Vara

23 mars 2009 00:00
<p><b>Angående matfusket. </b>Har läst boken om hur vi blir lurade att äta utspädda, förvanskade och manipulerade matvaror.</p><p>Min önskan är att någon butik ville gå in för att sälja äkta närproducerade varor av hög kvalitet. Bröd kan bakas i Linköping, Östergötland är ett jordbrukslän så varför kan vi inte får närodlat?</p><p>Varför skall vi köpa tvättad potatis, är säker på att vattnet innehåller gifter som skall göra potatisen hållbar.</p><p>Bort med vattenförsäljning i butiken, vi har gott vatten i kranen. Bort med alla chipsmärken, så får folk råd att köpa riktig mat. Rensa i den omfattande "flinghyllan" och spara bara några nyttiga sorter.</p><p>Heder åt den butik som vågar vara först med enbart äkta varor.</p><p><b>Matglad</b></p>

Insändare Börja sälj närproducerade varor

20 mars 2009 15:32
<p>Eurovision Song Contest ska enligt reglerna vara ett evenemang fritt från "ord, uttalanden eller åtbörder av politisk eller liknande natur". Ett land som fick statuera exempel för hur det går för dem som bryter mot reglerna är Georgien, vars bidrag <i>We don't wanna put in</i> diskades eftersom den sågs som en politisk protest mot den ryske premiärministern Vladimir Putin.</p><p>Georgien fick erbjudandet att skriva om texten, men valde i stället att hoppa av. Problemet för EBU, den europeiska tv-unionen som ska se till att schlagerreglerna efterlevs, är att politiska budskap är svårstoppade. Och var ska gränsen dras?</p><p>Israels bidrag <i>There must be another way</i> är en önskan om fred - ett ständigt återkommande tema inte bara för Israel utan i flera andra länder genom åren. Inte är det musikalisk fred de sjunger om. Politik spelar en central roll i människors liv. När en låt ska väljas att representera ett land är det därför inte konstigt, eller klandervärt, att den ofta har en politisk innebörd.</p>

Ledare Musik + politik = sant

Musik + politik = santMusik + politik = sant
19 mars 2009 13:46
<p>En diskussion om allmänna PSA-test, så kallad screening, för att upptäcka prostatacancer har satt i gång i samband med denna veckas urologkonferens i Stockholm. </p><p>PSA-testet är ett blodprov som mäter aktiviteten i prostatakörteln. En europeisk studie visar att testet minskar risken att dö i prostatacancer med tjugo procent. Jämställdhetsivrare proklamerar rätten till "pappografi" eftersom kvinnor får mammografi.</p><p>Problemet är att PSA-testet inte ger lika tillförlitliga diagnoser som mammografin. Risken för falskt alarm är femtio procent! Det innebär att hälften av männen som uppvisar ett förhöjt PSA-värde, sannolikt skulle dö av något annat innan de drabbas av prostatacancer. Däremot erbjuds alla behandling och med den kan besvär som inkontinens och impotens komma. För att inte tala om oron och ångesten som följer, ofta alltså i onödan.</p><p>Meningarna går därför vitt isär om allmänna PSA-test som å ena sidan räddar liv, men å andra sidan skrämmer och leder till onödiga behandlingar. Huruvida man vill "veta" eller ej måste därför vara upp till varje enskild man att ta ställning till.</p>

Ledare Om mammo- så pappografi?

Om mammo- så pappografi?Om mammo- så pappografi?
19 mars 2009 06:30
<p>APU (arbetsplatsförlagd utbildning) är i dag något som är obligatoriskt på alla yrkesinriktade gymnasieprogram. Men de som inte går något yrkesförberedande program, ska de inte få någon praktik ute i arbetslivet alls?</p><p>Jag tycker att APU borde vara obligatoriskt även på de studieförberedande gymnasieprogrammen. Många tror då att detta skulle bli merjobb för skolorna, men låt eleverna aktivt och med hjälp från skolan hitta en plats att vara på. Med vilja kommer man långt. Även om eleven inte läser något yrkesförberedande program så kommer denna förr eller senare att komma ut i arbetslivet och att då redan ha testat på olika yrken ger stora fördelar. Till exempel blir det lättare att söka in på rätt utbildning på universitetet. Skoltröttheten bland eleverna kommer också att minska eftersom man får testa på andra saker än bara skolbänken.</p><p>Men den allra största fördelen är ju att arbetsgivarna tvingas ge den yngre generationen en chans på arbetsplatserna. Vuxenvärlden får möta alla ansvarsfulla och engagerade ungdomar där ute. Fler studerande kommer att få extrajobb eller kanske till och med heltidsjobb när man har gått ut skolan, vilket leder till att sysslo- och arbetslösheten bland ungar kommer att minska. Så låt alla elever ta del av den stora chans som praktik i arbetslivet ger.</p><p>JN</p>

