Sundsvalls kommun

27 januari 2009 00:01
<p>EU hit och EU dit. Vi gick med i EU med förhoppning om att öka gemenskapen med våra grannländer. Men vad positivt har EU egentligen givit oss? Vi betalar årligen många miljarder kronor till EU och får tillbaka mindre än hälften. Varför ska vi skänka miljarder varje år till en organisation som inte på något sätt främjar svenska behov? Vi får allt mindre att säga till om i vår egen politik. Hur många gånger har vi inte läst "EU-direktiv förbjuder det och det"? Är vi inte kapabla att bestämma över oss själva länge? Vad hände med den svenska självständigheten? Ska vi böja oss för vad andra länder tycker? EU har inte bidragit med något annat än förtryck! Förtryck av vårt svenska land! Ska fortsätta att snällt böja på nacken och låta EU styra och ställa över vårt vackra land? Nej!</p><p>Sebbe Insändare</p>

Insändare: Nej till EU

Nej till EUNej till EU
27 januari 2009 00:01
<p>Svar till "Samhällsintresserad", Corren 20/1 -09</p><p>Jag är ledamot i kommunfullmäktige och kanske vad du kallar "ledande inom miljöpartiet". De senaste 30 åren av mitt 50-åriga liv har jag bott i Skäggetorp. Jag vill påstå att jag har en viss erfarenhet av att bo och arbeta i en mångkulturell miljö. </p><p>Du undrar hur vi ska nå ett samhälle utan diskriminering. Att - som du föreslår - låta kommunen köpa in hus i villaområden för att erbjuda exempelvis invandrarfamiljer tror jag inte är någon framkomlig väg. </p><p>Jag känner en trevlig och skötsam grannfamilj med invandrarbakgrund som flyttade till en av de södra stadsdelarna. De var stolta över sitt fina radhus som de hade jobbat hårt och målmedvetet för att kunna köpa. De blev dessvärre utfrusna av sina svenska grannar och valde efter något år att flytta tillbaka till Skäggetorp. </p><p>Vi kanske behöver fundera på om inte diskrimineringen finns i våra egna huvuden, det kan vara ett sätt att motverka diskriminering.</p><p>På Skäggetorpsskolan, där jag jobbar, hade för två år sedan 33 procent av eleverna invandrarbakgrund. Idag uppgår den siffran till 70 procent. Trettiofem olika språk finns representerade på skolan och här jobbar också många med invandrarbakgrund. </p><p>Här finns en fantastisk personal som lägger ner ett oförtröttligt arbete på att ge ungdomarna kunskaper, självkänsla och självförtroende. Jag arbetar själv med en öppen bildverkstad i skolan dit eleverna får komma på sin fritid. Syftet är bland annat att ge dem ökad självkänsla och erbjuda meningsfull fritidssysselsättning. Att stärka den enskilde individens självkänsla är ett annat sätt att motverka diskriminering. </p><p>Att kvotera ut jobben och låta några sitta hemma för att andra ska få jobba är inte heller något som miljöpartiet eftersträvar. Tvärtom - vi vill att det ska finnas meningsfulla jobb till alla. Ett sätt att åstadkomma detta är att korta arbetstiderna och dela på jobben. </p><p>Ann Gewecke </p><p>Miljöpartiet de gröna</p>

Insändare: Diskrimineringen sitter i huvudet

26 januari 2009 12:08
<p>Ett illa skött myndighetsuppdrag och en dålig arbetsgivare. Så lyder omdömet om Försäkringskassan. Under den senare delen av förra året genomfördes en stor omorganisering som innefattade personalneddragningar. Resultatet blev sämre service till allmänheten. Men inte bara organisationen är i oordning, ekonomin är det också. 900 miljoner befaras underskottet att bli 2009. </p><p>Att Försäkringskassan fungerar som den ska är ett måste. Många människors levnadsförhållanden hänger på att kassan sköter sitt uppdrag. I media har vi sett exempel på familjer som får lämna hus och hem på grund av uteblivna utbetalningar. Dessutom har myndigheten ett ansvar för sina anställda och därigenom föregå med gott exempel för andra arbetsgivare. En majoritet av personalen tycker att omorganisationen har gjort arbetsförhållandena sämre än innan. </p><p>Mer pengar från regeringen behövs, menar fackförbundet ST. Det är möjligt. Men framför allt måste kassans ledning få skutan på rätt köl igen - omgående.</p>

