Västra Götalands län

4 februari 2009 00:00
Göteborg

Barnevik lämnar GM:s styrelse

4 februari 2009 00:00
<p><b>Jag har </b>sett i pressen att skolan i Ödeshög har gett elever i nionde klass en udda uppgift. Att öva på att göra ett postrån. Ja ni läste rätt. Skolan har gett dem i uppgift att öva och dokumentera ett postrån.</p><p>Att detta skett på lärarnas initiativ, är fullständigt åt helsicke.</p><p>Att samma lärare inte informerat polisen, kunde ha blivit förödande för hela övningen. Om de i förväg informerat polisen, hade de förmodligen avråtts från att genomföra vansinnesprojektet.</p><p>Hur skall polisen, efter ett larm om ett pågående rån, kunna dra slutsatsen att det bara är en "skoluppgift".</p><p>Den senaste tidens information om att ligor använder sig av "barnsoldater" för att utföra sina illdåd borde snarare lett polisen in på spåret att nu är det verkligen allvar.</p><p>Hur är det möjligt, att av samhället anställda och avlönade lärare, tillåts att öva eleverna i hur ett postrån skall gå till?</p><p>Vad har man för grundläggande värderingar? Har man över huvud taget tänkt tanken att det, för vissa elever, kan vara första steget på brottets bana.</p><p>Att skolan skulle ha ett stort antal inkompetenta anställda har framförts i olika sammanhang. Ödeshögsfallet reser obehagliga frågor.<b /></p><p><b>Thure Fundersam</b></p>

Insändare Vansinnesprojekt av skolan i Ödeshög

3 februari 2009 00:00
<p><b>Som nybliven </b>bilförare under dessa mörka månader möts jag dagligen av problemet med mörkklädda gående i trafiken.</p><p>Varför riskerar stora delar av befolkningen sitt liv varje dag genom att inte bära reflexer? Med reflexer syns du mer än fem gånger bättre än utan. Det kan vara skillnaden mellan en allvarlig olycka och en säker inbromsning. Tro inte att du är säker bara för att du går på särskilda gångbanor eller inne i stan där det finns gatlyktor. Det är just där jag möter mest bekymmer, när jag störs av allt runt omkring och en mörkklädd person korsar ett övergångsställe.</p><p>Det är ingen stor investering att skaffa en reflex, många ställen delar även ut dem gratis. Ännu bättre är en reflexväst, som även den kan köpas för en rimlig summa.</p><p>Enligt lagen så måste till exempelcyklar vara försedda med en mängd reflexer och lampor, både fram, bak och på sidorna, när dessa färdas i mörker. Varför finns det ingen sådan lag som gäller alla trafikanter det vill säga fordon, fotgängare och djur. Olyckorna blir ju knappast mindre allvarliga om man kör på en oskyddad trafikant. Så, med eller utan lag, använd reflexer för din egen säkerhet!</p><p><b>Sofia, 18 år</b></p>

Insändare Reflexer kan rädda liv

Reflexer kan rädda livReflexer kan rädda liv
2 februari 2009 00:01
<p>Till Eva!</p><p> Det du hörde på tv att kvinnor kör bättre än män. Det kanske är så men i detta fallet frågade man ut 200 personer vilka man trodde körde bäst. I samma undersökning kom det fram att Volvo ägare också var bättre bilförare. Detta kallar jag inte för ett bevis på att kvinnor och Volvoägare skulle vara bättre bilförare utan bara ett uttryck för vad folk tror. Det att män oftare är inblandade i olyckor beror väl på att det är fler män ute på vägarna. Men nu till vad jag tycker, ja man borde hålla den högsta tillåtna hastigheten på sträckan om väglaget tillåter, personer som "luskör" eller lägger sig intill mittlinjen för att förarga eller försvåra omkörningar bör som sagt lämna in kortet. Det kanske skulle underlätta om man införde skyltar som talar om lägsta tillåtna hastighet också? Ett tips kolla på mc-förarna som hälsar och vinkar åt varandra ute på vägarna inga sura miner där inte, är det inte bättre att vara glad i trafiken stället för sur och tvär?</p><p>"Man i trafiken"</p>