Insändare Fram för mer APU i skolorna

19 mars 2009 01:00
Krönika

Gunilla Carlsson: Höjden av en politisk karriär?

18 mars 2009 11:30
<p>Kulturpolitik är som all annan politik - men ändå inte.</p><p>Samtidigt som politiker förväntas sätta upp mål och fördela pengar förväntas de också hålla sig på sin kant. De ska inte lägga sig i för mycket när det gäller kulturens innehåll. Och att kulturen på samma sätt som till exempel forskningen ska vara fri i förhållande till politiken har det i Sverige rått konsensus om i decennier. Ett viktigt spår i debatten om regeringens kulturutredning har handlat om precis det - om att politikerna inte ska vara så klåfingriga. </p><p>Om det kan man givetvis ha synpunkter eftersom kulturen till stor del finansieras via skattemedel.</p><p>Men att ställa kulturpolitiker mot väggen för att de är "passiva" och sätter upp mål utan sting är ett skott över mål.</p><p>Att ordföranden i Linköpings kultur- och fritidsnämnd, Johan Lundgren (C), inte bet ifrån när Corren i går ställde honom mot väggen för att debattera för mycket yttrandefrihet och för lite konstinnehåll är en gåta.</p>

Ledare Stå på dig, Lundgren

Stå på dig, LundgrenStå på dig, Lundgren
17 mars 2009 01:00
Krönika

Ami Lönnroth: Förtydliga riktlinjerna om döende patienter

17 mars 2009 00:00
<p><b>Vem bär </b>ansvaret för våra barn? Ända sedan jag fick ta med mig mina söner från BB har jag trott att det var vi föräldrar.</p><p>Nu har vi hamnat i en situation där vi anser att samhället ska ta hand om dem, uppfostra och lära. Snart har skolpersonalen inte tid att "lära våra barn" saker på lektionstid för det tar så mycket tid av lektionerna att gå igenom rastbus, mobbning, ja även rena slagsmål, osv. Läxor och lärande får vi ta hemma.</p><p>Det kan inte få vara så att elever ska polisanmäla lärare så fort de får en åtsägelse, vart tar då ordningen vägen? Vad har vi vuxna för ansvar?</p><p>Har jag något ansvar som förälder? Självklart. Jag är ingen "duktig" förälder utan har också ett arbete att sköta och mina barn får också "ris och ros" på utvecklingssamtalen.</p><p>Men jag tror att vi föräldrar bör visa oss mera i skol-orna, se hur vardagen ser ut både för lärare och barn. Har vi tid att skjutsa och vara med i alla fritidsaktiviteter helger och kvällar så borde vi också se skolvärlden år 2009. Den är inte som "då vi var unga".</p><p>Det har blivit attityder av barn som vi vuxna absolut inte skulle tolerera på våra arbetsplatser. Bara för att de går ur förskola och mellanstadiet innebär det inte att de klarar sig själva, även om barnen själva kan tycka det. Var med en lektion eller en halv dag, det kan öppna ögonen på många.</p><p>Jag vet att skolan /samhället tagit på sig att klara detta, men vi ser ju att det inte går, kan vi då som föräldrar hjälpa till är det väl inget att vänta på. Skolan är ofta positiv till föräldrabesök. Jag uppmanar skolpersonal/rektor att bjuda in föräldrar i skolvärlden! Ta hjälp av oss.</p><p>Både de som har barn som utsätts eller utsätter andra för trakasserier bör slå på trumman.</p><p><b>Bara en helt vanlig</b><b /></p><p><b>tvåbarnsförälder</b></p>

