Vara

16 december 2008 00:00
<p>AngĂ„ende "NyĂ„rssmĂ€llare i Boxholm".</p><p><b>Nu nĂ€r Mjölby</b> kommun sĂ„ föredömligt utfĂ€rdat förbud mot fyrverkerier med undantag av tre aftnar Ă€r vi mĂ„nga som krĂ€ver ett liknande förbud hĂ€r i Boxholm. Det kan inte vara riktigt att som vi förra nyĂ„rshelgen blev utsatta för rena terrorangrepp av minderĂ„riga pojkar hĂ€r i FĂ€llhagen.</p><p>Med ryggsĂ€cken laddad med smĂ€llare började de sitt krig den 27/12, som slutade nyĂ„rsdagen.</p><p>Har ni förĂ€ldrar till dessa minderĂ„riga tĂ€nkt pĂ„ att det finns grannar som arbetar nĂ€tter och olika skift samt Ă€ldre, smĂ„barn och sjuka som behöver vila pĂ„ dagen.</p><p>Har ni nĂ„gon gĂ„ng tĂ€nkt pĂ„ alla hund- och kattĂ€gare som fĂ„r stora problem med sina rĂ€dda djur. Vissa djurĂ€gare fĂ„r ha teven pĂ„ högsta volym. Andra fĂ„r Ă„ka till landet eller sommarstugan med sina djur.</p><p>Vissa förĂ€ldrar borde kanske ta en kurs i hĂ€nsynstagande och handlaren som sĂ€ljer fyrverkerierna borde fĂ„ sĂ€lja dessa endast pĂ„ nyĂ„rsafton.</p><p><b>VI, HUND-, KATTÄGARE</b><b /></p><p><b>OCH SKIFTARBETARE</b></p>

InsÀndare Stoppa smÀllandet i Boxholm

Stoppa smÀllandet i BoxholmStoppa smÀllandet i Boxholm
16 december 2008 00:00
<p><b>Som genuin </b>Ljungsbrobo reagerar jag starkt pĂ„ uttalandet i Corren av ungdomschef Lars Reidmell: "Vi har inte mindre pengar till rörelsen nĂ€sta Ă„r men vi fördelar dem annorlunda".</p><p>Varför fĂ„r Ljungsbro mindre pengar? Ljungsbro som nu vĂ€xer fort, nybyggnationer pĂ„ gĂ„ng och ytterligare stora omrĂ„den tomtmark utstakade och tomter sĂ„lda.</p><p>Det Ă€r unga familjer som alstrar barn som bygger och har Ă€ven barn med i inflytten till Ljungsbro.</p><p>Vi Ă€r Ă„tta sĂ„nglĂ€rkor som ibland underhĂ„ller Ă€ven pĂ„ dagis och ser hur personalen har det. Jag reagerar dĂ„ personalen inte har tid att sitta ner med barnen.</p><p>Denna personal som har sĂ„ stort ansvar bör istĂ€llet prioriteras och fĂ„ stanna pĂ„ sina jobb. Det Ă€r överfulla grupper ibland dĂ€r varje barn mĂ„ste ses. De Ă€r, precis som vi, olika individer med olika behov. Man mĂ„ste ta hand om alla - en del, vet vi, kan vara tysta och som vi tycker snĂ€lla, men har egentligen större behov av omsorg för att utvecklas rĂ€tt! Dessa avvĂ€ganden ska personalen göra för att vi ska fĂ„ glada uppfinningsrika och intresserade skolbarn.</p><p>Vi har för mĂ„nga "trasiga" barn i skolan i dag, inte bara i Ljungsbro. "Trasiga" barn i skolan i dag, inte bara i Ljungsbro. "Trasiga" barn blir ofta "trasiga" vuxna, som Ă€ven dĂ„ behöver samhĂ€llets omsorg. Detta kostar ocksĂ„ pengar.</p><p>Man ska stĂ€mma i bĂ€cken och ej i Ă„n!</p><p><b>SIV BJÖRK, PRO:ARE</b><b /></p><p><b>MOR, MORMOR</b><b /></p><p><b>OCH MORMORSMOR</b></p>