Insändare Lär av mc-åkarna i trafiken

2 februari 2009 00:00
Skövde

Vara bantar plan för hästarena

2 februari 2009 00:00
Göteborg

Ingemar Johansson hedras med staty

1 februari 2009 13:31
BANDY/TROLLHÄTTAN

Usel insats av IFK Motala mot Gripen

1 februari 2009 00:00
BANDY/TROLLHÄTTAN

Usel insats av IFK Motala mot Gripen

31 januari 2009 00:01
<p> Det är många ungdomar på gymnasiet som aldrig fått chansen att pröva på ett arbete. Det borde inte få vara så! De flesta av oss är faktiskt inte lata 90-talister, som det påpekas ibland. Vi är ambitiösa och vill få chansen att visa vad vi går för.</p><p>Jag är 18 år och har aldrig haft något extra- eller sommarjobb. I nästan varenda annons om lediga jobb står det att man måste ha erfarenhet. Men om man inte har någon erfarenhet då? Hur ska man kunna få erfarenhet om man inte kan få något jobb på grund av att man inte är erfaren? Någon gång måste ju vara ens första. Man måste få en chans att visa vad man kan.</p><p>Det är viktigt att vi ungdomar kommer in på arbetsmarknaden tidigt och att vi får en chans att pröva på olika branscher. Samhället tar inte vara på den insats som vi ungdomarnas kan erbjuda. Alla kommuner borde erbjuda sommarjobb till ungdomar.</p><p>Sara N</p>

Insändare Oerfaren söker jobb

30 januari 2009 17:05
<p><b>Hans fru </b>var fotograf och Wittgenstein-kännare. Hon hette Alix Cleo Roubaud, dog av en blodpropp i lungan 1983. Tre år senare gav änkemannen ut en diger diktbok som nu föreligger in extenso på svenska, "Någonting svart".</p><p>Änklingen är välrenommerad i Frankrike och annorstädes, Jacques Roubaud. Född 1932 och vän med avlidne Georges Perec är han numera ordförande för OuLiPo, ett litterärt sällskap som bland medlemmarna hyst såväl Italo Calvino som Raymond Queneau.</p><span class="mellanrubrik">Efter afasin</span><p>Men detta verk går utanför sällskapets stränga ramar. Det är ett sorgearbete, tillkommet i den bild- liga och hart när bokstavliga afasins efterdyningar: "Inför din död förblev jag fullkomligt tyst./ Jag kunde inte tala på nästan trettio månader. / Jag kunde inte längre tala på det sätt som är mitt: genom poesin."</p><span class="mellanrubrik">Belysande efterord</span><p>Slutligen och sist förmådde sig Roubaud till både tal och skrift. Det finns ingen anledning att vara något annat än tacksam, i synnerhet inte som översättarna gjort ett styvt jobb och en av dem, Jonas (J) Magnusson, därtill bidragit med ett belysande efterord.</p><p>Nu sänker jag blicken och går ånyo i verket in, utan retoriska förväntningar och tilltänkta elegiska vändningar.</p><p>Jan Karlsson</p>

