Sökresultat

21 april 2009 00:01
<p>Svenska kyrkan fortsĂ€tter sin vĂ€g mot avgrunden genom att hela tiden Ă„stadkomma hĂ€ndelser som verkligen upprör mĂ€nniskors inre. Debatten hinner inte ens avslutas i frĂ„ga om grav-Ă„terfyllning förrĂ€n nĂ„got nytt ogenomtĂ€nkt uttalade presenteras. Den hĂ€r gĂ„ngen Ă€r det griftegĂ„rdschefen Gunnar Forsberg i Linköping som i en Correnartikel hĂ€vdar "vi jobbar med etik som bakgrund i allt vi gör" nĂ€r han tar sig friheten att vĂ€nda gravstenar bak och fram. Är inte detta gravskĂ€ndning, vad Ă€r dĂ„ ett brott mot griftegĂ„rdsfriden. Ett mera handgripligt ingrepp mot gravfriden Ă€n detta Ă€r vĂ€l svĂ„rt att finna.</p><p>Etik Ă€r en inre röst som talar om för mĂ€nniskan vad som Ă€r rĂ€tt och orĂ€tt och som mĂ€nniskan grundar sina handlingar pĂ„. DĂ€rför Ă€r det viktigt att varje mĂ€nniska Ă€ven en griftegĂ„rdschef har en genomtĂ€nkt etik och moral för sitt arbete.</p><p>Det man sĂ€ger avslöjar ens etik, det man gör avslöjar ens moral. Finns det verkligen ett politiskt beslut bakom griftegĂ„rdschefens handlande i Linköping?</p><p>Sten-Åke Andersson</p>

InsÀndare GravskÀndning vad annars?

GravskÀndning vad annars?GravskÀndning vad annars?
20 april 2009 12:49
<p>Sverige har en av Europas Ă€ldsta bilparker. Äldre bilar Ă€r generellt sĂ€mre för miljön Ă€n nyare bilar. Det Ă€r ett bra argument för att Ă„terinföra en rejĂ€l skrotningspremie.</p><p>Att betala minst 15 000 per skrotad bil för att rĂ€dda den svenska fordonsindustrin, som facken vid Volvo och Saab krĂ€ver, Ă€r mer tveksamt. VĂ€ldigt mĂ„nga av dem som skulle nappa skulle vĂ€lja ett annat bilmĂ€rke Ă€n Volvo eller Saab. SĂ„ lĂ€nge tveksamheterna kring Saabs framtid bestĂ„r Ă€r det nog bara riktigt modiga som vĂ„gar investera i en ny sĂ„dan.</p><p>Fordonsfacken har rĂ€tt i att en förlorad fordonsindustri skulle vara ett hĂ„rt ekonomiskt slag för Sverige. Lösningen Ă€r dock knappast att skĂ€nka bort stora summor skattemedel till den som skrotar sin bil och köper en ny Toyota eller Peugot. Viktigast just nu Ă€r ett lugnande besked om att Saab kommer att finnas Ă€ven i framtiden - sĂ„ bilköpare vĂ„gar satsa pĂ„ mĂ€rket.</p>