InsÀndare StÀm i bÀcken och inte i Än

12 december 2008 01:00
<p>Arbetslinjen Ă€r skĂ€let till att de borgerliga har stramat Ă„t a-kassan. Generösa ersĂ€ttningar kan göra att mĂ€nniskor stannar onödigt lĂ€nge i arbetslöshet. KĂ€nnbara skillnader mellan att jobba och att inte jobba skapar drivkrafter att hitta ett arbete. </p><p>Socialdemokraterna hĂ„nade denna tanke i valrörelsen 2006. "Att sparka pĂ„ de arbetslösa skapar inte fler jobb", var parollen dĂ„. </p><p>Nu har bĂ„de LO och s gjort helt om. De har erkĂ€nt att höga ersĂ€ttningsnivĂ„er i a-kassan kan bidra till att individer blir kvar lĂ€ngre i arbetslöshet. Och att sĂ€nkt a-kassa dĂ€rför höjer sysselsĂ€ttningen. </p><p>Enligt Konjunkturinstitutet har ungefĂ€r 70 000 mĂ€nniskor hamnat i sysselsĂ€ttning pĂ„ grund av den sĂ€nkta a-kassan. </p><p>Trots det vill Mona Sahlin chockhöja dagpenningen frĂ„n 680 till 950 kronor. </p><p>Varför? Hon vet ju att det skapar arbetslöshet. </p><p>Men Mona Sahlin vill vinna medelklassens röster, de som gick över till alliansen i valet 2006. Det Ă€r de som tjĂ€nar pĂ„ den höjning hon föreslĂ„r. Dessutom vill hon försvara inkomstbortfallsprincipen - att ersĂ€ttningen i de kollektiva trygghetssystemen bör motsvara den förlorade inkomsten. Hon har sagt att 80 procent av löntagarna ska fĂ„ 80 procent i a-kassa. </p><p>Inkomstbortfallsprincipen Ă€r sund. Men kan den försvaras om den skapar arbetslöshet mitt i en lĂ„gkonjunktur? Det Ă€r tveksamt. </p><p>Sahlin vill att den som tjĂ€nar 18 000 kronor i mĂ„naden ska bidra med mer skattepengar sĂ„ att den som tjĂ€nar 25 000 kronor ska kunna fĂ„ en a-kassa pĂ„ 20 000 kronor - mer Ă€n vad lĂ„ginkomsttagaren har i lön. Det Ă€r svĂ„rsmĂ€lt. </p><p>Arbetslösheten berĂ€knas stiga till cirka 9 procent Ă„r 2010. DĂ„ innebĂ€r Sahlins höjda a-kassa en extra kostnad för staten pĂ„ 10 miljarder eller mer. En kostnad som inte skapar jobb - utan arbetslöshet. Det Ă€r oansvarigt. </p><p>Inkomstbortfallsprincipen Ă€r svĂ„r att rĂ€dda - i dagens ekonomiska lĂ€ge sĂ„vĂ€l som i morgondagens. A-kassan bör i stĂ€llet ge en grundtrygghet. </p><p>Den som vill bör kunna öka tryggheten genom att teckna en inkomstförsĂ€kring hos facket. Det har mĂ„nga redan gjort. Alla fackförbund borde erbjuda medlemmarna denna möjlighet. </p><p>Den skattefinansierade a-kassan bör vara obligatorisk. Dagens lösning Ă€r en kompromiss som gynnar facken - inte medborgarna. </p><p>Regeringen har bara nĂ„tt halvvĂ€gs med sin förĂ€ndring av a-kassan. Det Ă€r beklagligt. Delvis beror det pĂ„ brister i analysen, delvis pĂ„ att oppositionen har piskat upp en folkstorm byggd pĂ„ rĂ€dsla och halvsanningar. </p><p>Dagens nivĂ„er i a-kassan Ă€r inte skrivna i sten. Kanske behöver dagpenningen justeras upp nĂ„got för att följa inkomstutvecklingen. </p><p>Men regeringens syfte - att sĂ€kra arbetslinjen - var det rĂ€tta. Arbetslinjen Ă€r dock inget sjĂ€lvĂ€ndamĂ„l. Om fler arbetar har vi rĂ„d med mer vĂ€lfĂ€rd. </p><p>Om Mona Sahlin fĂ„r öppna kranarna försvagas dĂ€remot det system som vĂ€lfĂ€rden bygger pĂ„ i stĂ€llet för att stĂ€rkas. </p><p>VINJETT ARTIKELSERIE</p><p><b>LĂ€s tidigare ledare i vĂ„r serie pĂ„ www.corren.se/asikter</b></p>

Ledare Stramare a-kassa stÀrker vÄr vÀlfÀrd

Stramare a-kassa stÀrker vÄr vÀlfÀrdStramare a-kassa stÀrker vÄr vÀlfÀrd
12 december 2008 00:00
<p><b>Flera av </b>vĂ„ra medlemmar i DHR fĂ„r inte Ă„ka X2000- tĂ„gen i jul eftersom rullstolslyftarna inte fungerar! MĂ€rkligt. De har ju fungerat i flera Ă„r men nu nĂ€r SJ vill Ă„tgĂ€rda förseningarna sĂ„ tar de bort möjligheten för rullstolsburna att Ă„ka X2000. Är det för att förbĂ€ttra statistiken och göra icke- funktionshindrade nöjda?</p><p>Det ska bli skönt nĂ€r riksdagens löfte frĂ„n Ă„r 2000 att "alla enkelt Ă„tgĂ€rdade hinder" ska vara Ă„tgĂ€rdade för oss med funktionsnedsĂ€ttningar. DĂ„ blir det bara att boka en biljett hos SJ och allt fungerar. Även i jultid (fan troÂŽt).</p><p><b>Bo Svensson</b></p>

InsÀndare Ingen God Jul, SJ!

