Västra Götalands län

23 januari 2009 01:00
<p>Regeringen tillsatte den 18 december Arlandabanans VD Gunnar Malm att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige. Utredningen ska vara klar den 15 september 2009 och kommer bland annat fokusera på olika finansieringslösningar. </p><p>Erfarenheter från bland annat Norge och Finland visar att Offentlig privat samverkan (OPS) har varit mycket effektiv för att förkorta tiden mellan beslut och färdigtställande. Regeringen har dock sedan tidigare aviserat att OPS-finansiering inte är aktuell.</p><p>I ett internationellt perspektiv har Sverige satsat förhållandevis lite på investeringar i infrastruktur under de senaste decennierna. Ett effektivt transportsystem är en grundförutsättning för tillväxt och framåtskridande. Inte minst i den allt tuffare globala konkurrensen är väl fungerande transportsystem en nödvändig förutsättning. </p><p>Under det senaste decenniet har OPS-finansiering varit ett självklart alternativ i stora infrastrukturprojekt i såväl Norge som Finland. Detta har visat sig vara mycket effektivt när det gäller genomförande, budget och tidplaner. Det första motorvägsprojektet i Finland - mellan Helsingfors och Lahtis - genomfördes redan under 1990-talet. Byggtiden för projektet förkortades med ett helt år mycket tack vare OPS-lösningen.</p><p>Banverket gjorde i våras en utredning om förutsättningarna för snabbtåg i Sverige. I utredningen visas att den sammanlagda kostnaden skulle uppgå till 100-150 miljarder kronor för att bygga ett nytt separat spårsystem Stockholm-Malmö med en anslutning till Göteborg. Banverket ser det som realistiskt att projektet ska kunna stå klart tidigast år 2030. </p><p>Till år 2030 är det över 20 år. Vad som då har hänt med samhällsstruktur och teknologi är omöjligt att förutsäga. Om en OPS-lösning anammas och ett beslut om höghastighetsbanor kommer till stånd nästa höst så är vår bedömning att Europakorridoren bör kunna vara klar betydligt tidigare än enligt Banverkets beräkningar. Denna slutsats drar vi baserat på de historiska erfarenheterna av OPS som vi sett i våra grannländer. OPS-lösningar ökar incitamenten till nytänkande och ger bättre utnyttjande av kompetens vid planering och utförande av offentliga projekt. </p><p>Vi är övertygade om att Gunnar Malms utredning kommer visa att en OPS-lösning är att föredra vid byggande av höghastighetsbanor. Förhoppningsvis kommer resultatet från utredningen också leda till att regeringen omprövar sin ställning i frågan och inte fortsätter att stirra sig blind på "kapitalkostnadsargumentet". Detta är av stor vikt för en snabbare utbyggnad av infrastrukturen och en ökad tillväxt i 4:e storstadsregionen.</p><p>Lars-Johan Blom</p>

Debatt OPS är den bästa lösningen

OPS är den bästa lösningenOPS är den bästa lösningen
23 januari 2009 00:00
<p>Svar till Elisabet angående "Mjölkkossorna behandlas illa", 21/1.</p><p><b>Ja Elisabet, mjölken</b> borde verkligen få kosta och den enskilde bonden borde få bättre betalt! Vi har en lång tradition av att dricka mjölk från tama kor, vilket har resulterat i en möjlighet hos många att bryta ner laktos även i vuxen ålder. Därför utgör mjölk ett nyttigt baslivsmedel i Sverige.</p><p>Den moderna mjölkkon producerar dagligen långt mer mjölk än vad kalven behöver. Majoriteten av alla mjölkdjur är inte uppbundna och tillåts kalva i stora boxar. Utav de som är uppbundna får allt fler kalvar gå lösa i boxar. Kor har en genetisk benägenhet att kalva årligen om tjur finns för betäckning.</p><p>Kor går inte och ältar att den inte har kalven vid sin sida - den är nöjd med att bli mjölkad och serverad en näringsrik foderstat. Kalven sköts om av bonden och föds upp tillsammans med andra ungdjur och blir på så sätt ett vuxet tamdjur på 600 kg. Den är trygg i sin stallmiljö och blir präglad på bonden vilket gör det möjligt för bonden att vara behjälplig vid kalvning även om kon är lös i en box.</p><p>Ett viktig del i kons utbildning är att lära den att stå bunden. En frisk och trygg ko är grunden för att kunna producera en fullvärdig mjölk som ger maximal betalning. Det går åt ett års mjölkproduktion för att betala uppfödning och vård av kalven till ko. Det innebär att kon först efter sin andra kalvning börjar bidra till de investeringar som modern mjölkproduktion kräver bland annat genom svensk lag.</p><p>Det är få djurslag som är så väl omhändertagna som våra mjölkkor, till exempel umgås bonden med sina kor flera timmar varje dag. Att producera mjölk av hög kvalité är inte möjligt om man inte har ett etiskt och empatiskt handlingssätt.</p><p><b>Christina</b></p>