Ledare Att rÀdda en industri

Att rÀdda en industriAtt rÀdda en industri
20 april 2009 03:00
<p>Vikten av Piratebay-domen Ă€r överdriven, anser vi piratpartister i Östergötland. Men varför sĂ€ger vi fildelarkramande pirater sĂ„? En fĂ€llande dom mot TPB fĂ„r faktiskt som logisk konsekvens att internet till stor del förklaras olagligt.</p><p>Det Ă€r bra att saken lyfts i rĂ€ttegĂ„ng men den faktiska domen har tillskrivits för stor betydelse - den Ă€r juridiskt intressant, men sĂ€ger inget om hur saker borde vara. </p><p>Nu kan det vara vĂ€rt att sĂ€ga ett par ord om god demokratisk ordning. Vi fĂ„r ofta frĂ„gan om hur man sĂ„ starkt kan motsĂ€tta sig en lag som stiftats i god demokratisk ordning, sĂ„som IPRED eller FRA-lagen.</p><p>Vi anser att dessa lagar gĂ„r strikt emot demokratisk ordning, eftersom (1) regeringspartierna innan riksdagsvalet motsatte sig de lagar de nu infört, (2) motstĂ„ndare i riksdagen under partipiskan tvingats följa regeringens linje, och (3) de utgör grova inskrĂ€nkningar i rĂ€ttssĂ€kerheten och rĂ€tten till ett privatliv.</p><p>I EU behandlas nu ACTA och Telekompaketet. I ACTA föreslĂ„s det att digitala lagringsmedia ska kunna gĂ„s igenom av tulltjĂ€nstemĂ€n nĂ€r du reser mellan lĂ€nder. ACTA hade vi inte kĂ€nt till alls, om det inte varit för att lĂ€ckta dokument nĂ„dde ut pĂ„ sajten Wikileaks - vĂ„ra makthavare försökte nĂ€mligen hemlighĂ„lla ACTA-förhandlingarna.</p><p>Telekompaketet behandlar hur personer ska kunna stĂ€ngas av frĂ„n nĂ€tet utan rĂ€ttslig prövning och kan innebĂ€ra att internet blir som kabel-tv - du mĂ„ste betala för tillgĂ„ng till delar av internet. Man undrar vilket "kanalpaket" Wikileaks kommer att ingĂ„ i? I Australien bötfĂ€lls du för att ens lĂ€nka till Wikileaks frĂ„n din hemsida, sedan censurlagar trĂ€tt i kraft dĂ€r.</p><p>Piratpartiet anser inte att "det Ă€r ok med stöld" eller att kreatörer inte ska kunna leva pĂ„ sina alster. TvĂ€rtom. Men som vi ser det ska staten överhuvud taget inte lĂ€gga sig i vĂ„r kommunikation, om inte skĂ€lig misstanke om brott finns. DĂ€remot ligger det i allas intresse att alla verktyg som finns för att granska makthavarna försvaras - verktyg som fri kommunikation och ett fritt internet. Eller vill vi ha det som i Kina eller andra lĂ€nder som Ă€gnar sig Ă„t att övervaka och censurera kommunikation?</p><p>Var uppmĂ€rksam pĂ„ den hĂ€r utvecklingen, och var uppmĂ€rksam pĂ„ vad de etablerade partierna och medierna sĂ€ger och inte sĂ€ger angĂ„ende de hĂ€r frĂ„gorna, och krĂ€v svar. Lita inte pĂ„ oss, utan kontrollera det vi hĂ€vdar - medan du fortfarande kan.</p><p>Den 7 juni Ă€r det val till Europaparlamentet. Se till att din röst rĂ€knas.</p><p>Björn Nilsson</p><p>Robert Lager</p><p>Kommunledare Motala</p><p>Sammy Nordström</p><p>Kommunledare Norrköping</p><p>Ola Leifler</p><p>Kommunledare Linköping</p><p>Gabriel Sjölund</p><p>Valkretsledare Östergötland</p>

Debatt VĂ€rna den fria kommunikationen

18 april 2009 01:00
Krönika

Anders Mellbourn: Pragmatism som enda vÀgens politik

18 april 2009 01:00
Ledarkrönika

VÀrdet av en hopplös strid

17 april 2009 00:01
<p>HĂ€r i Corren har vi den senaste tiden lĂ€st om satsningar i Mjölby centrum och bildandet av föreningen "City i samverkan" för samarbete mellan köpmĂ€n, fastighetsĂ€gare och Mjölby kommun. Ambitionerna ska vara att utveckla och marknadsföra stadskĂ€rnan som den naturliga, kommersiella mötesplatsen i kommunen. Avsikten Ă€r att inkludera hela Mjölby centrum i arbetet, inte bara Mjölby köpcentrum med butikerna runt Jerikodalstorget utan ocksĂ„ lĂ€ngs KungsvĂ€gen och runt Stora Torget. Man vill bland annat satsa pĂ„ en permanent scen i centrum (Jerikodalstorget?). Vad blir det dĂ„ av centrum för övriga butiker? Det riktiga Ă€r givetvis att satsa resurserna pĂ„ den befintliga scenen i GĂ€stisparken, kanske göra en attraktiv permanent scen dĂ€r. En scen i GĂ€stisparken ligger i centrum för alla butiker, frĂ„n Magasinsgatan till SmĂ„landsvĂ€gen, frĂ„n KungsvĂ€gen till BurensköldsvĂ€gen. GĂ€stisparken ligger ju i direkt anslutning till Jerikodalstorget sĂ„ det borde inte vara nĂ„gra problem med att lĂ€gga program pĂ„ 15 minuter med skivsignerande artister dĂ€r. I GĂ€stisparken finns sedan drygt tio Ă„r en fungerande och vĂ€lbesökt konsertverksamhet. Boverket satsar (ÖC 2 april) 300000kronor för att göra stadens parker tryggare. Av dessa pengar ska en del pengar anvĂ€ndas till att ge frĂ€schare sittplatser vid den befintliga scenen i GĂ€stisparken. Satsa i GĂ€stisparken!</p><p>essbe</p>