12 december 2008 00:00
<p><b>Trots alla </b>miljöorganisationer och avtal lÀnder emellan, sÄ blir miljön bara sÀmre och sÀmre. Varför? Enligt mig finns det en enkel förklaring: MÀnniskor Àr i allmÀnhet alldeles för arroganta. De tÀnker att alla andra gör nÄgot Ät det, medan de sjÀlva fortsÀtter att leva sin vardag som de alltid har gjort.</p><p>Miljön blir sÀmre genom att vÀxthuseffekten ökar, djurarter dör ut och vi lÀmnar en sÀmre vÀrld till nÀsta generationer. Det Àr resultatet vi har uppnÄtt Àn sÄ lÀnge. Det som Àr sÄ himla (ursÀkta uttrycket) sjukt, Àr att det Àr sÄ otroligt lÀtt att göra nÄgot Ät det.</p><p>Man behöver inte sluta köra bil, utan bara byta till en miljöbil! Byt alla energikÀllor som anvÀnds till uppvÀrmning av hus till vÀrmepumpar, sÄ kommer vi spara tvÄ tredjedelar av all energi vi gör av med nu. Pumparna anvÀnder ren solenergi, och Àr alltsÄ helt miljövÀnliga! De tvÄ tredjedelarna motsvarar 30 000 kwh. Det Àr riktigt mycket energi för ett hus att spara per Är!</p><p>"Men varför ska just jag göra det"? Jo, för om du gör det sÄ blir du en av dem som bryr sig, och det smittar av. Ju fler som försöker göra nÄgot, desto fler kommer att försöka göra nÄgot. Om fler försöker sÄ kommer fler att lyckas, och dÄ har vi chansen att verkligen ta vara pÄ vÄr sista chans.</p><p><b>Jonas Lundgren</b></p>

InsÀndare Det hÀr Àr vÄr sista chans!

12 december 2008 00:00
<p><b>FörÀldrar till </b>ungdomar som bor i Ekholmen och i dess nÀrhet: Köp en pÄse glödlampor Ät era ungar sÄ slipper de stjÀla ur julgranarna pÄ gÄrdarna runt EkholmsvÀgen!</p><p>Kan ni inte lÀra era barn nÄgonting om ditt och mitt? TÀnk att inget fÄr vara i fred, inte ens en julgran som Àr till glÀdje för oss alla .</p><p><b>I-B S</b></p>

InsÀndare Köp glödlampor Ät ungdomarna

11 december 2008 19:39
<p>Gammal, du Ă€r för gammal, för gammal för det hĂ€r. För gammal för att vara med och spela och leka och trĂ€na hĂ„rt. Sitt du hĂ€r och titta pĂ„ medan de unga har kul.</p><p>Är det nĂ„gon som sagt sĂ„ Ă„t dig, eller har du möjligen sjĂ€lv tĂ€nkt i de banorna?</p><p>Glöm det, du Ă€r inte för gammal. I alla fall inte om du fortfarande kan anvĂ€nda benen för att springa, armarna för att kasta, eller nypa tag ordentligt. Du Ă€r inte för gammal om du fortfarande kĂ€nner att du kan göra nytta i ett lag. Även om du rĂ„kar ha fyllt 35. Det Ă€r vĂ€l ingen Ă„lder. Inte 40, heller. Det finns hockey- och fotbollsspelare som Ă€r 45. Ett fĂ„tal Ă€r 50 och mer. I bordtennis har jag hört talas om seriespelare som Ă€r bortĂ„t 60 och i Ă„tminstone Korpen kan man vara med nĂ€r man Ă€r 65. Sedan finns det ju sĂ€rskilda veteranserier i en rad sporter. SjĂ€lv trĂ€ffade jag ett par hĂ€pnadsvĂ€ckande bowlingspelare hĂ€romveckan. Hilding Lindqvist Ă€r 94 och Gösta Kugelberg, 90.</p><p>Men frĂ„gan Ă€r om inte Netta Furstenberg tar priset trots att hon Ă€r bra mycket yngre Ă€n Hilding och Gösta. Netta Ă€r 69. Det anmĂ€rkningsvĂ€rda med henne Ă€r att hon spelar seriebasket. Det lĂ€ser jag i en tidskrift som Ă€r till för sportjournalister runt om i vĂ€rlden, AIPS Magazine. 69-Ă„riga Netta Furstenberg spelar i israeliska division 4. Sabta (mormor) Netta Ă€r inte med som nĂ„gon maskot i laget Elitzur Shoham utan snittar 15 poĂ€ng och 4,2 returer per match. Hennes dotter Hadera slutade spela i samma lag vid 30 Ă„rs Ă„lder, men Netta fortsatte och har Ă€ven spelat med sin dotterdotter Lihi.</p><p>TĂ€nk om jag kan spela i samma lag som barnbarnet William (1,5) i framtiden. TyvĂ€rr Ă„ldras vi i samma takt. Men kanske kan jag fĂ„ hoppa in nĂ„gon gĂ„ng nĂ€r hans blivande lag ska spela/tĂ€vla mot förĂ€ldrarna. DĂ„ kan vĂ€l en morfar fĂ„ vara med ocksĂ„? Jag lovar att stĂ€lla upp vilken sport det Ă€n blir. Till och med backhoppning. Ehh. Nej, vĂ€nta nu. </p>

