Vara

Ledare Kvinnliga privilegier

2 december 2008 02:00

Våldtäkt är en av de värsta kränkningar en människa kan utsättas för. Den individ som blivit utsatt för en våldtäkt riskerar att bära med sig livslånga ärr både fysiskt och psykiskt.I dagens straffskala ingår inte kemisk kastrering som straffpåföljd inom rättsmedicinen. I den mån kemisk kastrering förekommer sker det på frivillig grund som del av behandlingen inom kriminalvården och inte som ett tillägg till straffpåföljden i sig.Begreppet kemisk kastrering innebär att testosteronhalten hos den som behandlas sänks genom olika läkemedelspreparat. Syftet är att minska könsdriften för att därmed minska risken för återfall i sexualbrottslighet.Runtom i världen förekommer kemisk kastrering i olika former. Ibland rör det sig om en frivillig behandlingsmetod som ett komplement till straff för sexualbrott. I andra fall rör det sig en tvångsmetod för att minimera återfallsrisken. Vissa delstater i till exempel USA tillämpar kemisk kastrering bland majoriteten av dömda sexualförbrytare.Som annan medicinsk hormonbehandling, oavsett om den sker under tvång eller ej, krävs givetvis noggrann kontroll tillsammans med uppföljning av resultaten. När behandlingen sker på frivillig basis är kontroll, uppföljning och resultat svårare att ha samma tilltro till eftersom den behandlade personen kan manipulera effekterna av behandlingen på olika sätt. Det problemet är betydligt mindre då den behandlingen sker under tvång.Vi anser att det är angeläget att antalet våldtäkter i samhället minskar. Det är därför centralt att alla former av insatser av irreversibel karaktär värderas, prövas och utvärderas. Det får inte vara så att åtgärder som kan leda till ett minskat antal våldtäkter undviks, exempelvis av rättsmedicinsk tradition.Det finns i huvudsak två förklaringsmodeller som försöker att förklara motivet bakom en våldtäkt. Den ena modellen ser våldtäkten som en sexuell handling, den andra menar att våldtäkt är en makthandling. Oavsett förklaringsmodell är det angeläget att granska de straff och den behandling som ges i dag.Vi menar att Sverige bör införa möjligheten till kemisk kastrering som rättsverkan för våldtäktsdömda personer. Framför allt menar vi att kemisk kastrering under tvång ska vara möjlig att tillämpa i de fall det framkommit att våldtäkten skett utifrån sexuella motiv, motiv som antingen framkommit innan straffpåföljden fastställts eller under terapi efter det att påföljden fastställts. På så sätt kan vi minska antalet framtida våldtäktsoffer. Det ligger i allas vårt intresse.Margareta CederfeltLars-Arne Staxäng

Debatt Inför kemisk kastrering för våldtäktsdömda

Birgitta Ohlsson: Lissabonfördraget positivt för Sverige

Insändare Vi är stolta över ungdomarna

Insändare Nöjdhet behöver inte vara detsamma som kvalitet

Insändare Vanligt med våld och hot i Skäggetorp

Insändare Tekniska verken har en alternativ prissättning

Insändare Varför flirtar en del?

Insändare Förståelse för dem som tar hand om jakthundar

27 november 2008 01:00

Kommer den våldsamma ockupationen av Bangkoks internationella flygplats att leda till nyval i Thailand eller rent av en ny militärkupp? På onsdagen framstod det trots allt som mindre troligt. Sedan juni i år har PAD (People's Alliance for Democracy) krävt att regeringen och premiärminister Samak Sundaravej ska avgå. Samak anklagas för att vara korrupt och nonchalera Thailands verkliga problem. Han är en marionett för den avsatte premiärministern Thaksin Shinawatra, menar PAD. Anklagelserna är befogade. Samak utsåg exempelvis Yongyut Tiyapairat till talman för parlamentet. Denne Yongyut är nu under utredning för medhjälp till mordförsök. En annan process mot honom gäller misstankar om valfusk 2007. Om han är skyldig säger konstitutionen att hela hans parti, PPP, ska diskvalificeras. Det skulle drabba hela regeringen, som därför kämpar för att hinna ändra konstitutionen innan domen faller. Med en sådan regering är det begripligt om thailändarna tappar besinningen. Den senaste tidens protester är en fortsättning på den folkliga vrede som ledde till militärkuppen 2006. Då gällde det premiärminister Thaksin Shinawatra, vars fem år vid makten kantades av korruption och maktmissbruk. Trots att han tvingades bort från makten förblir han en av landets mest förmögna och inflytelserika kapitalister. Han och hans tidigare regering är förbjudna att ägna sig åt politik. Regeringspartiet PPP är i stället sammansatt av släktingar, vänner och gamla vapendragare till den politiska kretsen kring Thaksin. PPP vann valet 2007 - en revansch för Thaksin, som trots allt har ett brett folkligt stöd. Thailands utbildade medelklass är däremot hjärtligt trötta på svågerpolitiken och på PPP. Och de har polismakten och militären på sin sida. Vad talar då mot en kupp eller ett nyval? När Thaksin tvingades bort var anklagelserna om korruption konkreta och omfattande. De har lett till en serie rättgångar och konstitutionen har skrivits om för att förhindra maktmissbruk. Oppositionen och militären kunde hävda att 2006 års statskupp var befogad - det skulle vara svårare i dag. Åtminstone så länge PPP inte ger sig på konstitutionen. Det ledande militära skiktet har också lärt sig att politiskt kaos kostar. Oroligheterna 2006 höll på att stjälpa ett frihandelsavtal med USA och Thailand kastades in en period av ekonomiskt förfall. Dessutom är protesterna svagare nu, inte bara jämfört med 2006, utan även jämfört med demonstrationerna tidigare i år. Det kan vara så att PAD genom ockupationen av flygplatsen håller på att tappa en del av sitt stöd. Om oppositionen och militären ger sig till tåls är utsikterna goda att regeringen snart faller på grund av sina egna lagbrott. Det vore förmodligen det bästa för Thailand. En demokrati bör förlita sig på en sund konstitution och ett fungerande rättsväsende. Varken militären eller uppretade folkmassor bör ta lagen i egna händer - inte ens när de har moralen på sin sida.