InsÀndare Scen i centrum

Scen i centrumScen i centrum
17 april 2009 00:01
<p>Folk skriker högt och klagar pÄ VD:ars bonusar som kostar allt för mycket. Visst, hÄller med. Men de klagar inte pÄ den bonus som en del av dem gav sig sjÀlva genom att rösta pÄ Alliansen. Den bonus i form av skattelÀttnad som tog pengar frÄn offentlig sektor, arbetslösa och sjuka. Hur mÄnga miljarder kostade den bonusen? Hur mÄnga behov kan inte fyllas nu i skolan och vÄrden pÄ grund av den bonus en del av de som jobbar gav till sig sjÀlva?</p><p>Nu nÀr pengarna hade behövts för att behÄlla jobb Äker du och dina jobbarkompisar kanske utomlands för dem?</p><p>NL</p>

InsÀndare MÄnga av oss har fÄtt bonus

16 april 2009 20:46
<p>TolvÄrsgrabbarna hade sina idoler. Ville bli som dem. Vara som dem. Nu satt de dÀr och funderade över framtiden. Gjorde upp planer. Drog upp riktlinjer. Drömde.</p><p>Jag ska spela hockey i Ryssland och tjÀna tio miljoner, sa den ene och spottade sÄ att saliven skvÀtte ut ur munnen i en elegant bÄge. SÄ dÀr som storebrorsan gjorde med snuset.</p><p>Ha, jag ska skriva kontrakt pÄ elva Är i NHL och tjÀna 40 miljoner, sa en annan och sparkade till en liten grÄröd sten sÄ att den med kraft for in i ett cykelstÀll och metalliskt och lustigt klingade mot en parkerad cykel.</p><p>Jag ska tjÀna mer Àn Zlatan och bygga ett hus för 25 miljoner mitt inne i Linköping nere vid StÄngÄn och flytta ihop med henne dÀr, sa en tredje och följde intresserad en förbipasserande tjej med blicken. </p><p>"Och jag ska baka sockerkaka som pappa", sa den fjÀrde med glittrande ögon.</p><p>Vilken av de dÀr kommentarerna hade jag fÀllt? Om jag varit barn i dag, men av samma sort som nÀr jag verkligen var barn? </p><p>Ingen. </p><p>DÀremot hade jag sÀkert spottat, sparkat en sten, tittat pÄ tjejen, och glittrat med ögonen. Drömmar om hockey i Ryssland eller NHL hade jag inte. Inte heller drömde jag om att bygga hus eller baka kaka. DÀremot skulle jag bli fotbollsproffs. Drömmen handlade bara om att spela fotboll hela tiden. Att det i förlÀngningen gav pengar, tÀnkte jag aldrig. Men tÀnk att vara vuxen och fÄ spela fotboll hela dan! </p><p>Precis som jag redan gjorde. </p><p>Visst Àr det hÀrligt att fotbollen rullat igÄng?</p>

TÀnk att fÄ spelafotboll hela dan

16 april 2009 00:01
<p>StĂ„r i kön för att betala 50 kronor för en halvtaskig sittplats pĂ„ Kopparvallen. Har redan betalat 120 kronor i entrĂ©. Och tillbringat tid i en annan kö. Förbi köerna glider dĂ„ kommunalrĂ„det Sverre Moum (M) med hustru. BĂ„da viftar med magiska kort som tar dem, inte bara in pĂ„ arenan, utan Ă€ven till de bĂ€sta platserna i vip-sektionen pĂ„ sittplatslĂ€ktaren. PĂ„ stolarna stĂ„r "Platserna köpta av Åtvidabergs kommun". I pausen smiter de bĂ„da in pĂ„ gratismat i vip-tĂ€ltet. Scenariot detsamma vid varje hemmamatch under förra sĂ€songen. Samma sak vid premiĂ€ren i mĂ„ndags.</p><p>Jag lĂ€gger gĂ€rna 170 kronor för att se fotbollen, utan vip-mat. Men vore det inte snyggare, Sverre Moum att lĂ„ta de underbetalda och överbesparade kommunanstĂ€llda fĂ„ nyttja korten lika ofta som du och din hustru?</p><p>Blir man girig av makt eller fĂ„r man makt av girighet</p>

InsĂ€ndare Skattepengar sponsrar Åtvids kommunalrĂ„d

16 april 2009 00:01
<p>Sverige har som enda EU-land, sedan femton Är tillbaka krav pÄ godkÀnnande av gasolanlÀggningar i husvagnar och husbilar, innan registrering fÄr ske. Dessutom sker kontroll varje Är genom Svensk Bilprovning. Men frÄn och med 29 april Àr det slut med det, för EU menar att detta Àr konkurrenshÀmmande gentemot andra lÀnder och man hotar med att dra Sverige inför domstol. Korkat? Det Àr bara förnamnet. EU i ett nötskal.</p><p>Birger Carlborg</p>