Du Àr inteför gammal

11 december 2008 16:19
Ledarkrönika

Äntligen visarregeringenhandlingskraft

11 december 2008 15:28
<p>AngÄende insÀndaren frÄn "Big Knick 205", 10/11.</p><p><b>Jag har kört </b>bil i femtio Är och har aldrig blivit blÀndad av nÄgra dimljus. Har inte sjÀlv nÄgra pÄ min bil, men Äkta hÀrom dagen med en vÀninna som har det. Det lyste upp vÀggrenen mycket bÀttre Àn halv- och helljus gör.</p><p>Men ve och fasa nÀr vi mötte testosteronstinna "Big Knickare" som satte pÄ helljus och i nÄgot fall Àven sina extraljus (lÄngtradare). Det kunde ha skett en svÄr olycka eftersom vi inte sÄg vÀgen, sÄ blÀndade blev vi. Hel- och extraljus blÀndar bilförare men det gör inte dimljusen. Men de retar istÀllet upp vissa personligheter och det Àr kanske farligare. Har man dessutom en levnadsregel som utgÄr frÄn öga för öga och tand för tand kan det bli livsfarligt.</p><p>Jag Àlskar att köra bil och försöker alltid att vara artig och sansad bakom ratten. Jag tar ansvar för mitt beteende och lÄter andra ta ansvar för sitt.</p><p><b>Anita S-H</b></p>

InsÀndare Dimljus Àr inget att reta sig pÄ

11 december 2008 13:54
<p>Nu börjar vi nÀrma oss finalplatserna i Correns lussekattstÀvling. Zingo kom fyra, sÄ nu Àr det bara Maja, Melanie och Mickel kvar. Zingo behöver inte vara ledsen för att ha missat pall-platsen. Han blir firad ÀndÄ. Han fyller ett Är pÄ luciadagen. Grattis, sÀger vi. Mari Gustafsson i Vikingstad fÄr se till att tÄrta finns pÄ plats.</p>

Zingo missade pallen

Zingo missade pallenZingo missade pallen
11 december 2008 13:52
<p>PsykvĂ„rden i Östergötland klarade inte av att behandla 27-Ă„riga Elina som skar sig sjĂ€lv (Corren 10/12). DĂ€rför skickades hon till rĂ€ttspsyk i Sundsvall, dĂ€r hon lĂ„stes in tillsammans med dömda brottslingar. Det Ă€r ovĂ€rdigt. </p><p>Östergötland satsar minst i hela landet pĂ„ psykvĂ„rden. Det kan vara en del av förklaringen. </p><p>Men samma typ av problem finns Ă€ven pĂ„ andra hĂ„ll - psykvĂ„rden klarar inte att hantera de riktigt svĂ„ra fallen. Det handlar om tungt belastade, kanske vĂ„ldsamma patienter, som mĂ„ste tvĂ„ngsinskrivas. </p><p>Den situation Elina hamnade i Ă€r en annan sida av samma strukturproblem som gör att mĂ„nga vĂ„ldsbenĂ€gna psykiskt sjuka rör sig ute i samhĂ€llet, i stĂ€llet för att fĂ„ vĂ„rd. MĂ„nga svĂ„rt psykiskt sjuka hamnar mellan stolar. </p><p>SĂ„ har det sett ut sedan psykvĂ„rdsreformen pĂ„ 1990-talet. Det Ă€r hög tid för en ny reform av psykvĂ„rden. </p>

Ledare Dags för ny psykvÄrd

11 december 2008 01:00
Krönika

Tove Lifvendahl: Ta statsministern med en nypa salt

11 december 2008 00:00
<p>AngÄende "Modernt bondfÄngeri?" av signaturen "Lurad", 8/12.</p><p><b>Min bÀste "Lurad",</b> du undrar i din insÀndare varför dessa Fair trade-varor kostar mer nÀr de borde kosta mindre dÄ det ska vara fÀrre mellanhÀnder. Det du skriver Àr att Fair trade (rÀttvisemÀrkt) Àr ett bondfÄngeri för att varorna ÀndÄ kostar mer och att dÄ dessa mellanhÀnder roffar Ät sig extra - eller har jag fel?</p><p>Du kanske bör kolla upp exakt vad en rÀttvisemÀrkt vara innebÀr.</p><p>Ja, det Àr fÀrre mellanhÀnder. Varför kostar det dÄ mer? För att varje individ som jobbat med den varan ska fÄ rÀttvist betalt. Dessutom Àr det ett visst miljökrav vad gÀller tillverkning och frakt.</p><p>Dessutom gÄr ofta en viss summa av varorna till att förbÀttra bland annat tillgÄngen till rent vatten och medicin i omrÄdena varan kommer ifrÄn.</p><p>Ta ett besök pÄ VÀrldsbutiken pÄ Hospitalstorget i Linköping dÀr endast sÄdana varor sÀljs. Jag jobbar dÀr de kommande fredagarna, jag reder gÀrna ut dina frÄgetecken.</p><p><b>A</b></p>