Insändare Välkomnar en debatt om barn i skolan

Välkomnar en debatt om barn i skolanVälkomnar en debatt om barn i skolan
16 mars 2009 01:00
<p>Har vi litat för mycket till medicinens förmågor och knaprar vi i oss för många piller i stället för att försöka "härda ut" eller pröva en annan metod?</p><p>Jag äter tabletter då och då. Två Panodil hjälper oftast mot lindrig huvudvärk, till exempel. Min genomsnittskonsumtion ligger kanske på fyra tabletter i veckan. Vissa veckor fler, vissa veckor inga alls. Mitt beteende är nog rätt normalt, tänker jag. Jag har ingen rädsla, men anser samtidigt att jag har respekt för medicin. </p><p>Däremot har jag mycket svårt att förstå personer som skyr all typ av medicin som pesten. De som kan ta både en och annan drink på fredagen (och lördagen) liksom blossa på cigaretter eller suga på en snus - men att ta en Alvedon är att leva alltför farligt! Frågan är ju vad som tär mest på kroppen - två tabletter eller en dags lidande.</p><p>Sedan kan det förstås gå till överdrift. Ordet tablettmissbruk frammanar kanske bilden av en tilltufsad knarkpåverkad, men det är inte hela sanningen. Ta som exempel teve- och radioprofilen Sofia "Soff-i-propp" Wistam. Hon deltog i programmet <i>Du är vad du äter</i> där det kom fram att hon stoppade i sig sex Treo om dagen - för att bli pigg! </p><p>Det går att bli beroende av receptfria läkemedel och till slut uppnås heller inte längre det ursprungliga syftet med dem - att lindra värk. I stället kan nya krämpor uppkomma. Alla mediciner har biverkningar. För en del blir pillrens fysiska lindring till och med oviktig efter ett tag. I stället blir det vetskapen om att man har svalt dem som ger tillfredsställelse. En ren psykisk effekt alltså. Jag kan ta min mormor som exempel. Varje kväll åt hon en halv insomningstablett. Utan den var det omöjligt för henne att somna. Antagligen hade det inte spelat någon roll om någon bytt innehållet i hennes burk mot sockerpiller utan att säga något. Resultatet - att hon somnade - hade förmodligen blivit detsamma. </p><p>Det verkar ändå som att en nyfunnen respekt för läkemedel är på väg. Onödigt pillerknaprande uppmärksammas mer. Nyligen kunde vi läsa att i stället för att behandla deprimerade patienter med ångestdämpande lyckopiller ska recept på terapi skrivas ut. Ett betydligt mer kostsamt och mindre snabbverkande botemedel, men förmodligen mer långtidsverkande - och mindre beroendeframkallande. Läkare har också blivit betydligt mer restriktiva med att skriva ut penicillin sedan det visat sig att resistensen mot medicinen ökat.</p><p>Liksom bruket av mat, sprit, träning och till och med kärlek bör användas med måtta gäller samma sunda förnuft förstås för läkemedel. För mycket av det goda är sällan underbart. Men inte för lite heller. Var hade vi varit utan den medicinska revolutionen? Många av oss hade inte ens varit här. Lite pannknack måste därför inte alltid "härdas ut". Ibland kan faktiskt ett eller två piller vara den bästa lösningen.</p>