InsÀndare Korkat i EU

15 april 2009 00:01
<p>Christer Larsson "hÄrdbevakar" vÄra kommunpolitikers ageranden nÀr det gÀller Arenabolaget och sÀrskilt Cloetta center. Det Larsson intresserar sig för Àr de Ärliga underskotten (50 milj./5 Är), som inte Àr obetydliga och dÀrför förtjÀnar en seriös behandling. En trio s-mÀrkta oppositionspolitiker, med Lena Micko som första namn, svarar pÄ kritiken med att berömma upplevelsearenans positiva pÄverkan pÄ Linköpings nÀringsliv. Enbart Melodifestivalen ska ha dragit in cirka 5 miljoner. Fick dÄ Larsson nÄgot svar pÄ sin frÄga om de kommunala underskotten? Inte med ett ord berör mina partivÀnner problematiken utan tror sig om att kunna komma undan kritiken med pÄstÄenden om "gynnsamma sidoeffekter".</p><p>En annan viktig kommunal frÄga - med samma lÄngtgÄende politikerlöften om sÄ kallad sjÀlvfinansiering - Àr exploateringen av Folkungavallen. NÀr beslutet togs sÄ gav en majoritet av vÄra politiker (FP röstade emot) skattebetalarna intrycket av att kommunen inte skulle behöva vara med och bidra till finansieringen av de planerade bostÀderna och, inte minst viktigt, att förtÀtningen av omrÄdet skulle begrÀnsas. </p><p>Enligt kommunalrÄdet Bengt Olsson (FP), i Corren den 7 april, "sÄ har de anlÀggningar som ska ersÀtta Folkungavallen sedan lÀnge sprÀngt den ekonomiska kalkyl som lÄg till grund för fullmÀktigebeslutet."</p><p>Om inte mina partivÀnner eller nÄgon i den borgerliga alliansen vill svara pÄ Christer Larssons angelÀgna kritik angÄende Arenabolagets löpande underskott, lÀr det nog bli svÄrt att fÄ nÄgot svar pÄ min frÄga: Hur hanterar ni i fullmÀktige den ekonomiska situation som har uppkommit kring Folkungavallen och TinnerbÀcksomrÄdet ?</p><p>Klas Thorberg</p>

InsÀndare Den politiska konsten att inte svara ?

Den politiska konsten att inte svara ?Den politiska konsten att inte svara ?
15 april 2009 00:01
<p>90-95 % av bussförarna i Linköping Àr bra eller mycket bra.</p><p>Ta föraren pÄ linje 2 ("Einar Wallerström") vid TrÀdgÄrdstorget 19 mars ca kl 0830. Jag gick fram och berömde henne för den mjuka körningen - inga rivstarter eller tvÀrbromsningar. LikasÄ den manlige föraren pÄ linje 2 ("Lennart Sjöberg") vid TrÀdgÄrdstorget 23 mars kl 0830. Föredömligt!</p><p>Min fru tappade busskortet vid ett tillfÀlle dÄ hon tog upp handskarna ur kappfickan. Resecentrum var stÀngt och mobilen fanns inte med men hon fick efter förklaring Äka med ÀndÄ. Fint gjort! Kortet Äterfanns senare.</p><p>Och linje 12, vid hÄllplats lÀnsstyrelsen frÄn stan, föll en dam sÄ illa att hon skadade sig i ansiktet och blödde ymnigt. Bra agerande frÄn förarens sida - vi blev bara cirka 12 minuter försenade.</p><p>En ung flicka svimmade vid min sida ocksÄ pÄ 12:an vid lÀnsstyrelsen mot stan. Ambulans kom och hÀmtade henne - dÄ vi blev vi 15 minuter sena. Mycket bra gjort!</p><p>Du vd Leif Johansson, kan du inte ta reda vilka förare det handlar om och ge dem en extra ros?</p><p>Torgny Eklund</p>

InsÀndare Bra bussförare

Bra bussförareBra bussförare
15 april 2009 00:01
<p>En liten hĂ€lsning till alla som kör bil mellan Nykil och Linköping. Vill bara upplysa er om att det faktiskt finns en fin och bred vĂ€g som gĂ„r hela vĂ€gen fram till Nykilskorset. Men inte duger riksvĂ€g 34 Ă„t er inte. Nej, ni fortsĂ€tter envisas med att svĂ€nga av i korsningen innan och inte nog med att ni förpestar vĂ„r lilla landsvĂ€g med er blotta nĂ€rvaro, ni har dessutom frĂ€ckheten nog att gasa pĂ„ lĂ„ngt över hastighetsbegrĂ€nsningen. Detta trots att det Ă€r en smal och slingrig vĂ€g med gott om hus intill vĂ€gen dĂ€r det bor bĂ„de barn och djur. </p><p>Men visst, det Ă€r klart att det Ă€r viktigare att du kommer hem frĂ„n jobbet en halv minut tidigare Ă€n att vĂ„ra barn slipper bli ihjĂ€lkörda. Inte konstigt att vĂ€rldens ser som den gör med denna uppenbara brist pĂ„ medmĂ€nsklighet. </p><p>Än sĂ„ lĂ€nge mamma till ett levande barn</p>