InsÀndare RÀttvisemÀrkt = fÀrre mellanhÀnder

11 december 2008 00:00
<p><b>För nÄgra </b>veckor sedan kom Ärets första snö till Linköping. SjÀlv blev jag jÀtteglad, men det kÀnns som att inte alla delade min glÀdje. Folk gÄr omkring och klagar pÄ hur jobbigt det Àr med snön, men de mÄste sluta klaga. Det Àr ju en del av den svenska vintern.</p><p>Det som Àr bra med snön Àr bland annat att barnen Àlskar den. De kan bygga snögubbar, göra snöÀnglar och Äka pulka. NÀr de flesta tÀnker tillbaka pÄ vintrarna dÄ de var barn Àr snön ett av de gladaste minnena de har. NÀr snön kommer blir det ocksÄ ljusare, vilket piggar upp folk frÄn deras vinterdepressioner. Det Àr ocksÄ den enda tiden dÄ alla skidÄkare kan ta fram sina skidor och ge sig ut i snön.</p><p>Ni kan tycka att det blir kallt nÀr det kommer snö. Mitt förslag Àr att ni köper riktigt varma vinterklÀder, dÀrför dÄ kommer ni att kunna vara ute och leka i snön.</p><p>Sluta bli förvÄnade och arga pÄ att det snöar. Vi bor ju faktiskt i Sverige. Om ni vill ha en varm vinter kan ni fundera pÄ att flytta utomlands.</p><p><b>Jacob Arvidsson</b></p>

InsÀndare HÀrlig vit snö tillhör vintern i Sverige

HÀrlig vit snö tillhör vintern i SverigeHÀrlig vit snö tillhör vintern i Sverige
10 december 2008 12:56
<p>Amerikas regering och kongress tycks vara överens om ett krispaket. Det innebÀr nödlÄn pÄ cirka 15 miljarder dollar till GM och Ford, vilka Àger Saab respektive Volvo PV. </p><p>Enligt vad som tidigare framgÄtt om krisförhandlingarna kommer kongressen att stÀlla höga krav pÄ GM och Ford att rensa i verksamheten och gÄ mot lönsamhet i snabb takt, för att den ska bevilja krispaketet. Det gör det Àn mer troligt att Saab och Volvo PV sÀljs. </p><p>Problemet Àr att hitta en köpare. </p><p>Varför vissa vill att svenska staten ska ta pÄ sig den huvudvÀrken - till ingen uppenbar nytta dessutom - framstÄr som allt mer gÄtfullt. GM och Ford Àr sÀkerligen bÀttre pÄ att hitta rÀtt köpare Àn svenska staten. Risken för att svenska staten skulle bli sittande med Svarte Petter om man försöker ta över tillfÀlligt Àr överhÀngande. </p><p>Det framstÄr ocksÄ som klokt att regeringen inte har satt ner foten vad det gÀller ett svenskt krispaket. Först nÀr lÀget klarnar för de amerikanska Àgarna Àr det möjligt att sÀga vad som ens gÄr att göra pÄ svensk mark. </p><p>SÄ fort det finns klara papper bör regeringen agera skyndsamt. </p>

Ledare Fordonskris dÀr...