Ledare Knapra med måtta

Knapra med måttaKnapra med måtta
16 mars 2009 00:00
<p><b>Jag kan </b>inte låta bli att reagera över artikeln "Kvinnliga lärare halkar efter allt mer lönemässigt" som publicerades i Corren 12/3. Hur är det möjligt att vi år 2009 i vårt välutvecklade land Sverige fortfarande har skillnader mellan kvinnliga och manliga löner för samma typ av arbete?</p><p>Att man får lön beroende på vilket kön man har fötts till är skrämmande, på samma sätt som om kulturell bakgrund skulle göra skillnad på lönesättningen.</p><p>Själv är jag nyss utbildad lärare och har en magisterexamen vilket innebär många år i skolan, men det är tyvärr ingen rolig arbetsmarknad jag går till mötes.</p><p><b>Att särskilda </b>ämnesområden såsom matte, natur och teknik och som av tradition har flest manliga lärare, har en högre löneökning än andra ämnesområden, är ytterligare ett uttryck för en mycket snedfördelad syn på kunskap.</p><p>Lärarutbildningarna är i dag lika långa oavsett ämnesområde och lärarstudenterna har därmed lika stora studieskulder att betala tillbaka. Skillnaderna i lönenivåer mellan ämnesområden ger dessutom signaler till både lärare och elever vilka ämnen som prioriteras högre än andra, vilket bidrar till en hierarkisk kunskapssyn och konflikt mellan olika utbildningsprogram.</p><p><b>Skolan ska föregå </b>med ett gott exempel på hur demokrati och jämlikhet ska fungera i ett samhälle. Hur ska våra barn och ungdomar annars utveckla sig till att bli goda medborgare och själva verka för ett bättre och jämlikare samhälle?</p><p><b>Att Linköpings </b>kommun under de senaste två åren frånträtt förhandlingar med lärarfacket eftersom man inte kommit överrens om bland annat lönenivåer är under all kritik. Det borde ligga i kommunens intresse att vara med och skapa nästa generation goda och demokratiska medborgare, av båda könen! Jag funderar på att byta jobb!</p><p><b>Fröken</b></p>

Insändare Varför är lärarlönerna könsrelaterade?

Varför är lärarlönerna könsrelaterade?Varför är lärarlönerna könsrelaterade?
16 mars 2009 00:00
<p><b>Nu tycker </b>jag det får vara nog. När ska vi arbetslösa, sjukskrivna och pensionärer få vår bonus då?</p><p>Jag tycker på ren svenska att detta är för djävligt. Statliga fondsparare så kallade AP- fonder, som är satta att förvalta våra pensionspengar, ska med regeringens goda vilja och minne få ta ut miljonbelopp i bonus, trots att de går med brakförlust. Våra redan utsatta pensionärer ska då få ut mindre i sina plånböcker. Är det rättvisa?</p><p>Sedan sitter vår finansminister och nästan hånler åt tv-reportern som tog upp samtalet om bonusar. Han lovade att ta upp problemet med försäkringskassan och berörda myndigheter, så att vi inte skulle behöva få ut mindre i våra plånböcker. Med mina och andras erfarenheter av försäkringskassans och andra myndigheters handläggningstider, så hinner väll de flesta att dö innan något händer i det ärendet.</p><p>När den dagen kommer så får alla pensionärer se att de får mindre i sina kuvert.</p><p>Nej svenska folk, det är nu dags att sparka ut borgarna från sina positioner i regeringen. Det de har förstört av den svenska välfärden på tre och ett halvt år, kommer att ta decennier att bygga upp igen.</p><p><b>Peter B</b></p>

Insändare Miljonbelopp i bonus trots brakförluster

14 mars 2009 01:00
Krönika

Ernst Klein: Sluta hemligstämpla allting!