InsÀndare BildÄrar

14 april 2009 11:21
<p>Hösten 2007 stod det klart att Thailand ville köpa JAS 39 Gripen. DÄ hade det gÄtt ett Är sedan premiÀrministern Thaksin Shinawatra störtades i en militÀrkupp och juntan tog över styret.</p><p>SkÀlet till att Thailand valde svenska stridsplan var att USA - som tillverkar det thailÀndska flygvapnets förstahandsval F-16 CD - har en lagstiftning som omöjliggör vapenexport till lÀnder som Thailand, som inte bara har styrts av en militÀrjunta, utan har problem med vÀpnade uppror bland separatistiska och muslimska grupper i de södra delarna. Grupper som militÀren genom Ären har haft en tuff attityd mot.</p><p>NÀr det blev klart att Thailand och Sverige skulle göra vapenaffÀrer uttryckte mÄnga förhoppningar om att Thailand skulle slÄ in pÄ vÀgen mot demokrati igen. Demokratiska val hölls förvisso strax innan jul 2007. Med sedan dess har regeringarna avlöst varandra och de senaste veckorna har Ànnu en statskupp stÄtt för dörren.</p><p>Nu verkar det dock som att "rödskjortorna" (anhÀngare till Shinawatra) drar sig tillbaka frÄn Bangkoks gator - för den hÀr gÄngen. Men den thailÀndska demokratin Àr fortfarande allt annat Àn stabil. Och det Àr bara att - Ànnu en gÄng - beklaga Sveriges beslut att sÀlja JAS 39 Gripen till Thailand. </p>

Ledare Fortfarande beklagligt

14 april 2009 08:50
<p>Om knappt tvĂ„ mĂ„nader Ă€r det val till Europaparlamentet. Men tvĂ„ av tre svenskar vet inte om att valet Ă€ger rum. I alla fall om man ska tro den eurobarometerundersökning som gjordes av TNS Gallup i slutet av förra Ă„ret.</p><p>Undersökningen gjordes inför 2009 - Ă„ret dĂ„ Sverige tar över EU-ordförandeklubban frĂ„n Tjeckien och ska leda det europeiska samarbetet, bland annat mot ett nytt globalt klimatavtal. </p><p>Intresset för EuropafrĂ„gor borde med andra ord vara stort. Men enligt eurobarometern kommer bara 41 procent av svenskarna att gĂ„ till valurnorna den 7 juni. Valdeltagandet kommer dĂ„ i och för sig att öka nĂ„got jĂ€mfört med Europavalet 2004, dĂ„ bara 38 procent av svenskarna röstade.</p><p>Men Ă€ven om 41 procent röstar hamnar det svenska valdeltagandet under Europagenomsnittet pĂ„ 46 procent. Och jĂ€mfört med riksdagsvalen Ă€r skillnaden enorm: 2006 var valdeltagandet 82 procent, vilket i sin tur var en ökning med nĂ€stan tvĂ„ procentenheter jĂ€mfört med 2002.</p><p>Förutom att 2009 Ă€r ett EU-Ă„r för Sveriges del finns det andra faktorer som borde tala för ett högt deltagande i Europavalet:</p><p>* För första gĂ„ngen sedan Sverige gick med i EU handlar det hĂ€r valet inte bara om ja eller nej till unionen. Junilistan har inte blivit den succĂ© bland vĂ€ljarna som förutspĂ„ddes 2004 och har inte lĂ€ngre nĂ„got inflytande pĂ„ debatten. Miljöpartiet har slĂ€ppt sitt tidigare krav pĂ„ uttrĂ€de ur unionen. Skeptikerna har helt enkelt inte en lika framtrĂ€dande roll som i valrörelsen 2004, Ă€ven om Socialdemokraternas lista toppas av en av de mer framtrĂ€dande skeptikerna: Marita Ulvskog.</p><p>* Europavalet ligger den hĂ€r gĂ„ngen i nĂ€ra anslutning till ett riksdagsval som kan bli det mest spĂ€nnande pĂ„ lĂ€nge eftersom det i nulĂ€get Ă€r omöjligt att sia om utgĂ„ngen.</p><p>* Finanskrisen och den svenska kronans fall gör att stödet för en svensk anslutning till euron vĂ€xer. </p><p>ÄndĂ„ Ă€r intresset för EU svalt. Trots det kommande ordförandeskapet lyser EuropafrĂ„gorna med sin frĂ„nvaro i svensk politisk debatt. NĂ„got som regeringen och de politiska partierna bĂ€r ansvaret för.</p><p>Som kommissionĂ€ren Margot Wallström har pĂ„pekat genom Ă„ren mĂ„ste det till ett politiskt ledarskap för att lyfta EuropafrĂ„gorna. NĂ„got som vare sig tidigare regeringar eller den nuvarande har visat i tillrĂ€ckligt stor utstrĂ€ckning.</p><p>De politiska partierna verkar mest se Ă„rets valrörelse som ett test inför hösten 2010 och riksdagsvalet. Det som ska testas Ă€r förmĂ„gan att nĂ„ ut till vĂ€ljarna pĂ„ nĂ€tet, via sociala medier som Facebook, Youtube, Twitter och olika bloggar. Förebilden Ă€r Barack Obamas presidentvalskampanj, dĂ€r mĂ„nga av aktiviteterna Ă€gde rum pĂ„ nĂ€tet.</p><p>Att partierna jobbar pĂ„ att nĂ„ ut Ă€r bra. Politiker mĂ„ste finnas dĂ€r vĂ€ljarna finns.</p><p>Men syftet med att nĂ„ ut mĂ„ste ju vara att förmedla ett budskap - i det hĂ€r fallet om var partierna stĂ„r i viktiga EuropafrĂ„gor eller hur de tycker att Sverige bör agera under ordförandeskapet - och inte bara försöka fĂ„ det att framstĂ„ som att man hĂ€nger med i utvecklingen. </p>

