Sökresultat

29 januari 2009 10:05
<p><b>Så var </b>det då dags igen för ett besök på Mma Ramotswes detektivbyrå i Gaborone i Botswana. Den här gången kretsar problemen på detektivbyrån kring anonyma hotbrev, grusade förhoppningar, outtalad kritik och ett fall med en kvinna utan släktingar. Som vanligt bjuder McCall Smith på en skön läspaus i vardagen när man får kliva in i rummet innanför bilverkstaden Speedy Motors. Där tar sig Mma Ramotswe an allt från små och bagatellartade till stora och viktiga uppdrag i rollen som Botswanas första kvinnliga privatdetektiv.</p>

Alexander McCall Smith: Miraklet på Speedy Motors

Alexander McCall Smith: Miraklet på Speedy MotorsAlexander McCall Smith: Miraklet på Speedy Motors
29 januari 2009 06:30
<p><b>Genom</b><b>snittssvensken flyttar </b>tio gånger under livet. 1,3 miljoner byter bostad i år.</p><p><b>Vi flyttar </b>ofta, mer än någonsin bortsett från en flyttboom på 1960-talet. De flesta flyttar bara korta avstånd, inte sällan inom samma stadsdel.</p><p><b>I åldern </b><b>19</b><b>-</b><b>30</b> år flyttar man i snitt fyra gånger och det är oftast då det blir fråga om längre flyttavstånd. Efter 30 år flyttar man inom sitt eget arbetsmarknadsområde och efter 35 är det få som flyttar utanför den egna kommunen.</p><p><b>Ju äldre </b><b>man blir</b> desto mindre är man benägen att flytta långa avstånd.</p><p><b>Källa:</b> Svensk Fastighetsförmedling</p>

Vi flyttar tio gånger under livet

29 januari 2009 06:30
<p><b>Genom</b><b>snittssvensken flyttar </b>tio gånger under livet. 1,3 miljoner byter bostad i år.</p><p><b>Vi flyttar </b>ofta, mer än någonsin bortsett från en flyttboom på 1960-talet. De flesta flyttar bara korta avstånd, inte sällan inom samma stadsdel.</p><p><b>I åldern </b><b>19</b><b>-</b><b>30</b> år flyttar man i snitt fyra gånger och det är oftast då det blir fråga om längre flyttavstånd. Efter 30 år flyttar man inom sitt eget arbetsmarknadsområde och efter 35 är det få som flyttar utanför den egna kommunen.</p><p><b>Ju äldre </b><b>man blir</b> desto mindre är man benägen att flytta långa avstånd.</p><p><b>Källa:</b> Svensk Fastighetsförmedling</p>

Vi flyttar tio gånger under livet

29 januari 2009 01:00
Krönika

Glöm inte Förintelsen!

29 januari 2009 00:01
<p>Det finns cirka 45 000 vargar i Ryssland, i Nordamerika är motsvarande siffra 60 000. Vargen är inte på något vis ens i närheten av en tendens att vara utrotningshotad.</p><p>Låt mig lägga upp lite fakta: Kroppen behöver syre och växter behöver solljus. Detta visste jag sedan tidigare, däremot har jag nyligen fått lära mig av insändare här i Corren att Sverige behöver varg. Jag är mycket tacksam för min nya kunskap. Det är bara en liten sak jag undrar, varför behöver Sverige varg? Vad är det som gör att tillvaron skulle bli så omöjlig om det inte vandrade omkring någon varg i Sveriges skogar? </p><p>Varg har inte dödat människor på väldigt länge i Sverige. Kan det möjligen ha något samband med att svenskarna inte tillåtit speciellt hög förekomst av varg? Vi började döda varg på grund av problematiken den innebar. Folk motsatte sig inte detta då man levde i verkligheten. Idag lever de flesta långt från landsbygden och har fått en romantiserad bild av vargen.</p><p>Väldigt få vill möta varg i skogen. Det finns alltså inget behov av närhet till vargen. Låt därför vargen hålla till i Ryssland där inavel är obefintligt och konkurrens med människan ej är lika påtaglig. </p><p>Oskar K</p>