14 mars 2009 01:00
<p>En svart torsdag. Så skulle den här veckans fjärde dag kunna kallas. Drygt 250 östgötar på tre företag i länet fick beskedet om att de kan förlora sina jobb. Varslen berör det tidigare så lyckosamma Väderstadverken i Mjölby, det redan tyngda Flextronics i Linköping samt det exportberoende Motalaföretaget Holms Industri. </p><p>Ingen tycks längre vara förvånad över varslen, möjligen över att de är så omfattande. Hur långt ner ska lågkonjunkturen sjunka innan botten är nådd? Inte mycket till, får man hoppas liksom att de som blivit varslade eller uppsagda antingen får behålla sina arbeten eller att omställningen går relativt snabbt.</p><p>Det är alltså svårt att hitta positiva tongångar i Östergötland, liksom i övriga landet. Men det finns dem som försöker. Linköpings universitet, till exempel, anser att nu är läge för storsatsning på forskning. Genom att försöka hitta privata finansiärer inom företag, stiftelser och privatpersoner, hoppas LiU få ihop 250 miljoner kronor till år 2010. "Just nu är det så mycket 'down' i vårt samhälle", kommenterar rektor Mille Millnert satsningen som han anser handlar om framtidstro - en fackla i mörkret. </p><p>Det är inte omöjligt att det sticker i ögonen på en del att företag i tider som dessa väljer att lägga pengar på forskning i stället för att bevara jobb åt anställda. Men forskning är faktiskt en investering för utveckling - och framtida jobb. Det är också glädjande att LiU går i bräschen för övriga universitet genom denna för Sverige ganska nya metod av så kallad fundraising. I stället för att belasta en redan tyngd statskassa, eller dra ned på forskningsprojekten, hittar man privata investerare med framtidsvisioner. Det är ett bra initiativ.</p><p>En annan bransch som det faktiskt går bra för just nu är nöjeslivet. Nu i helgen öppnar två nya nattklubbar i i Linköping och tydligen är utelivet en prioriterad utgift för människor även i kristider. Man skulle förstås kunna tolka det som att Linköpingsborna dränker sina sorger, men det ligger närmare till hands att glädjas åt att discolamporna får sprida lite sken över tillvaron.</p><p>I kväll väntar dessutom årets glittrigaste tillställning - melodifestivalfinalen. Rekordmånga svenskar kommer att slå på teven. Till skillnad från den betydligt nedtonade Oscarsgalan i USA, sparar inte de svenska stjärnorna på strassen, guldskorna eller scenfläktarna. </p><p>Ekonomi är i mångt och mycket ett psykologiskt spel som till stor del styrs av experternas prognoser och marknadens förväntningar. Därför finns ingen anledning att vare sig kritisera universitetet för sin forskningssatsning eller klandra nöjesvärlden för att den rullar på som i vilka goda tider som helst. </p><p>Det handlar inte om att ignorera följderna av den ekonomiska kris som pågår och de människor som drabbas av den. Utan att faktiskt se de få ljusglimtar som finns och hoppas att vändningen är på ingång.</p>

Ledare Några ljus i det ekonomiska mörkret

Några ljus i det ekonomiska mörkretNågra ljus i det ekonomiska mörkret
13 mars 2009 01:00
<p>Det pågår en diskussion i både medier och vid frukostbord om hur långt olika leverantörers mjölk transporteras innan de når butikerna. Och Östgöta Mjölk är ett av de exempel som används. Det är bra, tycker vi, för människor ska kunna göra medvetna val.</p><p>Men det kan vara svårt att göra relevanta jämförelser med den lilla information som finns. Framför allt är det svårt när det gäller transporterna till och från mejerierna. I vår jämförelse här utgår vi från Linköping, men resultaten blir ungefär desamma från alla orter.</p><p>? Transporterna till mejeriet</p><p>Vi tappar vår mjölk på Emå-mejeriet i Hultsfred. Transporterna dit är olika långa, beroende på var mjölken hämtats. Andra leverantörers mejerier ligger olika långt från "sina" gårdar, beroende på var mjölken hämtas. Det är svårt att göra jämförelser, eftersom de inte redovisar denna information. Men våra gårdar är stora, vilket innebär att andra leverantörers tankbilar behöver besöka fem gårdar för att hämta samma mängd mjölk som hämtas bara från Kättestad. För Gammalstorp handlar det om sju gårdar. Och för Karlslund om nio gårdar. De ekologiska gårdarna är i genomsnitt ännu mindre och ligger på ännu större avstånd från varandra.</p><p>För enkelheten skulle man kunna säga att de andra måste hämta mjölk från sju gårdar, när vi bara behöver hämta från en. De besöken blir många mil de också.</p><p>? Transporterna från mejeriet</p><p>När det gäller transporterna från mejerierna ut till butik skiljer sig avstånden beroende på vilken typ av mjölk man talar om. Sett till det vanliga sortimentet av standard-, mellan- och lättmjölk har Östgöta Mjölk den kortaste vägen till Linköping.</p><p>Den ekologiska mjölken har oftast mycket längre transportsträckor både till och från mejeriet än vår mjölk. Och Klövermjölken tappas visserligen i Linköping, men distribueras sedan över hela landet.</p><p>? Vårt mejeri</p><p>Att konsumenten ska kunna se från vilken gård mjölken kommer är viktigt för oss. Det innebär att vi måste välja ett mejeri som i sin tillverkning kan ange just det. Det närmaste mejeriet som klarar det är just Emå-mejeriet i Hultsfred. Ett litet, men toppmodernt mejeri som startade 2007 och drivs av lokala gårdar med samma filosofi som vi.</p><p>På lite sikt har vi planer på att starta ett eget mejeri. Men det handlar om stora pengar och innan vi kan ta steget behöver efterfrågan vara långsiktigt tillräckligt stor.</p><p>? Marknaden behöver alternativ</p><p>Vi, liksom alla andra mjölkleverantörer, måste finnas sida vid sida för att ge konsumenten valmöjligheter. Men vi vill att det ska finnas ordentlig, och riktig, information för den som vill veta hur det fungerar. Och svar på de frågor som kan, och ska, ställas.</p><p>Mathias Jonsson, Ogestad</p><p>Anders Birgersson, Gammalstorp</p><p>Mats och Niklas Jonasson, Kättestad</p><p>Bengt Gustavsson, Flytthem</p><p>Håkan Gustavsson, Karlslund</p><p>Jakob Olai, Marås</p><p>Stefan Löwenborg, Odensviholm</p>