Fordonskris dÀr...Fordonskris dÀr...
9 december 2008 01:00
<p><b>S, v och mp Ă€r överens</b> om att bilda en koalitionsregering om de vinner valet 2010. </p><p>Vid en första anblick kan det verka som om vĂ€nsterblocket har stĂ€rkt sin position. Men sĂ„ enkelt Ă€r det inte. </p><p>För Mona Sahlin Ă€r trepartisamarbetet en förlust. Hon har tvingats backa frĂ„n beskedet att socialdemokraterna skulle samarbeta med miljöpartiet inför 2010 - utan vĂ€nsterpartiet. Dessutom har hon förlorat matchen mot vĂ€nsterfalangen i det egna partiet. </p><p>Bandet till v kan bli ett strypkoppel om Sahlin vill röra sig in mot den politiska mitten. Och hon har definitivt inte rĂ„d att starta ett historiskt samarbete - som sedan spricker. Ett sĂ„dant misslyckande skulle leda till krav pĂ„ Sahlins avgĂ„ng frĂ„n hennes motstĂ„ndare inom partiet. </p><p>DĂ€rför Ă€r det ofrĂ„nkomligt att trepartisamarbetet innebĂ€r en vĂ€nstervridning av s-politiken. Det kan i sin tur skrĂ€mma marginalvĂ€ljarna, just samma grupper som i förra valet gick över till alliansen. Utan dem kan det bli mycket svĂ„rt att vinna valet 2010. </p><p><b>NĂ„gra klara besked</b> innebĂ€r inte heller trepartisamarbetet. Allt vĂ€ljarna vet Ă€r att s, v och mp vill bilda regering. Vilken politik de vill föra fĂ„r vĂ€ljarna besked om först vĂ„ren 2010. Det innebĂ€r att vĂ€nsterblocket gĂ„r in i ett 1,5 Ă„r lĂ„ngt vakuum. Varje besked frĂ„n partiledarna eller sprĂ„krören kommer hĂ€danefter att följas av frĂ„gan: Är ni överens om det hĂ€r inom blocket? </p><p>Om den frĂ„gan inte kan besvaras med ett ja riskerar beskedet att falla platt till marken. </p><p>Och det saknas inte omrĂ„den dĂ€r det kommer att bli mycket svĂ„rt för de tre partierna att komma överens. Skola, kĂ€rnkraft, försvarets budget, utrikespolitiken, EU-medlemskapet, skatterna, arbetsrĂ€tten, budgettaket - ja, det Ă€r bara en kort introduktion till de svĂ„righeter som vĂ€ntar vid förhandlingsbordet. </p><p>En annan svaghet Ă€r att de tre partierna inte bildar en allians med ett gemensamt valmanifest. Det man enas om ska formuleras i en separat regeringsplattform. Men dĂ„ blir det oklart vilken status de förslag fĂ„r som lĂ€ggs fram i valmanifesten men inte i regeringsplattformen. De blir ett extra garnityr ovanpĂ„ valflĂ€sket - en ren dekoration. </p><p><b>Lag vĂ€nster</b> kommer ocksĂ„ att jĂ€mföras med lag höger i ett slags politikens RobinsontĂ€vling. Vem brĂ„kar minst vid lĂ€gerelden? Vem ser snyggast ut nĂ€r hon Ă€r ute och fiskar röster? Vem bygger snabbast en hĂ„llbar plattform i de politiska vĂ„gorna? </p><p>Den matchen kommer att bli svĂ„r. Oavsett vad man tycker om alliansens politik har de borgerliga bevisat att de kan vara handlingskraftiga, klarar att kompromissa - och dessutom har kul ihop. </p><p>Det var ingen slump att Mona, Maria och Peter först inte ville ha med Lars i laget. Rent taktiskt har han mer att vinna pĂ„ att vara besvĂ€rlig Ă€n pĂ„ att vara medgörlig. Hans brinnande övertygelse kan göra honom svĂ„rhanterlig - och han har en garderob full av kĂ€pphĂ€star. Dessutom överglĂ€nser han de andra bĂ„de som taktiker och som debattör. </p><p>Mona Sahlin fĂ„r inget lĂ€tt jobb med att hĂ„lla ihop lag vĂ€nster. </p>

Ledare Politikens RobinsontÀvling har bara börjat

Politikens RobinsontÀvling har bara börjatPolitikens RobinsontÀvling har bara börjat
9 december 2008 00:00
<p>Som tjej och tonÄring blir jag allt rÀddare för att gÄ ut ensam, framför allt nu nÀr det Àr mörkt. Anledningen Àr att överfall och vÄldtÀkter blir allt vanligare. Det Àr synd att samhÀllet har blivit som det blivit, men i vissa stÀder har man börjat göra nÄgot Ät saken. </p><p>För nÄgra veckor sedan visade nyheterna att man i en stad i södra Sverige börjat öppna upp platser genom att ta bort exempelvis onödiga trÀd och buskar, som bara gjort omgivningen mörkare och osÀkrare. Det Àr ett jÀttebra sÀtt för att minska brottsligheten och för att oskyldiga mÀnniskor inte ska drabbas.</p><p>I Norrköping och Linköping har de gjort stora satsningar pÄ att lysa upp stÀderna till exempel "Novemberljus" i Linköping, det Àr toppen, men man borde ha gÄtt ett steg lÀngre. Genom att öppna upp mörka platser med mycket buskage och ta bort onödiga trÀd, blir miljön sÀkrare och Àven snyggare. Platser som TrÀdgÄrdsföreningen och promenaden vid StÄngÄn skulle kÀnnas tryggare, folk skulle dÄ vÄga vistas dÀr Àven pÄ kvÀllstid. KvÀllspromenaden med hunden skulle kanske kunna gÄ genom TrÀdgÄrdsföreningen istÀllet för pÄ stadens gator. </p><p>Om man lyser och öppnar upp platser skulle folk kunna vistas pÄ de fina platserna som finns utan att behöva vara rÀdda. Och om folk börjar vÄga gÄ ut mer, blir det trevligare och kÀnns sÀkrare eftersom en plats med rörelse Àr tryggare Àn en tom. </p><p><b> W E</b></p><p />

