Skåne län

16 december 2008 00:00

Av alla aktuella krispaket med banker och övriga ekonomiska svårigheter inom en arbetsmarknad som verkar slås i spillror kan man gå ned några snäpp till kommuner och landsting som Corren berört i några artiklar där lagar sätts ur spel av beslutsfattare och makthavare. Linköping har variation av makthavare där en kommunanställd direktör extraknäcker som egenföretagare och säljer egna produkter till det bolag han är vd för.Ett klart lagbrott som på den privata sektorn innebär sparken utan fallskärm.Sedan har vi församlingsfolket som säger sig stå vår herre nära men har stora svårigheter med de tio budorden när de kräver av skattebetalarna mark och stenhus i stadskärnan för privat åldringsvård där församlingarna tar hand om inkomsterna och kommunen får nöja sig med utgifterna.Enligt en lokal högerpolitiker har vi beslutsfattare utan kunskap som slösar bort miljonbelopp till ingen nytta genom ineffektiv dubbelbemanning av tjänstemän och politiker detta sagt med facit i hand av kommunens mest kunniga direktör i byggsektorn. Däremot kollegorna med artistnamnet "byggmaffian" som tillsammans med Linköpings universitets ledning kräver rivning av kommunens fotbollsarena för att bygga lyxbostäder till topparna inom utbildningen.Fotbollsarenan är en mångårig historia med flertaliga lagöverträdelser som kartellbildning mellan privat och kommunala bolag, monopol för byggandet och markköp som utestänger övriga intressenter detta bara en bråkdel av lagbrotten. Jag glömde att denna laglösa trojka erbjuder kommunfullmäktige att gratis för skattebetalarna bygga en ny arena där arbetet redan påbörjats och vem betalar?Till sist systemskiftet inom bostadsrätten med övergång till ägarlägenheter för andrahandsuthyrning där universitetet med skattemedel kan köpa för 100-tals miljoner och hyra ut i andra hand. Detta förslag är lagt av landets justitieminister tillika ordförande , för detta universitet en kort period men eliten av juridisk kunskap bör nog utreda för varje tvivel om ministerstyre utesluts.Göran Bergqvist

Insändare Ett flertalet frågetecken men med tillgång av facit

Insändare Stäm i bäcken och inte i ån

15 december 2008 00:00

Replik till Johan Högquist, Antikvarie i Gamla Linköping, 10/12.Jag har full respekt för den kunskap du besitter inom det kulturhistoriska området, men att bedriva bondeskogsbruk behöver inte betyda att skogen är rensad från grenar och stockar. Under den tid (cirka 5 000 år) som människan varit bönder i Sverige är det bara under en mycket kort tid, som trycket på skogen varit så stort, att de varit helt rensade.Vad säger att det är rätt att härma just denna tid? Då det är precis så som våra övriga skogar ser ut i dag. Vore det inte intressantare att visa hur skogarna såg ut på Vikingatiden innan människan utarmat dem? Djupa, vilda och fulla av djurliv?Vallaskogens problem:1. Att det finns en skötselplan som har en förlegad syn på hur modern förvaltning av stadsnära natur bör skötas ur ett friluftslivs och pedagogiskt perspektiv.2. Att förvaltningen tror att det räcker att lämna kvar lite död lövträdsved för att uppnå höga naturvärden.3. Man inte följer det som är skrivet i skötselplanen. Exempelvis finns det flera delar som ska skötas som "Naturskog", men där man har rensat från alla döda träd.4. Man tror att träd som ligger på marken är en säkerhetsrisk.Men med lite vilja hos stadens politiker kan detta förändras. Skogen är så stor att det borde finnas plats för alla intressen. Varför inte dela upp skogen i delområden för olika ändamål?Vissa delar där man hägnar, betar och visar upp olika tidsepoker ur svenska skogsbruket och andra delar där man kan känna orördhet, studera naturliga kretslopp, biologiska fenomen eller bara leka kurragömma bland stockar och stenar!Med önskan om ökad kommunikation mellan olika discipliner och en respekt för varandras kunskap!Nicklas Jansson,doktorand i biologivid Linköpings Universitet