Insändare Våra mjölkkor är väl omhändertagna

Våra mjölkkor är väl omhändertagnaVåra mjölkkor är väl omhändertagna
23 januari 2009 00:00
<p><b>Sverige gjorde </b>rätt i att gå med i EU. Att ansluta sig till myntenheten euro visade sig vara en annan sak. Hur betydelsefullt är det att pengarna i din ficka kallas för kronor?</p><p>Res till några länder utanför Sverige och du finner ett varierande antal namn för valutor. Spelar det någon roll att dessa platser inte använder kronor?</p><p>Med så många länder bakom sig håller euron snabbt på att bli en ganska stark valuta. Kronan fluktuerar mycket mot starkare valutor. Helt visst är det dags för Sverige att ansluta sig till euron?</p><p>Regeringen funderar på att introducera nya mynt och sedlar. Kostnaden för detta kan förmodlingen reduceras om man inför euron nu istället.</p><p>När allt kommer omkring, vad är väl ett namn? Krona/euro, det är ju bara pengar.</p><p><b>Jeff Philliskirk</b></p>

Insändare Dags att införa euro i Sverige

22 januari 2009 00:00
<p>Svar till Gunnar Axén (M), 14/1.</p><p><b>Samtidigt som jag</b> läser hur Axén i berömmande ord framhåller hur "Allians för Sverige" arbetar för att förbättra pensionärernas villkor kommer försäkringskassans färgglada kuvert med uppgifter om pensionerna för 2009. Man kan verkligen tala om antiklimax.</p><p>Den stora höjningen av pensionerna som Axén säger beror på alliansens jobbpolitik blir i verkligheten 310 kr på en pension på 8 800 kr.</p><p>Skattesänkningen som Axén framhåller att 90 procent av Sveriges pensionärer får inskränker sig i detta fall till 51 kr. Långt från de 2 300-3 500 kr per år som den som endast har garantipension får i skattesänkning. Visst är det bra att dessa får kraftigt sänkt skatt men hur många procent av pensionärerna är detta?</p><p>Verkligheten är denna att det finns en stor andel av pensionärskåren som har en pension under 9 000 kr per månad trots livslångt arbete bland annat inom barnomsorg och äldrevård.</p><p>Hur kan någon påstå att denna grupps villkor förbättras. 350 kr i månaden äts upp direkt av hyreshöjningar, höjt elpris, höjd bensinskatt, höjda resekostnader, höjda kostnader för att gå till distriktssköterska och så vidare.</p><p>Nej, Gunnar Axén, den borgerliga jobbpolitiken med jobbskatteavdrag med tusenlappar per månad gynnar inte pensionärerna. Tvärtom! Pensionärerna får vara med och betala denna skattesänkning för dem som arbetar. Detta kommer varje blivande pensionär märka när det är tid att gå i pension. Många kommer inte ha råd att pensionera sig utan kommer att tvingas arbeta vidare trots att de kan vara utarbetade eller sjuka.</p><p>Som ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott borde du väl känna till alla pensionärers situation och inte bara framhålla att "Allians för Sverige" nu infriar löftet om att förbättra för pensionärerna. De siffror jag här presenterat är fakta. Källan är det röda kuvertet från försäkringskassan.</p><p>Gunnar Axén har en förmåga att i insändare och andra inlägg okritiskt framhålla hur regeringen värnar om pensionärernas villkor.</p><p><b>BENGT JOHANSSON</b></p>