Debatt Vår mjölk färdas inte längre än andras

Vår mjölk färdas inte längre än andrasVår mjölk färdas inte längre än andras
13 mars 2009 00:00
<p>Svar till Magnus Landberg, ordförande i miljönämnden, Reidar Danielsson, miljöchef, 6/3.</p><p><b>Miljönämndens </b>ordförande Magnus Landberg, ställer sig helt och fullt bakom alla tjänstemäns agerande på miljökontoret. Det är upprörande att se hur politiker och tjänstemän många gånger, går hand i hand för att försvåra och fördyra småföretagares verksamhet. "Det är naturligtvis viktigt att kraven är lika, oavsett om det är ett stort eller litet företag" skriver Landberg och Danielsson.</p><p>Jag kan hålla med om det, men det gäller alltid att tolka kraven på ett rimligt sätt, i varje olika fall som handläggs. Att inte göra det, tyder på en okänslighet och bristande förståelse för hur många småföretagares villkor är i dag, inte minst på landsbygden.</p><p>"Vikingstadsaffären" är ännu ett exempel i raden av många, där människor med goda teoretiska kunskaper, inte har förmågan, eller viljan att kunna göra en praktisk rimlig bedömning i sina beslut.</p><p>Min tro har varit, att politikerna också skulle vara sina väljares representanter och balansera upp situationer, där orimliga EU-regler, stelbent lagstiftning, tillsammans med övernitiska tjänstemän, kan få för-ödande konsekvenser för till exempel småföretagare och enskilda personer.</p><p>Det är tragiskt att se, hur vårt samhälle mer och mer tas över av människor, där det sunda förnuftet har flyttat ut och ersatts av teoretiska kunskaper, som ibland används på ett felaktigt sätt. Vart är vi på väg?</p><p><b>RUNE CARLSSON</b></p>

Insändare Politiker och tjänstemän fördyrar för småföretagen

13 mars 2009 00:00
<p><b>Nu vet </b>jag att detta gäller några få procent av hundägarna men hur löser man detta med att ni (några få procent) fullständigt nonchalerar oss övriga som inte vill vada i hundkiss och riskera att trampa i mera otrevliga saker.</p><p>Trots skyltar om ¨Rastning förbjuden¨ låter ni glatt era husdjur utföra sina behov. Detta trots att detta råkar vara precis utanför en port. Nu är väl inte detta prioriterat problem för hyresvärden Stångåstaden - trots att boende måste stå ut med detta utanför fastigheten eller polisen trots att detta är olagligt.</p><p>Det måste bli ordning på detta! Hundklubbar/hundföreningar - vad gör ni åt problemet? Tänk om ni möttes av dessa pölar och högar varje morgon utanför er ytterdörr!</p><p><b>Irriterad djurvän</b></p>

Insändare Skärpning, hundägare i innerstan!