Ledare: Kassa i kris

Kassa i krisKassa i kris
26 januari 2009 01:00
<p>I John Ajvide Lindqvists <i>Låt den rätte komma in </i>är en av huvudpersonerna, Oskar, en mobbad mellanstadiepojke. Plågoandarna kallar honom för gris och tvingar honom att låta som en vettskrämd gris. Det är förstås oerhört förnedrande för Oskar - men mobbarna verkar bara tycka att det är kul.</p><p>I Kartin Zytomierskas blogg <i>Fuck you right back</i> kallar hon Isabella Löwengrip, som står bakom Sveriges största blogg <i>Blondinbella</i>, för "skitgris".</p><p>Bakgrunden är ett inlägg av Blondinbella där hon anklagar Zytomierska och Carolina Gynning, två av landets mest framgångsrika bloggare, för att hetsa kring vikt, mat och smala ideal. Zytomierska, som varit bantningscoach åt sina läsare, varit med i <i>Du är vad du äter</i> och bantat med Svarta Lådan, gick i taket.</p><p>I flera inlägg har hon sedan gjort vad hon har kunnat för att håna Blondinbella. Och liksom mobbarna i <i>Låt den rätte komma in</i> verkar Zytomierska bara tycka att det är kul.</p><p>Visst är hetsen kring mat, vikt och smala ideal upprörande. Men i det hänseendet är Zytomierska, Blondinbella och Gynning lika goda kålsupare. De bloggar alla tre om utseende och yta; om kläder, smink, botox, tandblekning, träning, extensions och vikten av att vara snygg.</p><p>Visst är det upprörande att de här tre, som tillsammans har uppemot en miljon läsare i veckan, är förebilder för många yngre tjejer och därmed spär på en redan alldeles för stor fixering vid utseende.</p><p>Fast det är ändå inte det som upprör mest. Det gör tonläget.</p><p>Att kalla någon för "skitgris" är inte okej. I den fysiska världen, den som inte utspelar sig i bloggosfären, är det mobbning att håna en annan på det sättet som Zytomierska gör. Och mobbning bekämpas med näbbar och klor runt om i samhället. På skolor och arbetsplatser jobbar man med kompisstödjare och handlingsplaner för att elever och anställda ska slippa bli kränkta. Så varför ska vi acceptera mobbning på nätet? </p><p>Flera svenska bloggare har vittnat om det anonyma näthatet, om de som kommenterar på bloggarna utan att ange vilka de är och som vräker ur sig precis vad som helst om det som skrivs och om den som skriver. Hatet var till exempel skälet till att Linda Skugge, som då hade en av de största bloggarna, tog en paus. Och till att hon, när hon tog upp bloggandet igen, gjorde det på en betydligt mindre sajt än <i>Expressen.se</i>.</p><p>Men kan vi verkligen föra en seriös debatt om näthatet om bloggarna själva inte kan leva upp till de krav som ställs i det fysiska livet? Självklart inte. Så länge sådana som Zytomierska hånar andra människor kommer hon och övriga bloggare att få tillbaka med samma medicin.</p><p>Det drabbar även seriösa bloggare, de som har ambitionen att tillföra samhällsdebatten och demokratin något. Men allra värst för dem är att de klumpas ihop med bloggare utan några andra ambitioner än att få medial uppmärksamhet. Som Katrin Zytomierska.</p>

Ledare: "Skitgris" inte okej på nätet heller

"Skitgris" inte okej på nätet heller"Skitgris" inte okej på nätet heller
26 januari 2009 00:00
<p>Replik till Betty Malmberg (M), riksdagsledamot från Ödeshög, 20/1.</p><p><b>Det är helt</b> sanslöst att man drar lärdom av vad studier visar i Nya Zeeland och England där man har en helt annan samhällsstruktur som också påverkar de skoltrötta eleverna. Vi bor i Sverige och det är väl våra barn vi ska hjälpa och inte barnen i Nya Zeeland.</p><p>Givetvis är det inte lokaliteterna som är avgörande för om man lär sig något utan vad man lär sig. Det hör till sunt förnuft. Men moderaterna verkar sakna både empati och sunt förnuft.</p><p>Jag själv har erfarenhet av att läsa på distans och jag vet personligen vilka stora krav som ställs på eleven då man läser på distans. Har man fått avsky för skolan innan gör inte de kraven det lättare att studera. Det är att göra det lätt för sig att tro att en nätskola skulle lösa problemet med skoltrötta ungdomar.</p><p><b>Helene Andersson</b></p>