Ledare Ledarskap efterlyses

Ledarskap efterlysesLedarskap efterlyses
14 april 2009 00:00
<p>Svar till "Icke lĂ€rare men vĂ€l förĂ€lder", 1/4.</p><p><b>Det var roligt</b> att du gillar regeringens krav pĂ„ att nationella prov nu mĂ„ste göras i 3:an. Jag tycker ocksĂ„ att det Ă€r bra eftersom lĂ€rare och förĂ€ldrar nu fĂ„r en tydligare bild av vad deras elever kan och vilka insatser de behöver.</p><p>Men som du sĂ„ riktigt pĂ„pekar hjĂ€lper det ju inte att bara införa extra prov, om resurserna samtidigt minskas. Det du missar i din insĂ€ndare Ă€r dock att alliansregeringen dĂ€rför ocksĂ„ har infört en sĂ€rskild lĂ€sa-rĂ€kna-skriva-satsning som riktar sig till eleverna pĂ„ lĂ„gstadiet. Sedan förra Ă„ret har skolorna dĂ€rför fĂ„tt ett extra statligt anslag pĂ„ cirka 1 000 kronor per elev i lĂ„gstadiet. Det Ă€r en Ă„rlig satsning som kommer att pĂ„gĂ„ fram till och med valĂ„ret 2010.</p><p>De stora vinnarna blir eleverna som nu kommer att fĂ„ bĂ€ttre och mer omfattande stöd för att tidigt lĂ€ra sig att knĂ€cka lĂ€skoden.</p><p>Utöver dessa insatser har regeringen ocksĂ„ Ă„terstartat utbildningen till speciallĂ€rare, som socialdemokraterna lade ner för 17 Ă„r sedan. SpeciallĂ€rarna har med sina fördjupade kunskaper om sprĂ„kutveckling och om effektiva metoder för att tidigt stimulera elevers förmĂ„ga att lĂ€sa, skriva och rĂ€kna varit saknade ute pĂ„ skolorna. SpeciallĂ€rarnas kunskap blir ett viktigt komplement till övriga lĂ€rares.</p><p>Tillsammans blir detta ett paket av kraftfulla satsningar för att göra alla elever bĂ€ttre rustade för att klara sin skolgĂ„ng. Det sĂ€ger sig sjĂ€lvt att det Ă€r pĂ„ lĂ„gstadiet som resurserna gör mest nytta. Mycket mer Ă€n dĂ„ de ges pĂ„ högstadiet eller individuella programmet.</p><p><b>Betty Malmberg (M)</b><b /></p><p><b>Riksdagsledamot</b><b /></p><p><b>för Östergötland</b></p>