Insändare Ingen varg i Sverige

Ingen varg i SverigeIngen varg i Sverige
29 januari 2009 00:01
<p>Visst ska det få finnas varg på den Sibiriska tundran, i Alaskas orörda vildmark och även i svenska glesbygdskommuner i norra Sverige. Men förstår man inte att vargen blir ett problem i den södra tätbefolkade delen av vårt land bör man undvika att utropa sig till varg och "jägarexpert" på insändarsidan i Corren. För vem ska trösta Stina, när hennes älsklingsponny ligger riven i hagen. Och vem ska förklara för Elin, att hennes dvärgpudel som försvann vid sist kvällspromenaden, inte kommer tillbaka. Stefan Karlsson, Mats Ekberg?</p><p>Tony</p>

Insändare Ingen varg här

Ingen varg härIngen varg här
29 januari 2009 00:01
<p>Låt vargar invandra till Östergötland! Lämpliga skogar finns till exempel i södra landskapet. Protester lär inte vänta på sig då vargskräcken är utbredd likaväl som rovdjurshatet men det är känslor som styr och inte vetenskapliga fakta. Vargen blir också lätt en symbolfråga för glesbygdens utsatthet.</p><p>Vargen är inte farlig och flyr människan som pesten. Det finns inte ett exempel i modern tid på att varg dödat människa. Vargen utrotades i södra och mellersta Sverige på 1850-talet. Den fridlystes 1966 när ingen varg fanns kvar i Sverige. Först 1983 föddes den första kullen igen i Värmland. Idag har riksdagens delmål på 200 vargar i landet snart nåtts. Genast kommer kraven på licensjakt, ställda naturligtvis av jägarna men även av miljöministern och kungen fast mindre uttalat.</p><p>Istället behöver nu en utvärdering göras. Stammen är inte livskraftig då den är starkt inavlad. Invandring alternativt inplantering med nytt blod måste till. Följaktligen behöver ett nytt mål på betydligt fler vargar sättas.</p><p>Dagens människor borde veta att vargen behövs för den biologiska mångfalden. Vargen dödar främst svaga, sjuka och gamla djur. Den konkurrerar inte allvarligt med jägarna om byte. Vargen dödar cirka 100 älgar per år medan jägarna skjuter 90 000. Vargen borde även rimligen kunna hålla den ökande vildsvinsstammen i Östergötland i schack. En utmärkt åtgärd är alltså att tillåta vargrevir i Östergötland.</p><p>Är det så irrationellt att sagan om Rödluvan och vargen ligger bakom vargrädslan? Jägarna själva, älgar och hundar utgör faktiskt ett betydligt större hot mot människor.</p><p>Gunilla Wetterling</p><p>Miljöpartiet i Linköping</p>

Insändare Fram för varg i Östergötland!

Fram för varg i Östergötland!Fram för varg i Östergötland!
29 januari 2009 00:01
<p>Jägarnas självutnämnde språkrör "Viltvårdande jägare" ifrågasätter den 22/1 "Mackans" teori om att naturen själv klarar av att reglera mängden av ett visst djur. Som exempel tar han, inte vargen som debatten handlar om, utan vildsvinen. Riktigt intressant blir det då när man slår upp och läser på lite om vildsvin i Sverige. Då finner man snabbt att just vargen är vildsvinets främsta naturliga fiende! Jägaren motbevisar alltså sig själv, tämligen underhållande. Jag rekommenderar er som vill ha en mer sann bild av jägarnas riktiga åsikter, att titta runt lite på de olika diskussionsforum för jakt som finns på internet. Där är det minsann ingen viltvård som kommer i främsta rummet utan det är enbart konkurrensen om övrigt vilt och ekonomiska intressen som intresserar våra "naturälskande" jägare och markägare.</p><p>Per-Arne</p>

Insändare Jakt ingen viltvård

29 januari 2009 00:01
<p>Mats Ekberg (22/1) med flera målar upp en romantiserad bild av vargen. Förmodligen står den som symbol för den vackra naturen oförstörd av människan. Det är ren osanning att vargen och andra rovdjur bara tar gamla och sjuka djur. Man trodde även så inom vetenskapen tills ordentliga studier gjordes som gav en helt annan bild. Vargen tar det den behöver och kommer åt, vilket även innefattar tamboskap och hundar.</p><p>Men det gissel lokalbefolkningen i ett vargtätt område utstår behöver man ju inte bry sig om när man sitter på avstånd tyckande.</p><p>Martin Johansson</p>