Insändare Många kommer inte att ha råd att gå i pension

22 januari 2009 00:00
<p><b>Om man </b>studerar den motoriserade fordonstrafiken måste det vara många som lider av sifferblindhet bland såväl privatbilister som yrkesbilister. Speciellt i tätorter där det finns många varierande hastighetsbegränsningar. Även hastighetsmätaren i fordonen är graderad med siffror från 0 och uppåt. Där är det också svårt för sifferblinda att avläsa och hålla rätt hastighet.</p><p><b>Lennart Krisell</b></p>

Insändare Sifferblindhet är ett trafikproblem

22 januari 2009 00:00
Göteborg

Viktig trepoängare för Djurgården

21 januari 2009 00:00
<p>Svar till Stefan Karlsson, 19/1.</p><p><b>Det måste vara </b>skönt att vara så tvärsäker som Stefan Karlsson. Och frågan är om det är någon mening att bemöta en sådan insändare, där han själv i sina yttranden talar om hur dåligt insatt och fördomsfull han är. När eller om en vargflock tar ett barn, vet varken han eller någon annan.</p><p>Men att möjligheten finns talar händelserna som redan finns dokumenterade om, från vargkonfrontationer i Sverige där vargar visat ett oskyggt beteende, och att predatorer riktar in sig på lättfångade byten är ett känt faktum.</p><p>Jag tror inte att folk som bor i vargtäta områden och ska skicka ut sina barn till skolbussen blir särskilt lugnade av Stefan Karlssons påstående.</p><p>När det gäller hans påstående att jägarna fyller sina frysar gratis vill jag bara av egen erfarenhet (jag har en hel del kött i frysen) påpeka att jag skulle kunna fylla frysen med kött från handeln för säkert halva priset. De flesta jägare jag känner lägger cirka 8 000-10 000 kr om året i bara jaktarrende. För att inte tala om de tusentals kronor som vapen och ammunition, utbildning och resor kostar när dessa "amatörer" åker runt och tränar upp sin skicklighet i sin hobby. För skickliga är de flesta.</p><p>Ska man sedan tala om att byta ut dessa hundratusentals jägare mot statstjänstemän som ska ta över både jakt och eftersök efter trafikskadat vilt vilket jägarna i dag gör ideellt, och med den äran, med kunskap de skaffat sig under utbildning och jakt. Då är man inte insatt.</p><p><b>Nils-Åke Jonsson</b></p>

Insändare Vargar kan visa ett oskyggt beteende

21 januari 2009 00:00
<p><b>Som besökare </b>till "Trazzel"-revyn 9/1 så blev vi glatt överraskade av en liten bebis, som liksom vi satt på sista raden. Först tänkte vi, kan detta vara bra för barnets öron, men vi insåg snart att mamman hade med hörselskydd.</p><p>Som mor känner man ju sitt barn bäst, inte tar man med ett skrikigt barn på revy, men detta var en lugn och tyst bebis, knappast ett knyst hördes.</p><p>När andra akten började så var inte mor och barn närvarande. Vi antog att det var mammans eget beslut, och inte en otrevlig revybesökare, som säkert inte gav ifrån sig det minsta ljud under hela föreställningen. Vi andra skrattade hejdlöst hela tiden.</p><p><b>Trazzel-besökare</b></p>

Insändare Lugn och tyst bebis blev utkörd

21 januari 2009 00:00
<p><b>Läste en </b>insändare om att mjölkbönder måste få betalt för sitt arbete? Vem är producent av den svenska mjölken? Det är kossorna. Dessa mjölkkossor är nog ett av de få djurslag som i dag behandlas som en industri.</p><p>Som kviga skall den föda sin första kalv därefter insemineras den årligen och måste då föda sin kalv, år ut och år in. Oftast uppbunden under förlossningen och när denna är avslutad så tar man kalven ifrån henne. Ännu värre i vissa fall så får hon behålla sin kalv ett dygn.</p><p>Om man varit närvarande vid en sån kalvning så har man inte något större förtroende för dessa bönder.</p><p>Vad kossorna i övrigt får stå ut med vet vi inte alltid, och att få vara kopensionär och röra sig fritt i hagen har jag inte hört talats om. Låt mjölken kosta.</p><p>Vi är många som gärna betalar mer för mjölken om vi vet att kon får föda under drägliga former och rå om sin kalv en viss tid. Det handlar om empati och insikt i djurens beteende. För övrigt är mjölk enbart till för kalven den är egentligen slembildande för människan.</p><p>Borde inte den som vill handha mjölkkor ha ett etiskt förhållningssätt och ett empatiskt handlingssätt?</p><p><b>Elisabet</b></p>