Jacques Roubauds sorgearbete i fin översättning

Jacques Roubauds sorgearbete i fin översättningJacques Roubauds sorgearbete i fin översättning
30 januari 2009 00:01
<p>Svar till "Denka", angående "Ungdomsbrottslingarna bara skrattar åt polisen", den 19/1.</p><p>Kan hårdare tag i sig verkligen vara lösningen på alla problem? Kommer det att innebära att alla ungdomar som står i begrepp att begå brott blir avskräckta om de vet att straffen blir hårdare? Hur kommer det sig i så fall att USA, med dödsstraff i 36 stater, är så hårt ansatt av tungt kriminella? Varför har inte de kriminella amerikanerna blivit avskräckta? Jag är övertygad om att det beror på att det saknas substans i många av de tag man tar i USA. Vilket innehåll vi lägger i arbetet mot kriminalitet är långt mycket viktigare än hur hårt vi straffar. Många av de saker jag lärt mig om och av ungdomar visar på följande:</p><p>1. Nästan alla ungdomar som slår in på en kriminell bana saknar något högst väsentligt, oftast trygghet och/eller vuxna förebilder.</p><p>2. Nästan alla ungdomar som hamnat snett kan bli hjälpta av starka vuxna med fasta ramar och en stor portion empati, goda dialoger och insatser för att stärka deras självkänsla.</p><p>3. Många ungdomar som redan hamnat snett och som lämnas åt sitt öde, saknar just förmågan och stöttningen i omgivningen som behövs för att de ska välja rätt väg igen.</p><p>Så vad gör vi med ungdomar som hamnat så snett och redan utsatt så många för brott, som 14-åringen? Slänger honom i fängelse och hoppas att hårdare tag gör honom mjukare? Jag tror knappast det kommer hjälpa bättre här än i USA. Resurser är naturligtvis vad som måste till. Landet är fullt av människor som vill arbeta med att förebygga och hjälpa. Men tror du, Denka, att det är socialarbetarna själva som bestämmer hur många anställda som ska jobba där? Det kanske är en idé att rösta på politiker som vill tillsätta resurser så att långsiktiga och fruktsamma arbeten kan utföras?</p><p>Frida H, gymnasielärare</p>

Insändare Rösta fram resurserna

30 januari 2009 00:01
<p>Nu måste väl ändå tiden vara inne att slopa fordonsskatten i den form den tas ut idag. Det duger inte med att bara avskaffa skattemärket - avskaffa hela det nuvarande skattesystemet! </p><p>Dagens system är dyrt, administrativt krångligt, orättvist, dåligt för miljön och dessutom möjligt att kringgå.</p><p>Dyrt: En alltför stor del av skatten går till kostnad för administration.</p><p>Administrativt krångligt: en stor personalstab sysselsätts för att skicka ut räkningar, påminnelser och skattemärken.</p><p>Orättvist: Alla med samma bilmodell och årsmodell betalar samma skatt, oavsett hur mycket de utnyttjar vägnätet.</p><p>Dåligt för miljön: Fordonsskattesystemet ger inte fordonsägaren några incitament att begränsa sin körning.</p><p>Möjligt att kringgå: du kan köra med din bil trots att du inte betalat fordonsskatt.</p><p>Lösning är enkel - lägg fordonsskatten på drivmedlet. Med skatten på drivmedlet bli systemet billigt, administrativt enkelt, rättvist, miljövänligt och dessutom omöjligt att kringgå. I stort sett hela fordonsskatten kan gå till väginvesteringar, underhåll och nybyggnation. Administrativt enkelt, rättvist och miljövänligt.</p><p>Omöjligt att kringgå: För att kunna köra ditt fordon måste du tanka drivmedel, då kommer du inte undan skatten.</p><p>En annan positiv effekt är att alla utländska fordonsförare också får vara med och betala för den förslitning på vägarna som de orsakar. Det svenska vägnätet, till skillnad från stora delar av vägnätet i södra Europa, har fram till nu varit fritt att nyttja för turister och utländsk nyttotrafik. Det kanske kan vara dags att ändra även på det.</p><p>Peter Moberg</p><p />

Insändare Slopa fordonsskatten

Slopa fordonsskattenSlopa fordonsskatten
30 januari 2009 00:01
<p /><p>Svar till Monika Broman FP 26-01-09</p><p>Du säger att landstinget fortfarande kommer att bistå med rollator inomhus. Vad föranleder detta beslut? Varför kunde ni inte lika gärna ha ställt upp med rollator för utomhusbruk, och låtit gemene man betala för en inomhus? Det är ju större slitage på en rollator som körs utomhus, men det är väl det som ni har räknat med.Jag förstår inte skillnaden. Jag tycker fortfarande att det skulle vara bra mycket bättre om ni i landstinget började spara in på er själva.</p><p>Argsint medborgare</p>

