Västra Götalands län

Insändare Varselljus används felaktigt

Peab får order i Trollhättan

Marbodal varslar 74 anställda

AB Volvo kan hjälpa Volvo PV

Insändare Var rädd om de vilda djuren

Insändare Önskvärt med viltstängsel utmed väg 134

Insändare Hög tid att sanera orimliga löne- och pensionsvillkor

Insändare Tåg är mest miljövänligt

Frölunda krossade Rögle

24 november 2008 01:00

Alla i Sverige har lika rätt till sjukvård. Och en god sjukvård grundar sig på vetenskap. Ideologi och tyckande hör därför inte hemma i vården. Men därmed inte sagt att den är helt befriad från sådant.Mödravården är ett exempel. Det finns barnmorskor som sätter sina egna värderingar framför vetenskapen och råder ammande kvinnor att helt avstå från alkohol - trots att de inte utsätter barnen för några risker om de dricker 1-2 glas vin 1-2 gånger i veckan.Läkemedelsassisterad behandling (LAB) av narkomaner är ett annat exempel. Trots att behandlingsformen har funnits i Sverige i över 40 år och visat sig vara effektiv är skepsisen utbredd och myterna många.Ulleråkers sjukhus var först med metadonbehandling av opiatmissbrukare i Sverige. Forskning visar att mellan 70 och 80 procent av patienterna har återgått till ett normalt liv. Av dessa har tre fjärdedelar lyckats sluta med metadonet utan att återfalla i missbruk. Men för den fjärdedel som inte klarade sig utan metadon har allt det som byggdes upp under behandlingen raserats: Hälsa, relationer och ekonomi.Prognosen för LAB-patienter är god. Men avbrott i behandlingen är förenat med stora risker. Av det skälet, och för att det tar tid att förändra narkomaners beteende, blir behandling med metadon och Subutex (som är vanligare än metadon i dag) oftast långvarig.Ändå beslöt Socialstyrelsen redan 1990 att LAB skulle tidsbegränsas. Det skapade, enligt en del verksamma inom narkomanvården, en kultur där hot om att inte få behandling, hot om avstängning och nolltolerans mot återfall bröt ned patienternas motivation och vilja att förändra och minskade delaktigheten och välmåendet. Trots att reglerna ändrades 2004 lever den här kulturen delvis kvar. På flera håll i landet gäller fortfarande en tidsbegränsning på två år och nolltolerans mot återfall.Det säger en del som synen på narkomaner, att de inte betraktas som de individer de är. Det säger också en del om att ideologi och tyckande går före vetenskap inom delar av narkomanvården. Konsekvensen blir att opiatmissbrukare inte får den sjukvård de har rätt till. Och att diskussionen om narkomanvården handlar om fel saker.Ett av argumenten mot liberalare regler är läckage, att metadon och Subutex säljs vidare illegalt på gatan. Ett annat är att man "bara byter en drog mot en annan".Läckage är ett problem. Men lösningen är inte att begränsa förskrivningen av eller behandlingstiden med metadon och Subutex. Tvärt om riskerar då problemet att bli ännu större. Och jämförelsen mellan metadon och Subutex och opiater som heroin och morfin är helt irrelevant. Ett vanligt liv med jobb och familj kan inte jämföras med en vardag dominerad av droger, kriminalitet och prostitution. En vardag där man löper 20 gånger större risk att dö än resten av befolkningen.För att diskussionen ska handla om rätt saker krävs att även tunga missbrukare börjar ses som individer och att vården grundar sig på vetenskap - inte på ideologier och tyckande.