Insändare Romantiserad bild av vargen

28 januari 2009 00:01
<p>Sverige och världen har det jobbigt nu. Jobbigt i den bemärkelsen att ekonomin står på ända. Världen suckar och världen håller andan; vi håller den för den bräckliga vapenvilan i Gaza, vi håller den för att se om Obama infriar våra förväntningar. Vi suckar över vädret och över grannens katt som med stor illvilja använder barnens sandlåda som kattlåda. När sen sömmen i favoritbyxorna spricker är det inte svårt att hålla sig för skratt, och det går lätt att sen skicka en besvärjelse över de gener som olyckan gav oss. Inte nog med det; din chef är en galen tyrann som verkar vara direkt plockad från ett terrornätverk. Det är lätt att se problemen.</p><p>Men vi kan varje dag glädjas åt den vapenvila som råder och alla de människoliv som sparas varje minut, att det är alldeles underbart med väder och att du kan tacka generna för att du har ben att gå med. Tänk att kunna lägga sig i en säng på kvällen och sen - om än med trötta ögon - gå upp på morgonen, på sina egna ben och äta frukost. Vi kan tacka grannens katt för att den åtminstone gör det i låda. Eller tacka din lyckliga stjärna för att du lär massor av din chef varje dag; hur du inte vill vara.</p><p>Tänk hur underbart det är att få veta att en vän fött ett välskapt barn och den glädje det ger, eller att kunna gå utanför dörren utan att riskera att bli skjuten. Livet är inte rättvist, och det kommer aldrig bli det till 100 %, men hur vi än vrider och vänder på det så har vi alla något att uppskatta och känna tacksamhet över.</p><p>Som en kaskad av lyckobringande vatten sköljer det över mig; känslan av att jag har så mycket att uppskatta. Jag glömmer bara bort det ibland. Gör du det också?</p><p>Helena</p>

Insändare Allt är inte elände

27 januari 2009 13:55
<p>Många börsbolag fryser sina styrelsearvoden. Det visar en genomgång som <i>DN Ekonomi</i> har gjort.</p><p>I finanskrisens och lågkonjunkturens spår sjunker vinsterna och många bolag har tvingats sänka utdelningen till aktieägarna. Att i ett sådant läge höja styrelsearvodena håller kort sagt inte.</p><p>Finansmarknadsminister Mats Odell applåderar den här utvecklingen. En bidragande orsak, enligt Odell, är kraven på bonusbegränsningar i regeringens i bankgarantiprogram.</p><p>En annan som har gått hårt åt de höga styrelsearvodena är ju finansminister Anders Borg.</p><p>Men de frysta arvodena har inget med regeringens krav eller kritik att göra. De är resultatet av en bister ekonomisk verklighet.</p><p>Regeringens uppgift är inte heller att ha synpunkter på hur företag drivs. Regeringens uppgift är att skapa förutsättningar företag att starta, växa och utvecklas. Men på Odells och Borgs uttalanden om att börsbolagen måste bli mer återhållsamma när det gäller arvodena får man lätt uppfattningen att det är precis tvärtom.</p>

Ledare Håll fingrarna borta

Håll fingrarna bortaHåll fingrarna borta
27 januari 2009 00:01
<p>Åkte buss som omväxling från Tornbyområdet. Linje 10 hette den visst.</p><p>Det började redan på IKEA där tavlan som visade när bussen skulle gå inte klarade av att uppfylla sin prestigefyllda uppgift att tala om när bussen kommer. Den stod på 1 minut kvar, i 5 minuter och i snålblåsten kändes det som ännu mer. Tilltro till teknikens underverk tänkte jag.</p><p>Sen fick jag en intressant tur genom Tornbys nedsläckta industriområde. </p><p>Det genast som slog mig var att ingen annan linje jag åkt har företagsnamn på hållplatserna, så varför just på Tornby?</p><p>Inne i stan heter de Kungsgatan, Storgatan, Stora torget och så vidare men på Tornby heter de Biltema, Dagab, Arla... Det fanns heller ingen logik i hur de namnsatt hållplatserna. En del företag som låg närmare hållplatsen nämndes inte. Vilket förde tankarna till reklamfinansierade hållplatser, det vill säga någon form av sponsring som pågår. Varför annars denna reklam för dessa företag. Jag menar, det finns ju vägnamn och nummer även på Tornby. </p><p>Om nu reklamfinansierade turer existerar, varför då inte köra fullt ut på alla linjer, så man istället kan "sänka busspriserna". Kanske till och med låta företag få måla på sin logga på sidan på bussen, så man vet om att det är företag man finansierar med busskortet, än som nu, med smygreklam i hållplatsutropen.</p><p>En funderande resenär</p>