InsÀndare Lys och öppna upp stÀderna för en sÀkrare miljö

Lys och öppna upp stÀderna för en sÀkrare miljöLys och öppna upp stÀderna för en sÀkrare miljö
8 december 2008 17:16
<p>Jas 39 Gripen fyller 20 Är i dagarna.</p><p>Under de tvÄ decennier som har gÄtt sedan Jas-projektet drogs igÄng har kritiken varit hÄrd. Jas anses vara för dyrt jÀmfört med att köpa in stridsflygplan frÄn andra lÀnder. Jas-satsningarna anses handla för mycket om arbetsmarknadspolitik och för lite om försvarsmaktsbehov. FörsÀljningen gÄr dessutom trögt. </p><p>Nyligen sa Norge nej till att köpa Jas. Dels pÄ grund av Norges nÀra relation till USA och dels för att Jas inte kunde konkurrera med amerikanska JSF.</p><p>Att affÀren inte blev av Àr ett bakslag. Men enligt Allan Widman, försvarspolitisk talesman för fp, överraskar inte Norges beslut. (SvD 8/12)</p><p>Jas Àr ett oprövat kort jÀmfört med andra plan pÄ marknaden och det beror pÄ att Flygvapnet vare sig har resurser att flyga eller bevÀpna det stora antal plan som tillverkas. Det har lett till att Jas har blivit ett "industripolitiskt projekt med orealistiska exportförvÀntningar". Widman menar att regeringen nu mÄste koppla produktionen av Jas till det som Àr huvuduppgiften för luftförsvaret: Att vara en garant för landets sÀkerhet.</p><p>Hans lösning pÄ problemet med att försÀljningen av Jas gÄr trögt Àr alltsÄ att dra ned pÄ produktionen. Men det Àr nÄgot av en logisk kullerbytta eftersom Jas svaga stÀllning pÄ marknaden Àr resultatet av en försvarspolitik som inte har gett Jas de rÀtta förutsÀttningarna att utvecklas och bli attraktivt. </p>

Ledare Widmans kullerbytta

Widmans kullerbyttaWidmans kullerbytta
8 december 2008 01:00
<p>De borgerliga partierna fick 2006 svenska folkets mandat att bryta utanförskapet pĂ„ arbetsmarknaden. Sedan dess har det övergripande mĂ„let för regeringen varit att fĂ„ fler i arbete och öka sysselsĂ€ttningen. Utanförskapet har styrt politikens innehĂ„ll och dominerat den politiska debatten.</p><p>Det Ă€r dĂ€rför ingen kvalificerad gissning att valrörelsen 2010 kommer att handla om hur vĂ€l regeringen har lyckats uppfylla mĂ„let om ett minskat utanförskap. Inte heller att oppositionen - som nu ser ut att ha enats om budgetreglerna och dĂ€rmed kan bilda koalition - kommer att ta varje tillfĂ€lle i akt och försöka visa att regeringen har misslyckats.</p><p>De kommer med största sannolikhet att lyfta fram Riksrevisionens granskning Utanförskap och sysselsĂ€ttningspolitik - regeringens redovisning. Den kom i början av förra veckan och innehĂ„ller en rad invĂ€ndningar mot hur regeringen anvĂ€nder begreppet utanförskap i de ekonomiska propositionerna.</p><p>Riksrevisionen slĂ„r fast att definitionen av begreppet utanförskap Ă€r oklar. Det stĂ„r i strid med riksdagens och regeringens regler om politisk styrning av statliga verksamheter. Enligt dessa ska mĂ„l vara mĂ€tbara, specifika och tidsatta. Den oklara definitionen av utanförskapet uppges ocksĂ„ kunna leda till att politiken blir svĂ„rt att följa upp och till att felaktiga prioriteringar görs.</p><p>Riksrevisionen invĂ€nder Ă€ven mot hur regeringen redovisar siffror kring utanförskapet. Till skillnad frĂ„n exempelvis SCB:s Arbetskraftsundersökningar, AKU, utgĂ„r regeringen frĂ„n transfereringar inom trygghetssystem som ekonomiskt bistĂ„nd, sjuk- och aktivitetsersĂ€ttning och sjukpenning. Det gör att arbetslösa utan ersĂ€ttning hamnar utanför statistiken medan korttidsarbetslösa och studenter blir en del av den. Men Riksrevisionen pĂ„pekar samtidigt att avgrĂ€nsningsproblem som dessa Ă€r svĂ„ra att undvika oavsett berĂ€kningsmodell.</p><p>En tredje invĂ€ndning handlar om hur regeringen redovisar effekterna av sysselsĂ€ttningspolitiken. Även om det har blivit bĂ€ttre vill Riksrevisionen att den blir Ă€nnu mer enhetlig, överblickbar och tydlig.</p><p>SjĂ€lvklart mĂ„ste dessa invĂ€ndningar stĂ€mma till eftertanke i Rosenbad. Regeringen mĂ„ste göra vad den kan för att bli tydligare om utanförskapet och effekterna av sin politik. Framför allt i dialogen med vĂ€ljarna - men givetvis ocksĂ„ i budgetpropositionerna.</p><p>Att arbetsföra svenskar som vill jobba inte gör det Ă€r en förlust för bĂ„de den enskilda individen och samhĂ€llet. MĂ€nniskors potential tas inte tillvara och Sveriges möjligheter att möta utmaningar som globaliseringen och den demografiska utvecklingen försĂ€mras avsevĂ€rt.</p><p>Tydliga och mĂ€tbara mĂ„l Ă€r en förutsĂ€ttning för en trovĂ€rdig och effektiv politik mot utanförskapet. Och om det Ă€r nĂ„got valrörelsen 2010 kommer att handla sĂ„ Ă€r det alltsĂ„ trovĂ€rdighet och effektivitet nĂ€r det gĂ€ller att fĂ„ fler i arbete och bryta utanförskapet.</p><p>Riksrevisionen har satt fingret pĂ„ ett problem. Regeringen har inte rĂ„d att vĂ€nta med att ta itu med det. </p>