13 mars 2009 00:00
<p><b>För några </b>månader sedan hade Corren ett kåseri om de inkonsekventa reglerna för cyklister i Linköping. Saken hade förtjänat ett reportage.</p><p>Ett av de värsta exemplen är korsningen Hunnebergsgatan/Östgötagatan där cyklister från centrum bör vara försedda med fyra meter långa armar eftersom stopplinjen och tryckknappsljuset skils åt av en icke ljusreglerad cykelbana.</p><p>Cyklister västerifrån hålls i gengäld i spänning när de väntar på grönt ty de har knappt någon sikt alls över den korsande cykelbanan där hälften av cyklisterna kör mot rött och den andra hälften åt fel håll. Men därmed har jag pekat på ett mycket större problem som är cyklisterna själva.</p><p>Minst två tredjedelar av stadens cyklister vägrar använda lyse i mörker. Det finns sträckor där jag inte vågar cykla kvällstid!</p><p>Cykling på fel sida, mot enkelriktning, på trottoarer, på gågator (för säkerhets skull markerade med rödgul förbudsskylt eller som gångbana) är regel och vållar avsevärd irritation. På övergångsställen är grönt ljus för den gående ingen garanti för att korsande cyklister stannar.</p><p>Ett skäl till allt detta är att många cyklister söker genvägar bort från trafiken för att slippa komplicerade manövrer som vänstersväng med filkörning och teckengivning - särskilt krångligt för dem som håller den obligatoriska telefonen i vänster hand.</p><p>Ett annat är att alla dessa regelvidrigheter är tillåtna - i den något större staden Göteborg gör polisen där-emot ofta tillslag mot trafiksyndande cyklister. Böterna borde ledigt täcka kostnaderna! Men börja med att rätta de värsta dumheterna. Jag bidrar gärna med en lista (mot skäligt timarvode).</p><p><b>Piotr</b></p>

Insändare Cyklisterna begår många regelvidrigheter

Cyklisterna begår många regelvidrigheterCyklisterna begår många regelvidrigheter
12 mars 2009 00:00
<p><b>Tekniska verken </b>i Linköping är ett utpräglat miljöföretag skriver företaget på sin hemsida. Jag blir lätt fundersam när Tekniska verken dels bränner miljöfarligt avfall, transporterar askan till Norge och eldar med kol.</p><p>Skulle det inte vara idé att dels tilläggsisolera i första hand kommunens egna fastigheter och sen förvärma vattnet med solfångare innan det passerar det befintliga kraftvärmeverket.</p><p><b>Claes</b></p>

Insändare Är Tekniska verken ett miljöföretag?

11 mars 2009 00:00
<p><b>Vill vädja </b>till andra bilister att hålla avståndet till andra bilar.</p><p>Jag brukar köra lagenligt och det är oftast så att jag då har en annan bil väldigt nära bakom mig. Om jag måste tvärbromsa så kommer den bilen att åka in i min bil och jag vill inte ha whiplashskador bara för att andra bilister har svårt att hålla avståndet.</p><p>Vill inte gärna köra på vägrenen eftersom det kan finnas cyklister där. Jag försöker att dutta på bromsen så att dessa bilister ska fatta att de ligger för nära, men de flesta skiter i det. Måste det vara så här?</p><p><b>Rädd om nacken</b></p>

Insändare Skärpning, medbilister!

11 mars 2009 00:00
<p><b>Psykkliniken i </b>Linköping har konstant överbeläggning. Att som tidigare ta bort psykavdelningar på US visar sig nu vara ett huvudlöst agerande. Har verkligen kliniken fått del av de utlovade miljonerna som skulle satsas på psykvården? I sådana fall, vad gjorde kliniken med dessa?</p><p>Nu är det en skuldtyngd klinik utan pengar och utan tillräckligt med vårdplatser. Nu är det dags för landstingspolitikerna att låta det sunda förnuftet råda. Slopa alla töntiga politiska taktikdrag.</p><p>Bortse från partigränser och ta tag i problematiken. Lös överbeläggningsfrågan på kliniken.</p><p><b>Peter</b></p>

Insändare Politikernas fiasko leder till psykklinikens kollaps

Sida 5 av 29
Sida 5 av 29