Insändare Mjölkkossorna behandlas illa

Mjölkkossorna behandlas illaMjölkkossorna behandlas illa
20 januari 2009 01:00
Krönika

Ami Lönnroth: Stolplyckan borde få fler efterföljare

20 januari 2009 00:00
<p><b>Min granne </b>70+ kördes till US i ambulans efter att ha svimmat i sitt kök. Hon slog i huvudet vid fallet. Även handen fick sig en ordentlig smäll. Hon vaknade på golvet, kröp till sängen där hon har sin telefon och ringde mig.</p><p>Men det är inte det värsta med denna berättelse.</p><p>Min granne kom till sjukhuset tidig kväll. Blev så småningom undersökt ordentligt. Hjärtat undersöktes, blodprov togs, även febern. Hon hade 39 grader.</p><p>När läkaren hade gjort sitt sa han att nu är jag nöjd, du får gå hem. När patienten sa att hon inte kände sig riktigt klar, blev hon uppmanad att ta kontakt med vårdcentralen nästa dag. Då var klockan 01.30, alltså mitt i natten.</p><p>Men ingen frågade hur hon skulle ta sig hem.</p><p>Klockan 01.30 började hon sin vandring hemåt till fots. Eftersom hon fortfarande var väldigt vimsig, yr och mådde illa efter fallet och den höga febern tänkte hon inte på att det var mindre bra tid att vandra ensam mitt i natten.</p><p>Efter att ha gått en liten stund förstod hon att vägen hem skulle bli mycket lång. Krafterna tog helt slut. Hon tog sikte på varje lyktstolpe och varje träd som fanns i närheten av gångvägen för att klamra sig fast i och vila lite, uppmanade sig själv hela tiden att ta några steg till, för att komma hem.</p><p>Klockan 2.20 steg hon in i sin tomma lägenhet efter sjukbesöket på US. Vanligtvis tar promenaden 15 minuter. Hon ramlade ner i sängen med skor och ytterkläder.</p><p>Tänk om det hade varit -10 grader och hon hade ramlat ute. Hon hade inte tagit sig upp eftersom krafterna var slut.</p><p>Var slutar ansvaret och omtanken för patienten? Alla har inte anhöriga som kommer och hämtar när man blir utskriven.</p><p>Ingen skugga ska falla på den unga stressade läkaren. Han kunde inte göra mer än att konstatera att patienten inte var döende. Men nog borde det väl finnas någon som fångar upp vimsiga patienter som inte kan ta vara på sig själv.</p><p><b>Tove Wichmann</b></p>

Insändare Var slutar ansvaret och omtanken om patienterna?

20 januari 2009 00:00
<p><b>När jag </b>läser inläggen om vinterkräksjukan då undrar jag hur dessa människor som tycker att karensdagen ska gälla alla utan undantag, har tänkt.</p><p>Naturligtvis kan vi alla bli smittade och sjuka men om jag vet att någon har kräksjukan så går jag naturligtvis inte dit, för då vet jag att jag själv blir bärare av smittan och förmodligen sjuk.</p><p>I mitt arbete som undersköterska på en demensavdelning där människor är samlade inom en låst avdelning är det inte lätt att hålla smittan under kontroll eftersom denna är luftburen. Sprit hjälper inte i dessa fall. Hur ska vi då göra med våra boende?</p><p>När jag går till mitt arbete vet jag att jag ska torka kräks och diarré. Man vill helst stanna hemma och dra täcket över huvudet för jag vet att jag får smittan, men jag är tvungen att utföra mitt jobb. Vi kanske ska börja med att skicka hem våra boende till sina anhöriga som får ta hand om dem under sjukdomstiden. Naturligtvis inte!</p><p>På dagis kan man åtminstone ringa och föräldrarna får hämta hem sina barn och ha dem hemma 48 timmar efter det att barnen blivit friska, men har förstått att så inte alltid är fallet, tyvärr. Tänk efter, föräldrar!</p><p>Alla ni medmänniskor, politiker och högre chefer som tycker att karensdag ska gälla alla borde ta er en tankeställare. Vi inom vården gör allt vad vi kan för att utföra våra arbetsuppgifter och där ingår det att torka kräks och diarré på era anhöriga. En dag kanske det är er tur, för vad vet vi om framtiden? Kan inte det vara värt då att vi slipper karensdag, för vi går till våra arbeten med risk att vi blir smittade.</p><p><b>Undersköterska som helst vill slippa kräksjukan</b></p>