Debatt Att se individen är viktigt i all vård

Insändare Skövla inte eklandskapet

Insändare Parkeringssituationen vid US ger personalen p-böter

Insändare Cirkus Haningeleden fortsätter

Insändare Vägverket har förstört delar av riksväg 50

Insändare Nej till inseminering

Insändare Östgötatrafiken bestämmer pensionsåldern

Insändare Rädda de vilda djuren från fartdårar

21 november 2008 08:59

Bella flyttar från soliga Arizona till småstaden Forks i delstaten Washington. Här bor 3 120 personer och det regnar eller är dimmigt mest varje dag. Bella börjar på sin nya skola, och känner sig lite udda där. Några som är ännu mer udda är familjen Cullen, fem fosterbarn som alla är bleka och vackra och håller sig för sig själva. Bella hamnar bredvid Edward Cullen i biologiklassen, och efter en knagglig inledning blir det fler och fler kärleksfulla blickar över mikroskopet.Klara förväntningarnaMen det är något konstigt med Edward. Han räddar Bellas liv genom att stoppa en van med handen, och han verkar kunna läsa tankar. Bella googlar och kommer fram till att han måste vara en vampyr.Stephenie Meyers megasäljande vampyrböcker har nått J K Rowlings- nivåer i USA, och även orsakat ett av höstens kulturgräl i DN och på bokhora.se.Nu är första filmen här och tusentals tonårstjejer - och för den delen alla kvinnor som vårdat sin inre tonårstjej - kommer inte att bli besvikna. Det är den klassiska omöjliga kärleks- sagan i ny tappning, och den är bedårande. Dessutom mer spännande än jag väntade mig.Drömmande blickarKristen Stewart som spelar Bella har en skönt mörk röst som gör att hon aldrig blir våpig, trots att hon måste räddas från olyckor, killgäng med ont i sinnet och konkurrerande vampyrer med ännu mer ont i sinnet. Robert Pattison som Edward är både känslig och cool.Hans klan av vampyrer kallar sig vegetarianer, vilket i deras värld betyder att de inte suger blod från människor utan bara från djur. Men han frestas av den lockande doften från Bellas blod, och vågar därför inte komma henne så nära som både hon och han egentligen vill. Inte så mycket hångla alltså, mest drömmande intensiva blickar.Vackert slagsmål"Twilight" är snyggt gjord i gröna, blå och grå toner. Det är skogar och berg och regntunga molnhimlar, och en läckert filmad basebollmatch i åskväder. Allra vackrast är vampyrslagsmålet i balettstudion, krossade speglar och blod gör sig så fint ihop.Bonusinfo: Stephenie Meyers gör en cameo på restaurangen där Bella och hennes pappa brukar äta: "Varsågod Stephenie, din vegoburgare", säger servitrisen. Sånt är alltid kul.

Blodfullkärlek

21 november 2008 01:00

Statligt stöd åt den krisdrabbade fordonsindustrin är en het fråga - i Sverige och hela västvärlden. Finansminister Anders Borg (m) är positiv till någon typ av stöd. I Tyskland diskuteras lånegarantier på upp till två miljarder euro. USA:s kongress talar om lånegarantier på 25 miljarder dollar. I Sverige är det Volvo som har drabbats värst, efter en drastisk försämring av orderingången och omfattande varsel. Snart kan det tyvärr vara Saabs tur. Röster på vänsterkanten talar om att förstatliga Volvo. Det är en dålig idé. Andra, som IF Metall, vill se statliga "överbryggningsåtgärder" som bland annat säkrar bolagens likviditet. Det är inte riktigt lika illa. Men principiellt sett är statligt stöd till industrin en farlig väg och det finns minst tre skäl till det. * Det sätter marknadens mekanismer ur spel. Företag som inte klarar sig i den internationella konkurrensen bör gå under, inte ges konstgjord andning. Man behöver bara se till den svenska varvsindustrin på 1970-talet för ett varnande exempel. Efter miljarder i statliga subventioner gick Svenska Varv ändå till sist i graven - ett gigantiskt slöseri med skattemedel. * Bolagsstyrelserna bör ta ett långsiktigt ansvar för verksamheten. Vinsterna från de goda åren bör förvaltas så väl att man står rustad för långkonjunktur. Om bolagen kan räkna med att staten kliver in i krissituationer kommer de att ta mindre ansvar, inte mer, i framtiden. En mycket farlig utveckling. * Det uppstår lätt en dominoeffekt. Om Tyskland och USA ger stöd till fordonsindustrin kan Sverige tvingas att göra detsamma för att ge Volvo jämförbara villkor. Sedan är risken att nästa bransch följer. Verkstadskoncernen Sandvik varslade 1 500 personer på torsdagen. Och varför ska verkstadsindustrin inte ha rätt till samma uppbackning som fordonsindustrin? Trots detta finns det goda skäl för att staten bör ge den svenska bilindustrin stöd - i någon form. * Den nuvarande finanskrisen är en exceptionell händelse och stödet till industrin skulle vara en punktinsats i ett akut läge. * Det pris Sverige skulle få betala om Volvo eller Saab gick omkull är mycket högt i dessa lågkonjunkturens tider. En komplikation är att Volvo Personvagnar ägs av den konkursmässiga amerikanska biljätten Ford och Saab Automobile av fallfärdiga General Motors. Det spekuleras i att Ford och GM kan bli tvungna att sälja delar av sina koncerner - troligen till bolag i Kina eller Indien. Ska verkligen svenska staten hjälpa till att stötta Volvo PV, så att Ford får ut bästa möjliga pris av kineserna? Efter att Ford under de goda åren plockat hem vinsterna till USA? Nej, det är inte rimligt. Vilka åtgärder regeringen bör vidta är därför en lika svår som pressande fråga. USA:s kongress fattar inom kort beslut om stöd till GM och Ford. Den 26 november väntas besked om hur EU:s stimulanspaket på 1 300 miljarder kronor ska utformas. Därefter - om inte förr - är det dags för Borg att tala klarspråk.

Ledare Dags att tala klarspråk om Volvo, Borg

Insändare Osannolik lön till Postens vd

Sida 466 av 500