Insändare Sponsrade hållplatser?

27 januari 2009 00:01
<p>@nders har helt rätt när han skriver (Ordet Fritt, 22jan) att Ostlänken skall dras utanför Linköping. Lägga en station vid Tornby är dock inte optimalt. Den skall ligga vid Mjärdevi. Det finns plats mellan Mjärdevi och Jägarvallen.</p><p>Genom att lägga stationen där får de som arbetar på Mjärdevi och universitet gångavstånd till ett höghastighetståg, som på tre timmar för dem till Hamburg. Linköpings framtid ligger inte i Tannefors eller på Tornby utan i Mjärdevi och på universitetet. Mer än 5000 personer arbetar där redan. Fler kommer det att bli.</p><p>Att dra Ostlänken genom Norrköping och Linköping är fel av framför allt två skäl: För det första drar man inte, precis som @nders skriver, motorvägar genom städer med alla de problem det innebär, inte minst när det gäller buller. För det andra skulle det kosta mellan 12 och 15 miljarder med alla broar och tunnlar.</p><p>15 miljarder är kostnaden för att bygga Europabanan vidare från Linköping till Jönköping</p><p>Lars-Erik Borg</p>

Insändare Nästa, Mjärdevi.

26 januari 2009 12:08
<p>Ett illa skött myndighetsuppdrag och en dålig arbetsgivare. Så lyder omdömet om Försäkringskassan. Under den senare delen av förra året genomfördes en stor omorganisering som innefattade personalneddragningar. Resultatet blev sämre service till allmänheten. Men inte bara organisationen är i oordning, ekonomin är det också. 900 miljoner befaras underskottet att bli 2009. </p><p>Att Försäkringskassan fungerar som den ska är ett måste. Många människors levnadsförhållanden hänger på att kassan sköter sitt uppdrag. I media har vi sett exempel på familjer som får lämna hus och hem på grund av uteblivna utbetalningar. Dessutom har myndigheten ett ansvar för sina anställda och därigenom föregå med gott exempel för andra arbetsgivare. En majoritet av personalen tycker att omorganisationen har gjort arbetsförhållandena sämre än innan. </p><p>Mer pengar från regeringen behövs, menar fackförbundet ST. Det är möjligt. Men framför allt måste kassans ledning få skutan på rätt köl igen - omgående.</p>