Insändare Vallaskogen kan förvaltas bättre

Hockeyhuliganer i Ängelholm

Insändare Miljövänligt elöverskott

Insändare Novemberljus en fin satsning

Smällare fördröjde Röglematchen

En poäng för LHC

Surbullen frånNorrköping tinarupp i Linköping

12 december 2008 01:00

Arbetslinjen är skälet till att de borgerliga har stramat åt a-kassan. Generösa ersättningar kan göra att människor stannar onödigt länge i arbetslöshet. Kännbara skillnader mellan att jobba och att inte jobba skapar drivkrafter att hitta ett arbete. Socialdemokraterna hånade denna tanke i valrörelsen 2006. "Att sparka på de arbetslösa skapar inte fler jobb", var parollen då. Nu har både LO och s gjort helt om. De har erkänt att höga ersättningsnivåer i a-kassan kan bidra till att individer blir kvar längre i arbetslöshet. Och att sänkt a-kassa därför höjer sysselsättningen. Enligt Konjunkturinstitutet har ungefär 70 000 människor hamnat i sysselsättning på grund av den sänkta a-kassan. Trots det vill Mona Sahlin chockhöja dagpenningen från 680 till 950 kronor. Varför? Hon vet ju att det skapar arbetslöshet. Men Mona Sahlin vill vinna medelklassens röster, de som gick över till alliansen i valet 2006. Det är de som tjänar på den höjning hon föreslår. Dessutom vill hon försvara inkomstbortfallsprincipen - att ersättningen i de kollektiva trygghetssystemen bör motsvara den förlorade inkomsten. Hon har sagt att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent i a-kassa. Inkomstbortfallsprincipen är sund. Men kan den försvaras om den skapar arbetslöshet mitt i en lågkonjunktur? Det är tveksamt. Sahlin vill att den som tjänar 18 000 kronor i månaden ska bidra med mer skattepengar så att den som tjänar 25 000 kronor ska kunna få en a-kassa på 20 000 kronor - mer än vad låginkomsttagaren har i lön. Det är svårsmält. Arbetslösheten beräknas stiga till cirka 9 procent år 2010. Då innebär Sahlins höjda a-kassa en extra kostnad för staten på 10 miljarder eller mer. En kostnad som inte skapar jobb - utan arbetslöshet. Det är oansvarigt. Inkomstbortfallsprincipen är svår att rädda - i dagens ekonomiska läge såväl som i morgondagens. A-kassan bör i stället ge en grundtrygghet. Den som vill bör kunna öka tryggheten genom att teckna en inkomstförsäkring hos facket. Det har många redan gjort. Alla fackförbund borde erbjuda medlemmarna denna möjlighet. Den skattefinansierade a-kassan bör vara obligatorisk. Dagens lösning är en kompromiss som gynnar facken - inte medborgarna. Regeringen har bara nått halvvägs med sin förändring av a-kassan. Det är beklagligt. Delvis beror det på brister i analysen, delvis på att oppositionen har piskat upp en folkstorm byggd på rädsla och halvsanningar. Dagens nivåer i a-kassan är inte skrivna i sten. Kanske behöver dagpenningen justeras upp något för att följa inkomstutvecklingen. Men regeringens syfte - att säkra arbetslinjen - var det rätta. Arbetslinjen är dock inget självändamål. Om fler arbetar har vi råd med mer välfärd. Om Mona Sahlin får öppna kranarna försvagas däremot det system som välfärden bygger på i stället för att stärkas. VINJETT ARTIKELSERIELäs tidigare ledare i vår serie på www.corren.se/asikter

Ledare Stramare a-kassa stärker vår välfärd

Insändare Vintern är här - le och sluta gnäll

Insändare Ingen God Jul, SJ!

Insändare Det här är vår sista chans!

Insändare Det blev ingen julklapp alls

Julen med en ljudbild av femtiotal

Zingo missade pallen

Tove Lifvendahl: Ta statsministern med en nypa salt

Ledare Fordonskris där...

Insändare Gräsrotssynpunkter från Kinda

Sida 419 av 500