InsÀndare Satsningar för elever i lÄgstadiet

14 april 2009 00:00
<p><b>Min far </b>gav mig, nÀr jag var ung, nÄgra ord pÄ vÀgen. Det var inom olika omrÄden. Det som nu har kommit för mig Àr hans varning för "Sossepoffar". Han menade personer som anvÀnder "rörelsen" för att skapa sig en position.</p><p>NÀr de vÀl nÄtt sin eftertraktade nivÄ. DÄ byter de ideologi. Skor sig sjÀlva, skapar vÀlavlönade tjÀnster, gör lönsamma lÀgenhetsaffÀrer och Àr sjÀlviska i sitt agerande. Allt sker i demokratins namn. MÄnga av de tjÀnster som skapas skulle normalt krÀva mÄnga högskolepoÀng. Kurser pÄ "renlÀriga kursgÄrdar" ersÀtter. Ideologi blir likstÀllt med kunskap.</p><p>Jag pÄminner mig en (S)-kampanj i samband med ATP-omröstningen 1957. "GÀrna medalj, men först rejÀl pension". Medaljer delar de vÀl inte ut till varandra. Pensioner dÀremot, det ordnar de inom rörelsen. Eller via företag, inte bara rörelseÀgda utan Àven statliga bolag kan anvÀndas.</p><p>"Fru Persson", Anitra Steen, fÄr frÄn och med maj, dÄ hon fyller 60 Är en pension pÄ 100 000 kr i mÄnaden. Detta efter att ha haft en Ärslön pÄ 2 600 000 kr för att leda det sjÀlvgÄende Systembolaget.</p><p>Vissa Àr jÀmlikare Àn andra. Snart Àr det första maj.</p><p><b>Thure Fundersam</b></p>

InsÀndare Varning för "Sossepoffar"

11 april 2009 10:00
<p>- TeodicĂ©problemet ska helst inte diskuteras. Det ska stillsamt samtalas. Även om man inte kan lösa det kan man sĂ€ga en del förnuftigt om hur man pĂ„ ett klokt sĂ€tt kan uthĂ€rda livets svĂ„righeter.</p><p><b>Har du sjĂ€lv haft nĂ„gon lösning pĂ„ problemet?</b></p><p>- Nej, och det beror inte pĂ„ att jag inte har sysslat med sĂ„dana frĂ„gor. Utan snarare tvĂ€rtom. Ju mer man Ă€gnar sig Ă„t det, desto mer inser man att det inte gĂ„r.</p><p><b>Vad Ă€r det nĂ€rmaste du har kommit?</b></p><p>- Att jag skrattar Ă„t det. Jag stĂ€ller det inte som ett problem. Jag konstaterar bara hur livet Ă€r. Vi kan inte gĂ„ ut pĂ„ gatorna och demonstrera mot det öde som ligger i att vara mĂ€nniska och att vara född till att dö.</p><p><b>Vad gör man om man Ă€r djupt religiös och inte kan slĂ€ppa frĂ„gan?</b></p><p>- Man ska prata med en förnuftig mĂ€nniska, och sĂ„ ska man syssla med nĂ„got viktigare. Det finns sĂ„ mĂ„nga andra frĂ„gor som behöver svar. Annars mister livet sin glans. Den korta tiden vi lever hĂ€r pĂ„ jorden behöver vi inte göra det vĂ€rre Ă€n vad det Ă€r.</p><p><b>Är teodicĂ©problemet levande?</b></p><p>- Det lever i varje mĂ€nniskas hjĂ€rta oavsett om man Ă€r ateist eller inte. Det Ă€r ofrĂ„nkomligt att mĂ€nniskan frĂ„gar sig: Varför finns det onda, varför just jag? Det tillhör vĂ„rt varande.</p><p>- Jag tror inte att vi Ă€r i den positionen i universum eller ens i vĂ„ra hjĂ€rnor att vi har en sjĂ€lvklar lösning. DĂ€remot kan man fĂ„ hjĂ€lp att leva med den osĂ€kerhet som livet innebĂ€r.</p><p><b>Hur dĂ„?</b></p><p>- De som drabbats av sorg behöver nĂ„gon som inte viker frĂ„n deras sida. Det handlar om att försöka göra vad man kan. DĂ„ uthĂ€rdar man. Ofta fĂ„r vi ett indirekt svar pĂ„ teodicĂ©problemet genom godheten, och att se mĂ€nniskans övergivenhet genom att dela den.</p>