Ledare Ta Riksrevisionens kritik pÄ allvar

Ta Riksrevisionens kritik pÄ allvarTa Riksrevisionens kritik pÄ allvar
8 december 2008 01:00
<p>Det Ă€r nu ett halvĂ„r kvar till nĂ€sta val i Sverige. Den 7 juni nĂ€sta Ă„r bestĂ€mmer vi tillsammans om Europas framtid.</p><p>I det förra valet till Europaparlamentet hade Östergötland tillsammans med Stockholms lĂ€n Sveriges högsta valdeltagande - 42 procent. Men att inte ens hĂ€lften i Norrköping röstade eller att fĂ€rre Ă€n var tredje i Motala och Boxholm röstade Ă€r inget att vara nöjd med. Samtidigt Ă€r ungas valdeltagande i snitt 30 procent lĂ€gre Ă€n övriga befolkningen. DĂ€rför Ă€r det hög tid att vi gemensamt gör nĂ„got. </p><p>Även om Bryssel kan kĂ€nnas lĂ„ngt borta syns besluten nĂ€rmare oss. 60 procent av de beslut som tas i Östergötland hĂ€rstammar frĂ„n beslut som har tagits i EU. Att sĂ„ fĂ„ ville vara med och bestĂ€mma i förra Europavalet innebĂ€r att de besluten nu tas av nĂ„gon annan.</p><p>Den typiske vĂ€ljaren Ă€r en stockholmare i 60-Ă„rsĂ„ldern och politikerna i Europaparlamentet Ă€r mĂ€n i 60-Ă„rsĂ„ldern. Det behövs ett frĂ€schare EU dĂ€r alla Ă€r representerade. Fler mĂ„ste bli delaktiga. I dag bestĂ€mmer en dryg tredjedel av Sveriges befolkning om vilka beslut politikerna ska fatta i Europaparlamentet.</p><p>Om vi inte röstar den 7 juni kommer nĂ„gon att göra det Ă„t oss. Vi ger bort vĂ„r röst till nĂ„gon annan - med andra Ă„sikter och erfarenheter.</p><p>Oavsett vilket parti man röstar pĂ„ kan alla vara överens om att vĂ„r demokrati Ă€r viktig. Det Ă€r viktigt att alla har lika möjligheter att vara med och bestĂ€mma. Vi har alla ett gemensamt ansvar att vĂ€rna om det. Föreningsliv, politiker och skolor mĂ„ste tillsammans göra skillnad sĂ„ att fler gĂ„r och röstar - inte minst unga mĂ€nniskor.</p><p>Sveriges lĂ„ga valdeltagande beror mycket pĂ„ att unga stannar hemma nĂ€r det Ă€r dags att rösta. Bara en av fyra under 25 Ă„r gick och röstade förra gĂ„ngen de fick möjligheten att pĂ„verka vilka som ska företrĂ€da dem i Europaparlamentet. I den hĂ€r valrörelsen lĂ€gger vi inte bara grunden till fem Ă„rs beslut i EU, utan ocksĂ„ till ungas framtida engagemang i bĂ„de lokal och europeisk politik. Redan om ett och ett halvt Ă„r har vi ett nytt val till kommun, landsting och riksdag.</p><p>Den 7 juni nĂ€sta Ă„r kan en miljon vĂ€ljare mellan 18 och 28 Ă„r för första gĂ„ngen rösta i ett europeiskt val. Det hĂ€nger pĂ„ oss alla att se till att de kommer att göra det. Ta den energin som förra gĂ„ngen gjorde att vi var bland de bĂ€sta i landet pĂ„ att rösta och gör en ny insats. Östergötlands politiker kan se till att unga mĂ€nniskor sporras till att ta del av politiken. Föreningar i Östergötland kan engagera sina medlemmar eller ordna aktiviteter för att engagera andra. GymnasielĂ€rare kan ta upp valet i undervisningen, arbetsgivare kan uppmuntra de anstĂ€llda att engagera sig.</p><p>Vem du Ă€n Ă€r - du kan rösta 7 juni.</p><p>Hanna Hallin</p>

Debatt Östergötland kan pĂ„verka EU

Östergötland kan pĂ„verka EUÖstergötland kan pĂ„verka EU
Sida 17 av 29
Sida 17 av 29