Insändare: Nätskola löser inga problem

26 januari 2009 00:00
<p><b>Är begreppen </b>livskvalité och människovärde bara aktuella när kassakistorna är överfulla? Jag tänker då på de indragna bidragen för rollatorer, ett hjälpmedel som möjliggör, utevistelse för en stor mängd människor. Det är redan i dag allt för många som inte kan ta sig utför egen hand, och nu tänker man stänga inne ännu fler.</p><p>Jag får ta till ett känt uttryck, som jag riktar till de som fattar dylika beslut, ni borde veta hut, ja dubbelt hut!</p><p>Så till frågan om pensio-närsparti, som en del ser som lösningen på alla pensionärsfrågor. Det parti som "Leif i Mjölby" med flera förordar, har väl inte precis rosat marknaden. Jag ställer mig frågan vem skall leda ett liknande parti? Först tycker jag att vi måste visa att vi kan ha ett bra samarbete mellan de befintliga pensionärsorganisationerna. Att vi kan samordna synpunkter och åtgärder, och inte jobba på var sin "kant".</p><p>Sen måhända att vi kan börja fundera på ett pensio-närsparti. Däremot kan vi redan i dag, påverka de politiska partierna så att de blir mer intresserade för våra frågor.</p><p><b>Lennart i Skänninge</b></p>

Insändare: Angående livskvalité och pensionärsparti

26 januari 2009 00:00
<p><b>Som jägare </b>i Sverige får jag och min familj årligen ta del av den mest ekologiska, rena och närproducerade mat man kan tänka sig. Jakten är för mig ingen hobby, utan ett sätt att leva mitt liv. Jag har sen länge insett mitt privilegium och är djupt tacksam över att jag har möjligheten att välja bort kött från stressade grisar och kalvar.</p><p>Mina barn vet var köttbullarna kommer ifrån. Mitt arbete med stödutfodring stränga vintrar kan te sig tveeggat men ger alla en möjlighet att njuta av älg, hjort, vildsvin och rådjur i våra marker.</p><p>Som jägare kommer jag inte från en annan planet, utan representerar ett tvärsnitt av Sveriges befolkning.</p><p><b>Som jägare</b><b>:</b></p><p>- är det jag som upptäcker avvikelser och sjukdomar hos våra vilda djur.</p><p>- är det jag som mitt i natten förkortar lidandet för rådjuret som efter bilkrocken med en smitare fick sitt bäcken krossat.</p><p>- har jag lärt en stor ödmjukhet inför livet, då jag faktiskt lagligt kan släcka liv.</p><p>- betalar jag via det statliga jaktkortet pengar till forskning av det vilda.</p><p>- är det jag som först kommer i kontakt med våra rovdjur och kan rapportera till länsstyrelsens spårare.</p><p>Att jag inte vill dela denna rikedom med vargar är nog inte så svårt att förstå. Förhållandet är lika gammalt som mänskligheten, och finns inom oss alla. Jag måste ändå framhålla att ju mer jag har lärt om vargen, desto mer inser jag hur lika vi är i vissa avseenden.</p><p>Att helt ersätta jägaren med vargar tänker jag inte ens kommentera, då utgångspunkten tycks vara att alla vilda klövdjur är ett problem.</p><p><b>ERIK</b></p>

Insändare: Jägarna kommer inte från någon annan planet

24 januari 2009 01:00
Krönika

Anders Mellbourn: Vofför gör EU på detta viset?