Insändare Större slitage utomhus

30 januari 2009 00:00
Göteborg

Elfsborgsbas tar över elitfotbollen

29 januari 2009 22:03
Göteborg (TT)

Nära ögat för Jeng i premiären

Nära ögat för Jeng i premiärenNära ögat för Jeng i premiären
29 januari 2009 18:39
<p>Ringde Försäkringskassan för att få med en kompis ut på efterjobbet-öl. Han brukar glömma sin mobil så jag ringde växeln. Det är många som ringer nu och du är nummer 126 i kö. Ditt samtal tas emot om 48 minuter, upplyste en röst. </p><p>48 minuter?</p><p>Jag la ifrån mig telefonen. </p><p>48 minuter - vad skulle jag göra under tiden? Om det inte varit för att jag redan hade intagit en utmärkt libanesisk lunch så kunde jag ha ätit eller sprungit Stångåpromenaden. </p><p>Tog en promenad i stället. Först en runda i Corren-huset, till och med i källargångarna gick jag. Vinden var låst. Då klädde jag på mig och gick runt huset. Kvarteret. Gick in på Fitness och sa hej. Gjorde samma sak på Roséns begravningsbyrå. Det kan vara bra att bli ihågkommen här, tänkte jag. Man vet ju aldrig. Tillbaka på rummet var det 23 minuter kvar tills det var min tur. Gick ner i gympahallen och lekte med en femkiloshantel. Högeraxelskadad nöjde jag mig med vänsterarmsträning. När svetten började tränga fram, la jag av. </p><p>16 minuter kvar. Stretchexperten Per Åhlin fick lära mig några tricks. Sju minuter försvann. Ritade en hage på golvet och hoppade. Då kom fotograf Persson. Vad gör du, sa han. Försöker få tiden att gå, sa jag. Tiden går för fort, sa Persson och berättade om en handbollsmatch på 70-talet. Saab var bra, sa jag. Lurch, Lappen, Bolle, Lill-Blöta. </p><p>Oj, nu kom jag fram. </p><p>"Våra öppettider är..."</p>

Det är mångasom ringer nu

29 januari 2009 03:00
<p>19 januari efterlyser ledarskribent Marika Formgren perfektion i sjukvården. "Att nöja sig med ?good enough? kan ju leda till lidande, livslånga men och i värsta fall döden för patienterna." </p><p>Perfektion - i betydelsen absolut fel-/problemfritt - uppnås emellertid ytterligt sällan. En betydligt bättre formulering är "strävan efter bästa möjliga omhändertagande" - en professionell självklarhet för seriösa utövare av vårdyrken. Ingen av oss väljer medvetet dåliga lösningar.</p><p>Antalet anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd är ett dåligt mått på faktiska brister i vården. Ett något mindre dåligt mått borde vara hur många anmälningar, som resulterat i "fällande" utslag.</p><p>Patienternas ökade beläsenhet måste tyvärr tas med flera nypor salt, eftersom den information de tar till sig långt ifrån alltid är "varudeklarerad". De medicinska professionerna har däremot en skyldighet att erbjuda vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.</p><p>Ett avsevärt större problem än eventuell attitydförändring hos vårdpersonalen är det hela tiden ökande gapet mellan vad vi skulle kunna uppnå med tillräckliga resurser och vad vi faktiskt kan åstadkomma med det vi har. En allt äldre befolkning och ständiga krav på kostnadsnedskärningar, dåligt genomtänkta organisationsbeslut, häpnadsväckande brister i den planering, som borde säkerställa tillgång till kvalificerad personal också i morgon - och usla villkor för åtskilliga av dem, som jobbar idag - ger skäl att förundra sig över, att vården faktiskt fungerar så bra, som den gör, och att köerna inte är ännu längre.</p><p>Om alltså överbelastade och underbetalda befattningshavare någon enstaka gång tappar humöret, bör man inte förvånas. Tvärtom är det häpnadsväckande, att det sker så sällan!</p><p>Bror Gårdelöf</p><p>anestesiöverläkare</p><p>Linköping</p><p>Corren svarar:</p><p>Den som läser min text ser att jag inte efterlyser perfektion, utan "strävan efter perfektion". Jag ifrågasätter trenden att se strävan efter perfektion i arbetslivet som något ont, och sjukvården är det tydligaste exemplet på varför en sådan trend kan leda fel.</p><p>Om Bror Gårdelöf är missnöjd med vårdens resurser, organisation, planering och arbetsvillkor så borde han fråga de politiker och tjänstemän som styr vården om de nöjer sig med att vara "good enough" på jobbet.</p><p>Marika Formgren</p>

