><p>Kanske får vi fler utlandsturister hit nu, när Sverige blivit ett Schlaraffenland för dollar- och euroturister. Och så ökar det försäljningen på vårt kära Systembolag, då resorna till Danmark och Tyskland inte lönar sig längre.</p><p><b>Pezäta</b></p>

Insändare Fler utlandsturister till Sverige

8 april 2009 01:00
<p>Från och med 1 maj har homosexuella par samma rättigheter att gifta sig och ingå äktenskap som heterosexuella. Förra veckan antog riksdagen en könsneutral äktenskapslag. Det är ett välkommet steg, inte minst av symbolpolitiska skäl. Likväl är det inte tillräckligt.</p><p>Den nya lagen innebär nämligen att kyrkorna behåller vigselrätten och att de själva, om de till exempel inte vill viga samkönade par, kan avsäga sig den. Lagen innebär också att enskilda präster kan säga nej till att viga två kvinnor eller två män.</p><p>Kyrkorna kan alltså fortsätta att diskriminera homosexuella av skäl som sägs ha med tradition och religion att göra.</p><p>Men Sverige är numera en sekulär stat. Det är snart tio år sedan Svenska kyrkan skiljdes från staten . Att kyrkan fortfarande håller på med myndighetsutövning och dessutom tillåts neka vissa personer denna myndighetsutövning är en olycklig sammanblandning av religion och politik.</p><p>Det finns bara en lösning på problemet och det är att äktenskapet blir en civilrättslig angelägenhet och att kyrkans vigselrätt avskaffas. </p>

Ledare Lag som mixar religion och politik

8 april 2009 00:00
Ängelholm

Abbottbröderna lämnar Rögle

8 april 2009 00:00
Malmö

Nordhorns Tobias Karlsson vill stanna

8 april 2009 00:00
Malmö

Alingsås till semifinal

8 april 2009 00:00
Eslöv

Eslöv vann femte raka SM-guldet

8 april 2009 00:00
<p><b>Nu är </b>det dags att göra någonting åt maten som serveras i skolan. Maten blir bara mindre och mindre omtyckt.</p><p>Det blir vanligare att maten blandas ihop till olika slags grytor. På så sätt får kommunen en chans att spara pengar genom att tillsätta färre ingredienser i grytorna utan att det märks. För oss elever blir det istället mer oklart vad maten innehåller och det leder ibland till att vi hoppar över maten. Utan maten får vi inte i oss den näring vi behöver för att klara resten av skoldagen och övriga aktiviteter.</p><p>När maten som erbjuds i skolan inte blir uppäten blir det mängder av mat man får slänga eller återanvända. Pengarna man lägger ner på maten blir på så sätt helt bortkastade.</p><p>För att göra något åt problemet borde man istället prata med eleverna på skolan om vilken mat som önskas, så maten blir ätbar.</p><p><b>Sara Karlsson,</b><b /></p><p><b>Elev på Petrus Magni skola</b></p>

Insändare Låt inte eleverna gå hungriga!

7 april 2009 00:00
<p>Svar till JB Järlefalk, "Pensionärer gör uppror nu!", 24/3.</p><p><b>Så bra insändare </b>du skrev, JB Järlefalk, men tyvärr så blir det ändå delvis fel. Vi i SPI är för ett samarbete med PRO, SPF, SPRF med flera pensionärsorganisationer.</p><p>Du ringde PRO i Stockholm och blev ledsen över beskedet att PRO "står utanför partipolitiken" och därmed inte kunde göra någonting åt nuvarande allianspolitik.</p><p>Tyvärr är det så; PRO, SPF och SPRF kan bara framföra åsikter/krav men aldrig kräva ändringar. Det kan bara SPI, med stöd av det antal röster vi får i valet 2010.</p><p>SPI är ett politiskt parti och kan genom riksdag, kommun och landsting påverka bland annat pensionärernas ekonomiska situation 2010-11.</p><p><b>SVEN-OLOF SPARRNÄS</b><b /></p><p><b>STYRELSELEDAMOT SPI,</b><b /></p><p><b>LINKÖPING</b></p>

Insändare SPI kan ge dig rättvis pension och skatt!

7 april 2009 00:00
Malmö

Kiels mutmisstänkte manager avskedas

6 april 2009 00:00
Helsingborg

Straffseger för Helsingborg

Sida 399 av 500
Sida 399 av 500