24 januari 2009 00:00
<p>Svar till "RKEC" angående "Det behövs ett nytt kraftfullt pen-sionärsparti", 17/1.</p><p><b>Den anonyma</b> insändaren tycker att det är tyst från SPI i debatten kring pensionärsvillkoren. Det kraftfulla pensionärspartiet kan bli verklighet fortare än kvickt vid nästa val 2010. Enda förutsättningen är att alla de som ondgör sig över att SPI är osynligt röstar på detta parti.</p><p>Vi är några miljoner pensionärer i vårt land och hade endast ett tiotal procent av dessa behagat intressera sig för pensionärsfrågorna och röstat med SPI vid valet 2006 hade vi redan suttit i riksdagen med ett 14-tal mandat och kunnat vara tungan på vågen och besluta om just pensionärsvillkoren.</p><p>Vi skulle gärna se att medlemmarna i de opolitiska pensionärsorganisationerna vid nästa val 2010, funderar allvarligt över var de skall lägga sin röst. Inget av de nu etablerade partierna har visat något påtagbart intresse för våra frågor. SPI har en väl fungerande politisk organisation och kan tillsammans med andra uträtta det vi eftersträvar.</p><p><b>Margareta Svanlund</b><b /></p><p><b>Gruppledare SPI Motala</b></p>

Insändare: Ett kraftfullt pensionärsparti kan bli verklighet

24 januari 2009 00:00
<p><b>Hundägare, ni </b>måste plocka upp efter er. Vi har fått problem på Väderkvarnsbacken och i Trojenborg i Skänninge. Det är snuskigt för dem som trampar i det.</p><p>Har man råd att ha hund kan man ha råd med hundpåsar. Har själv hund och köper påsar för en månad.</p><p><b>Besviken på er </b><b>som ej plockar upp</b></p>

Insändare: Skärpning hundägare!

23 januari 2009 16:59
Ledarkrönika

Lördag och elva månaderkvar till julafton

Lördag och elva månaderkvar till julaftonLördag och elva månaderkvar till julafton
23 januari 2009 01:00
<p>Regeringen tillsatte den 18 december Arlandabanans VD Gunnar Malm att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige. Utredningen ska vara klar den 15 september 2009 och kommer bland annat fokusera på olika finansieringslösningar. </p><p>Erfarenheter från bland annat Norge och Finland visar att Offentlig privat samverkan (OPS) har varit mycket effektiv för att förkorta tiden mellan beslut och färdigtställande. Regeringen har dock sedan tidigare aviserat att OPS-finansiering inte är aktuell.</p><p>I ett internationellt perspektiv har Sverige satsat förhållandevis lite på investeringar i infrastruktur under de senaste decennierna. Ett effektivt transportsystem är en grundförutsättning för tillväxt och framåtskridande. Inte minst i den allt tuffare globala konkurrensen är väl fungerande transportsystem en nödvändig förutsättning. </p><p>Under det senaste decenniet har OPS-finansiering varit ett självklart alternativ i stora infrastrukturprojekt i såväl Norge som Finland. Detta har visat sig vara mycket effektivt när det gäller genomförande, budget och tidplaner. Det första motorvägsprojektet i Finland - mellan Helsingfors och Lahtis - genomfördes redan under 1990-talet. Byggtiden för projektet förkortades med ett helt år mycket tack vare OPS-lösningen.</p><p>Banverket gjorde i våras en utredning om förutsättningarna för snabbtåg i Sverige. I utredningen visas att den sammanlagda kostnaden skulle uppgå till 100-150 miljarder kronor för att bygga ett nytt separat spårsystem Stockholm-Malmö med en anslutning till Göteborg. Banverket ser det som realistiskt att projektet ska kunna stå klart tidigast år 2030. </p><p>Till år 2030 är det över 20 år. Vad som då har hänt med samhällsstruktur och teknologi är omöjligt att förutsäga. Om en OPS-lösning anammas och ett beslut om höghastighetsbanor kommer till stånd nästa höst så är vår bedömning att Europakorridoren bör kunna vara klar betydligt tidigare än enligt Banverkets beräkningar. Denna slutsats drar vi baserat på de historiska erfarenheterna av OPS som vi sett i våra grannländer. OPS-lösningar ökar incitamenten till nytänkande och ger bättre utnyttjande av kompetens vid planering och utförande av offentliga projekt. </p><p>Vi är övertygade om att Gunnar Malms utredning kommer visa att en OPS-lösning är att föredra vid byggande av höghastighetsbanor. Förhoppningsvis kommer resultatet från utredningen också leda till att regeringen omprövar sin ställning i frågan och inte fortsätter att stirra sig blind på "kapitalkostnadsargumentet". Detta är av stor vikt för en snabbare utbyggnad av infrastrukturen och en ökad tillväxt i 4:e storstadsregionen.</p><p>Lars-Johan Blom</p>