Ledare Låt lagen fälla Thailands regering

Insändare Många cyklister tror de är odödliga

Insändare "Happy hour" bidrar till ökad fylla bland ungdomar

Insändare Undvik smakförstärkaren glutamat

Ledare Rätt tid att snåla

26 november 2008 01:00

Rika, välutbildade svenskar bor i vissa delar av Linköping - arbetslösa invandrare i andra. Så illa ser det ut när Corren granskar statistiken (25/11). Linköping framstår som en segregerad stad. Den tendensen finns i alla större och mellanstora svenska städer - rika och fattiga bor på skilda håll och vissa områden får mer än sin beskärda del av arbetslöshet, låg utbildning och sociala problem. I en undersökning som konsultbolaget Tyréns Temaplan presenterade i oktober svarade var tredje tillfrågad att det vore attraktivt att bo i ett inhägnat område med lås, ett så kallat gated community. Oroande nog ser en yngre generation särskilt positivt på inhägnat boende. Men man bör akta sig för att överdriva farorna. Till viss del är det naturligt att vilja bo bland människor man anser sig ha något gemensamt med och som kanske liknar en själv. Det gäller akademiker såväl som irakier. Det är som regel inte möjligt för en arbetslös att köpa sig en bostadsrätt eller en villa. I områden där den typen av bostäder dominerar driver det upp snittinkomsten. Och i områden utan sociala problem stiger huspriserna, eftersom många vill bo där. De som inte kan välja hamnar i de delar av staden som räknas som minst attraktiva, eftersom det är lättast att få bostad där. Det gäller tyvärr många nyanlända invandrare. Och när segregationen leder till veritabla ghetton, som genererar sociala problem och brottslighet, rör det sig om ett samhällsproblem som måste bekämpas. Kanske är Linköping inte där än - men det är klokt att stämma i bäcken. Bostadspolitiken är en väg att motverka segregation, till exempel genom att se till att det finns en mångfald av boendeformer i varje område. Om hyreshus, bostadsrätter och villor blandas - så blandas förhoppningsvis också befolkningen. Men frågan är om det räcker. Det är inte självklart att välutbildade höginkomsttagare vill flytta till Skäggetorp bara för att det byggs finfina bostadsrätter där. Och skulle verkligen arbetslösa invandrare hamna först i kön till nybyggda hyresrätter i Ekängen? Segregationens problem är komplext. Det är inte heller en god idé att hindra nyanlända invandrare från att bosätta sig där de vill, nära familj och landsmän. Staten och kommunerna bör motverka segregation - men morot är bättre än piska. Att locka nya svenskar till områden där det finns jobb är en möjlig väg. Kanske är god utbildning den bästa vägen ur segregation. Grundskolor och gymnasier i "problemområden" måste få bästa tänkbara resurser, så att eleverna får en bra grund och stimuleras att skaffa sig högre utbildning. Det är en säker väg till ett bra jobb och god lön, även för dagens unga i Skäggetorp. Om de sedan väljer att bo kvar där när de skaffat sig utbildning och goda inkomster - eller väljer att flytta till Ekängen - det bör vara ett fritt val för individen. Riktigt bra skolor - kanske med spetsutbildningar - kan dessutom höja ett områdes status och få människor att vilja flytta dit.

Ledare Utbildning bästa vägen ur segregation

Insändare Varselljus används felaktigt

Insändare Var rädd om de vilda djuren

Insändare Önskvärt med viltstängsel utmed väg 134

Insändare Hög tid att sanera orimliga löne- och pensionsvillkor

Insändare Tåg är mest miljövänligt

Sida 19 av 29