Debatt Uppnådd perfektion bara i enstaka fall

29 januari 2009 00:01
<p>Det finns cirka 45 000 vargar i Ryssland, i Nordamerika är motsvarande siffra 60 000. Vargen är inte på något vis ens i närheten av en tendens att vara utrotningshotad.</p><p>Låt mig lägga upp lite fakta: Kroppen behöver syre och växter behöver solljus. Detta visste jag sedan tidigare, däremot har jag nyligen fått lära mig av insändare här i Corren att Sverige behöver varg. Jag är mycket tacksam för min nya kunskap. Det är bara en liten sak jag undrar, varför behöver Sverige varg? Vad är det som gör att tillvaron skulle bli så omöjlig om det inte vandrade omkring någon varg i Sveriges skogar? </p><p>Varg har inte dödat människor på väldigt länge i Sverige. Kan det möjligen ha något samband med att svenskarna inte tillåtit speciellt hög förekomst av varg? Vi började döda varg på grund av problematiken den innebar. Folk motsatte sig inte detta då man levde i verkligheten. Idag lever de flesta långt från landsbygden och har fått en romantiserad bild av vargen.</p><p>Väldigt få vill möta varg i skogen. Det finns alltså inget behov av närhet till vargen. Låt därför vargen hålla till i Ryssland där inavel är obefintligt och konkurrens med människan ej är lika påtaglig. </p><p>Oskar K</p>

Insändare Ingen varg i Sverige

Ingen varg i SverigeIngen varg i Sverige
29 januari 2009 00:01
<p> Vi kan slå fast att de svenska jägarna gör ett mycket värdefullt jobb på många håll i landet. Utan deras insatser, så skulle skadorna på ungskog på många håll bli mycket kostsamma och vi skulle ha ändå fler viltolyckor på våra vägar. Det är dock fel att tro att de flesta i jägarkåren sitter på sina pass av ren hjälpsamhet. Det är istället kamratskapen i jaktlaget, naturupplevelsen, spänningen och att man vill ha viltkött på bordet som är de största anledningarna. Det finns dock tre problem med den svenska jaktkåren: 1. Det finns en utbredd egoism som uttrycker sig i att man vill ha 100% av viltet och man vill inte dela med sig till rävar, lodjur och vargar (t.ex. insändaren "Erik" i Corren den 26 januari).</p><p>Detta kan förvisso vara en nedärvd kvarleva från stenåldern, men vi lever faktiskt på 2000-talet och då ingen jägare idag är beroende av viltköttet för att familjen ska överleva, så borde väl en modern jägare kunna använda sin intelligens och motarbeta stenåldersinstinkten? 2. Det finns ett mindre antal kriminella jägare som inte drar sig för att bryta mot svensk lagstiftning och gärna skjuter ihjäl lodjur och varg. 3. Det största problemet är dock att man inte vill erkänna att dessa individer finns och heller inte gör något åt problemet. Frågan är om detta beror på feghet inom kåren eller om man egentligen tycker att dessa kriminella jägare gör rätt?</p><p> Att det idag finns så få (5-10 st) lodjur och inga vargar i Östergötland beror på stor del på ovan tre anledningar och man önskar att det fanns en större vilja inom jägarkåren och dess centralorganisation att göra något åt det!</p><p>Nicklas</p>

Insändare Problemet för de Östgötska rovdjuren

29 januari 2009 00:00
Göteborg

Nära ögat för Jeng i premiären

Sida 453 av 500
Sida 453 av 500