Debatt: OPS är den bästa lösningen

OPS är den bästa lösningenOPS är den bästa lösningen
23 januari 2009 00:00
<p>Svar till Elisabet angående "Mjölkkossorna behandlas illa", 21/1.</p><p><b>Ja Elisabet, mjölken</b> borde verkligen få kosta och den enskilde bonden borde få bättre betalt! Vi har en lång tradition av att dricka mjölk från tama kor, vilket har resulterat i en möjlighet hos många att bryta ner laktos även i vuxen ålder. Därför utgör mjölk ett nyttigt baslivsmedel i Sverige.</p><p>Den moderna mjölkkon producerar dagligen långt mer mjölk än vad kalven behöver. Majoriteten av alla mjölkdjur är inte uppbundna och tillåts kalva i stora boxar. Utav de som är uppbundna får allt fler kalvar gå lösa i boxar. Kor har en genetisk benägenhet att kalva årligen om tjur finns för betäckning.</p><p>Kor går inte och ältar att den inte har kalven vid sin sida - den är nöjd med att bli mjölkad och serverad en näringsrik foderstat. Kalven sköts om av bonden och föds upp tillsammans med andra ungdjur och blir på så sätt ett vuxet tamdjur på 600 kg. Den är trygg i sin stallmiljö och blir präglad på bonden vilket gör det möjligt för bonden att vara behjälplig vid kalvning även om kon är lös i en box.</p><p>Ett viktig del i kons utbildning är att lära den att stå bunden. En frisk och trygg ko är grunden för att kunna producera en fullvärdig mjölk som ger maximal betalning. Det går åt ett års mjölkproduktion för att betala uppfödning och vård av kalven till ko. Det innebär att kon först efter sin andra kalvning börjar bidra till de investeringar som modern mjölkproduktion kräver bland annat genom svensk lag.</p><p>Det är få djurslag som är så väl omhändertagna som våra mjölkkor, till exempel umgås bonden med sina kor flera timmar varje dag. Att producera mjölk av hög kvalité är inte möjligt om man inte har ett etiskt och empatiskt handlingssätt.</p><p><b>Christina</b></p>

Insändare: Våra mjölkkor är väl omhändertagna

Våra mjölkkor är väl omhändertagnaVåra mjölkkor är väl omhändertagna
23 januari 2009 00:00
<p><b>Har haft </b>min mamma inlagd på sjukhus i flera omgångar. Och nu måste hon åka till sjukhuset flera gånger i veckan för sina sjukdomar. Jag har varit med flera gånger och hälsat på när hon varit inlagd. Jag ser att personalen är stressad och allt är så rörigt och man hänvisas hit och dit.</p><p>Har du flera sjukdomar och behöver ha läkarhjälp för det så får du till svar "det kan inte vi hjälpa dig med". Men när man är gammal och sjuk och har fullt upp med att klara av en åkomma så är det inte lätt att orka gå till en vårdcentral och söka hjälp. När man inte ens kan ta sig dit för egen maskin.</p><p>Vad gör vi med våra gamla egentligen? Det frågas ju inte ens om det är någon som hjälper dem eller om någon tar emot dem när de kommer hem. Man kan ligga och dö både ute och inne utan att någon bryr sig.</p><p><b>Besviken dotter</b></p>

Insändare: Hur behandlar vi våra gamla?