Insändare Slopa karensdag för dem som utsätts för smitta

20 januari 2009 00:00
Göteborg

Frölunda vann över Södertälje

20 januari 2009 00:00
<p><b>Hur mycket </b>vi än har försökt att få det signalljus som är vid Kärna Skola att aktiveras fortare än i dag, har inget hänt!</p><p>Vad som händer är att barnen kommer fram till trafikljuset och trycker för grön gubbe. Sedan tar det, i alla fall för oss vuxna och då säkert även för barnen, en evighet innan det slår om! Jag har både sett och hört att barnen hinner att tröttna och tappa koncentrationen innan den gröna gubben visar sig.</p><p>Risken finns och är stor, att när det väl slår om är barnen inte uppmärksamma på detta och resultatet blir att de till slut får småspringa över för att hinna innan det slår om igen. Än värre är att de struntar helt i att trycka för grön gubbe.</p><p>Det kan inte vara så svårt för de som är ansvariga för signalljusen att komma ut till Kärna skola och justera detta. Gör gärna det innan det sker en olycka, nära har det varit flera gånger. Tack på förhand!</p><p><b>Vi föräldrar </b><b>till skolbarnen </b><b>på Kärna Skola</b></p>

Insändare Trötta på segt trafikljus

Trötta på segt trafikljusTrötta på segt trafikljus
20 januari 2009 00:00
<p>Svar till Helene Andersson, 12/1.</p><p><b>Helene Andersson </b>tar till brösttoner då hon kommenterar moderaternas nya förslag om en nätskola för att hjälpa skoltrötta elever.</p><p>Istället för att se till möjligheterna så sågar Andersson förslaget och menar att distansundervisning bara är till för studiemotiverade elever. Men så behöver det inte alls vara.</p><p>Erfarenheterna från Nya Zeeland och England som redan arbetar med nätskolor är tvärtom mycket goda, och de har arbetat enkom med elever som tidigt vänt skolan ryggen.</p><p>Faktum är att så mycket som 90 procent av de unga de har arbetat med har nått allmän behörighet till gymnasiet.</p><p>Dessutom har många gånger övriga i den unges familj engagerats på ett positivt sätt. Det viktiga måste väl vara att eleverna lär sig, inte var det sker någonstans.</p><p><b>Betty Malmberg (m)</b><b /></p><p><b>Riksdagsledamot </b><b>från Ödeshög</b></p>

Insändare Lärdomen viktigare än lokalitet

19 januari 2009 00:00
<p>Svar till "Jägarna" 14/1.</p><p><b>"Den dagen en</b> varg dödar ett barn ?" skriver signaturen "Jägarna". Om man bara har en mikroskopisk kunskap om hur en varg fungerar socialt så vet man att detta inte kan ske. Men den kunskapen har tydligen inte signaturen "Jägarna". Han förlitar sig på sagor och sägner som förtalar detta vackra djur.</p><p><b>Vargen är nämligen</b> ett mycket skyggt djur och drar sig alltid undan när han känner lukten av människa. De som rör sig i skogen på ett normalt sätt som att promenera eller plocka bär har inget att frukta för vargen. Däremot kan jägarnas jakthundar provocera och reta upp vargen så att den attackerar. Men det är ju inte vargens fel.</p><p><b>Vidare påstår </b>"Jägarna" att de bedriver viltvård i våra skogar. Detta jagande, som enbart går ut på att tillfredsställa jägarens sjuka behov av att döda levande varelser samt att utan kostnad kunna fylla sina frysboxar med kött, skulle jag inte kalla viltvård. Dessutom skadeskjuts både människor och djur under jakterna.</p><p><b>Om man istället</b> utökade antalet rovdjur i våra skogar så skulle man inte få ett så stort överskott av vilt så att jakt vore nödvändigt. Detta skulle naturen själv sköta om. Om det ändå skulle vara nödvändigt med en viss avskjutning så skulle den skötas av professionella jägare, anställda av staten och inte av dessa amatörer som springer runt i skogarna i dag.</p><p><b>Stefan Karlsson</b></p>