Martin Lönnebo:Man ska syssla med nÄgot viktigare

Martin Lönnebo:Man ska syssla med nÄgot viktigareMartin Lönnebo:Man ska syssla med nÄgot viktigare
11 april 2009 10:00
<p>- Det finns stunder som Àr svÄra Àven för mig som prÀst. Som nÀr jag mÄste begrava smÄ barn. Det gÄr sÄ emot allt förnuft, det enda jag vill sÀga Àr "Stig upp, lille vÀn!". Samtidigt vet jag att vÀrlden efterÄt Àr lika stor. Döden blir en passage till livet, till evigheten.</p><p><b>Hur Àr det dÄ menat?</b></p><p>- Det Àr hela tiden hoppet, inte lidandet, som stÄr i centrum. Det begrÀnsas inte av en idé, det Àr ett sÀtt att leva. Det handlar om att utgÄ frÄn livet, inte frÄn döden. Det kan ju verka som eskapism, verklighetsflykt. Men sÄ Àr det inte. Inte om man lever med kyrkan, mitt i den tron.</p><p><b>Vad Àr lösningen pÄ teodicéproblemet?</b></p><p>- Den klassiska förklaringen Àr att det handlar om mÀnniskans frihet, och misslyckande. Men jag tror att om man fokuserar för mycket pÄ att lösa den hÀr frÄgan sÄ leder det bara till en vanmaktens ÄtervÀndsgrÀnd.</p><p>Misha Jaksic kommer frÄn en troende familj, som lÀmnade Jugoslavien och begav sig till Sverige nÀr han var i nioÄrsÄldern. Sina första Är levde han alltsÄ i ett kommunistiskt land, och religionsutövande var svÄrt.</p><p>- Det var skönt att komma till Sverige, eftersom man pÄ den tiden fortfarande hade morgonbön i skolorna. Men det var ÀndÄ inte förrÀn i 20-ÄrsÄldern som jag förstod att min tro skulle fÄ konsekvenser. Sedan blev jag sÄ smÄningom prÀst.</p><p><b>Jag inbillar mig att alla troende haft perioder nÀr de funderat pÄ Guds existens. Har du?</b></p><p>- Tron har funnits med mig sÄ lÀnge nu att jag kÀnner mig ett med den. Teodicéproblemet tror jag till stor del Àr nÄgot vÀsterlÀndskt. Man problematiserar döden och lidandet i stÀllet för att fokusera pÄ livet och ljuset. Som ortodoxa kyrkan ser lÄngfredagen till exempel, sÄ Àr Àven det en dag dÄ livet segrar.</p>

Misha Jaksic:Fokusera pÄ livet i stÀllet

Misha Jaksic:Fokusera pÄ livet i stÀlletMisha Jaksic:Fokusera pÄ livet i stÀllet
11 april 2009 10:00
<p>- Om vi levde i en riskfri vÀrld sÄ skulle vi inte ha vÄr fria vilja och vara som marionettdockor, Gud skulle dra i trÄdar och styra oss sÄ att inget ont kunde hÀnda. Nej . . . det skulle ocksÄ bli konstigt om det inte fick nÄgra konsekvenser, vad vi Àn gjorde. Det mÄste nog vara den hÀr kampen mellan ont och gott.</p><p>- AllsmÀktighet betyder inte att Gud kan avstyra allt. Vi har sjÀlva ansvar eftersom vi Àr skapade till hans avbild. Vi Àr hans hÀnder och fötter pÄ jorden. DÀrför Àr kyrkans och alla mÀnniskors uppgift att reagera mot orÀttvisor, vi har blivit dÄliga pÄ det sedan 1970-talet.</p><p>- Mycket ont Àr vi sjÀlva orsak till. Men vi Àr Guds medskapare, sÄ om vi hade vi lust kunde vi dela lika. DÄ skulle ingen behöva svÀlta. Naturkatastrofer Àr kanske sÄdant som mÄste hÀnda, men mycket av det kan vi ju i dag i alla fall förutse.</p><p>- Sen hÀnder det saker som Àr för jÀkliga. Som att barn mördas.</p><p><b>Du svÀr!</b></p><p>- Ja, jag blir arg! Men det finns ÀndÄ alltid en förklaring. Om du blir hatad och slagen som barn sÄ blir du en sÄn som slÄr och hatar. Det Àr sÄ bekvÀmt att skylla allting pÄ Gud.</p><p><b>Har teodicéproblemet hindrat dig i din egen tro?</b></p><p>- Nej. Det Àr klart att jag funderat, jag har trÀffat sorgehus dÀr barn dött och dÀr det varit mord, min egen mamma dog hastigt i en trafikolycka. Men jag hade en dröm strax innan, och det kÀndes att Gud ÀndÄ hade det i sin hand. Vi har ju inte hela pusslet, men en dag, nÀr allt Àr klart, fÄr vi se hur allt hÀnger ihop, sÄ tror jag.</p><p><b>Du menar nÀr vi dör?</b></p><p>- Ja, eller om det blir senare. Jag tror att det finns en tanke och plan och Gud har koll pÄ allt det hÀr. Men vi mÄste hjÀlpa till. Martin Luther King sa: Det Àr inte de onda mÀnniskorna som Àr problemet, utan problemet Àr de goda mÀnniskornas tystnad.</p>

Britt BÀckvall Andersson:Det Àr sÄ bekvÀmt att skylla allting pÄ Gud

Britt BÀckvall Andersson:Det Àr sÄ bekvÀmt att skylla allting pÄ GudBritt BÀckvall Andersson:Det Àr sÄ bekvÀmt att skylla allting pÄ Gud
Sida 63 av 131
Sida 63 av 131