22 januari 2009 10:45
<p>För två år sedan hamnade Annikas son på glid och familjen kom i kontakt med socialkontoret. Sonen fick en kontaktperson, en anställd i skolan. Men han var bara timvikarie och uteblev ibland från avtalade möten.</p><p>I maj skedde en omorganisation i socialtjänsten. För Annikas familj innebar det att socialsekreteraren familjen hade slutade. En ny sekreterare och ny kontaktperson utsågs.</p><span class="mellanrubrik">Träffar fungerade inte</span><p>Under sommaren skulle Annikas son träffa kontaktpersonen en gång per vecka. Men det fungerade inte.</p><p>- Vi ringde oerhört många samtal till socialen under den här tiden för att vi behövde akut hjälp men det hände ingenting, berättar Annika.</p><span class="mellanrubrik">Har det hjälpt sonen?</span><p>Familjen har också haft kontakt med närpolis och förhörsledare. Dessa kontakter beskriver Annika som mycket bra men frågar: Vad har det hjälpt hennes son, egentligen?</p><span class="mellanrubrik">Tidig hjälp hade hjälpt</span><p>Annikas son blev misstänkt för brott och åtalades för det. I höstas kallades han till rättegång. Där mötte Annika andra föräldrar med samma erfarenhet av socialtjänsten.</p><p>- Vi konstaterade att om vi hade fått hjälp i ett tidigare skede hade vi inte suttit där, säger Annika.</p>

På tiden att samarbeta bättre, anser Annika

22 januari 2009 01:00
Krönika

Gunnar Wetterberg: Krisberedskap och människor

21 januari 2009 00:00
SÖDRA VI

Kindabor sägs upp när Ljunghäll bantar

21 januari 2009 00:00
<p>Svar till "Ledsen mamma", 14/1.</p><p><b>Råkade också ut</b> för en besserwisser i helgen då vi såg på teater i Malmö. Hon förstörde andra akten för oss, genom att i pausen skälla ut oss för att vi viskat något till varandra under första akten. Det hade stört henne och hennes unga dotter som också hade hat i blicken.</p><p>Efteråt har jag hört att många undviker denna människa på grund av hennes sätt mot andra människor. De mår nog sämst själva egentligen.</p><p><b>Kram</b></p>

Insändare: Det finns fler besserwissrar

21 januari 2009 00:00
<p><b>Som besökare </b>till "Trazzel"-revyn 9/1 så blev vi glatt överraskade av en liten bebis, som liksom vi satt på sista raden. Först tänkte vi, kan detta vara bra för barnets öron, men vi insåg snart att mamman hade med hörselskydd.</p><p>Som mor känner man ju sitt barn bäst, inte tar man med ett skrikigt barn på revy, men detta var en lugn och tyst bebis, knappast ett knyst hördes.</p><p>När andra akten började så var inte mor och barn närvarande. Vi antog att det var mammans eget beslut, och inte en otrevlig revybesökare, som säkert inte gav ifrån sig det minsta ljud under hela föreställningen. Vi andra skrattade hejdlöst hela tiden.</p><p><b>Trazzel-besökare</b></p>

Insändare: Lugn och tyst bebis blev utkörd

21 januari 2009 00:00
<p><b>Läste en </b>insändare om att mjölkbönder måste få betalt för sitt arbete? Vem är producent av den svenska mjölken? Det är kossorna. Dessa mjölkkossor är nog ett av de få djurslag som i dag behandlas som en industri.</p><p>Som kviga skall den föda sin första kalv därefter insemineras den årligen och måste då föda sin kalv, år ut och år in. Oftast uppbunden under förlossningen och när denna är avslutad så tar man kalven ifrån henne. Ännu värre i vissa fall så får hon behålla sin kalv ett dygn.</p><p>Om man varit närvarande vid en sån kalvning så har man inte något större förtroende för dessa bönder.</p><p>Vad kossorna i övrigt får stå ut med vet vi inte alltid, och att få vara kopensionär och röra sig fritt i hagen har jag inte hört talats om. Låt mjölken kosta.</p><p>Vi är många som gärna betalar mer för mjölken om vi vet att kon får föda under drägliga former och rå om sin kalv en viss tid. Det handlar om empati och insikt i djurens beteende. För övrigt är mjölk enbart till för kalven den är egentligen slembildande för människan.</p><p>Borde inte den som vill handha mjölkkor ha ett etiskt förhållningssätt och ett empatiskt handlingssätt?</p><p><b>Elisabet</b></p>

Insändare: Mjölkkossorna behandlas illa

Mjölkkossorna behandlas illaMjölkkossorna behandlas illa
Sida 42 av 67
Sida 42 av 67