Insändare Vargen drar sig undan människorna

19 januari 2009 00:00
Göteborg

Svensson tillbaka till Blåvitt

18 januari 2009 00:00
Göteborg

Volvo nobbar Tokyo

17 januari 2009 01:00
Krönika

Ernst Klein: Måste man känna med offren?

17 januari 2009 01:00
<p>14 år och misstänkt för 48 grova brott. Historien om den kriminelle Linköpingskillen kunde Correns läsare ta del av i går. Närpolis Sofia Larsson bekräftade bilden av att "alla" vem han är men ingenting händer.</p><p>Maktlöshet är den känsla som Linköpingspolisen har inför fallet. Och på sätt och vis <i>är</i> polisen maktlös. Personer under 15 år får inte bli föremål för polisutredningar, utan hamnar helt i händerna på socialtjänsten. Händer som 14-åringen mer än en gång slingrat sig ur. Men att en så ung människa hinner göra sig misstänkt till nästan 50 grova brott innan något görs på allvar är helt oacceptabelt. </p><p>Troligtvis är det fall som detta som advokaten och före detta riksdagsledamoten Peter Althin (KD) hade i tankarna när han i höstas föreslog en utredning för sänkt straffmyndighetsålder. Lösningen är knappast att kasta kriminella 14-åringar i fängelse, men det var heller inte syftet med Althins förslag. I stället efterlyste han snabbare hjälp till unga lagöverträdare där polisutredning kan vara en viktig del. Särskilt i ärenden som inte handlar om typiska "barnbrott": Snatteri av godis och smink eller skadegörelse, som enligt en undersökning av Brottsförebyggande rådet är de vanligaste lagöverträdelserna bland minderåriga. Den aktuelle 14-åringen misstänks dock vara skyldig till bland annat rån, misshandel och sexuellt ofredande. Förskräckt kan man ana varthän det barkar...</p><p>Om sänkt straffmyndighetsålder är rätt väg att gå är tveksamt. Självklart är däremot att kontakterna mellan hem, skola, polis och socialtjänst måste fungera bättre. Brister det dessutom i den första instansen, hemmet - vilket nog oftare är regel än undantag - ökar dessutom kraven på de övriga tre. </p><p>Men hur ska man nå fram till en pojke som redan som 8-åring tog sitt första steg in på brottets bana? Som sannolikt inte har ansvarsfulla målsmän att luta sig mot och som antagligen ser samhället som en fiende att bekämpa? Naturligtvis är det ingen lätt fråga att besvara. En väg som under senare år har visat sig effektivt är medling mellan gärningsman och brottsoffer. Undersökningar visar att medling fungerar bäst vid just grövre brott av den typ som Linköpingskillen är misstänkt för och där tydliga brottsoffer finns. </p><p>Men för att medling och andra insatser ska kunna komma till stånd behövs ett akut tvångsomhändertagande. Bäst före-datumet på den önskvärda snabba reaktionen från samhällets sida passerades för flera år sedan gällande 14-åringen i Linköping. Samtidigt får samhället aldrig ge upp. Målet måste vara att rädda honom från ett liv som tungt kriminell, både för hans egen och för samhällets skull. </p><p>"Om det här inte räcker för att en ung person ska bli omhändertagen av sociala myndigheter, vad krävs då?" undrade polismannen Kenth Almroth i Corren. </p><p>Svaret är att det har räckt och blivit över för länge sedan. </p><p /><p>Citat: <b>"Samhället får aldrig ge upp."</b></p>

Ledare Uppdrag: Rädda 14-åringen!

Uppdrag: Rädda 14-åringen!Uppdrag: Rädda 14-åringen!
Sida 455 av 500
Sida 455 av 500