Ledare Kassa i kris

Kassa i krisKassa i kris
26 januari 2009 10:28
<p>Är du förälder? Har du tonårsbarn?</p><p>I så fall: Har du koll på deras internetvanor? Om inte: Skaffa dig det snarast.</p><p>För grooming - när vuxna kontaktar barn på nätet i sexuellt syfte - blir allt vanligare.</p><p>Några år gamla siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att omkring 40 procent av pojkar och flickor i 15-årsåldern har kontaktats av vuxna på nätet i sexuellt syfte. Bland flickorna är siffran högre, nästan 50 procent.</p><p>Men den senaste Ungdomsbarometern visar att 62 procent av flickorna mellan 15 och 18 år har utsatts för grooming. Den visar också att sexuellt tvång är mycket vanligare bland dem som har utsatts för grooming än bland dem som inte blivit det.</p><p>När två av Correns reportrar förra året utgav sig för att vara Pernilla 14 år på Passagen, en av de stora ungdomssajterna, hörde elva män av sig på bara några minuter. På knappt en timme hade över 30 män tagit kontakt. Och när Pernilla stämde träff med två av dem, betydligt äldre än henne själv, dök de upp i Linköping för att ha sex med en minderårig.</p><p>Corren var vare sig först eller sist med det här greppet. Men alla som har provat det har kunnat konstatera att grooming är utbrett. Responsen när man lägger ut en profil av en tonårstjej är omedelbar och äldre män på sajter som Passagen, Lunarstorm, Playahead, och Bilddagboken tycks det krylla av.</p><p>Grroming är inget nytt problem. Men i takt med att det breder ut sig ökar behovet av åtgärder. Och än så länge är det inte brottsligt, det blir det först om minderåriga luras till sexuella handlingar.</p><p>Redan 2007 föreslog riksåklagaren Fredrik Wersäll att grooming skulle kriminaliseras. Även justitieminister Beatrice Ask har utmärkt nog konstaterat att något måste ske.</p><p>Men flera remissinstanser pekar på problemen med en kriminalisering. Hur ska polis och åklagare kunna bevisa att syftet varit sexuellt? Att den avsikten har varit att utnyttja någon?</p><p>Andra remissinstanser, främst de som jobbar med att skydda barn, har lyft fram att kriminalisering vore en viktig signal från samhällets sida.</p><p>Någon gång under våren väntas regeringen lägga fram sin proposition och förhoppningsvis innehåller den förslag på kriminalisering. För det är viktigt att samhället markerar mot nätpedofilerna, som förhoppningsvis kommer att bli avskräckta när grooming blir ett brott.</p><p>Men en kriminalisering är inte den enda lösningen.</p><p>De samtal som socialminister Göran Hägglund för med it-branschen om att exempelvis göra det enklare att anmäla hemsidor och personer är viktiga. Liksom diskussionen om att höja den tekniska kompetensen bland lärare och andra som jobbar i skolan.</p><p>Men det är hemma som de viktigaste förebyggande insatserna kan göras. Föräldrar måste börja ta ansvar för vad deras barn gör på nätet. Och det finns en hel del man som förälder kan göra:</p><p>Ta reda på barnens nätvanor.</p><p>Berätta om faran med pedofiler.</p><p>Håll koll på vilka sajter de besöker.</p><p>Lägg upp en egen profil och håll koll på vad barnen gör.</p><p>Ha datorn i köket eller vardagsrummet.</p>

Ledare Vet du vad dina barn gör på nätet?

Vet du vad dina barn gör på nätet?Vet du vad dina barn gör på nätet?
26 januari 2009 01:00
<p>I John Ajvide Lindqvists <i>Låt den rätte komma in </i>är en av huvudpersonerna, Oskar, en mobbad mellanstadiepojke. Plågoandarna kallar honom för gris och tvingar honom att låta som en vettskrämd gris. Det är förstås oerhört förnedrande för Oskar - men mobbarna verkar bara tycka att det är kul.</p><p>I Kartin Zytomierskas blogg <i>Fuck you right back</i> kallar hon Isabella Löwengrip, som står bakom Sveriges största blogg <i>Blondinbella</i>, för "skitgris".</p><p>Bakgrunden är ett inlägg av Blondinbella där hon anklagar Zytomierska och Carolina Gynning, två av landets mest framgångsrika bloggare, för att hetsa kring vikt, mat och smala ideal. Zytomierska, som varit bantningscoach åt sina läsare, varit med i <i>Du är vad du äter</i> och bantat med Svarta Lådan, gick i taket.</p><p>I flera inlägg har hon sedan gjort vad hon har kunnat för att håna Blondinbella. Och liksom mobbarna i <i>Låt den rätte komma in</i> verkar Zytomierska bara tycka att det är kul.</p><p>Visst är hetsen kring mat, vikt och smala ideal upprörande. Men i det hänseendet är Zytomierska, Blondinbella och Gynning lika goda kålsupare. De bloggar alla tre om utseende och yta; om kläder, smink, botox, tandblekning, träning, extensions och vikten av att vara snygg.</p><p>Visst är det upprörande att de här tre, som tillsammans har uppemot en miljon läsare i veckan, är förebilder för många yngre tjejer och därmed spär på en redan alldeles för stor fixering vid utseende.</p><p>Fast det är ändå inte det som upprör mest. Det gör tonläget.</p><p>Att kalla någon för "skitgris" är inte okej. I den fysiska världen, den som inte utspelar sig i bloggosfären, är det mobbning att håna en annan på det sättet som Zytomierska gör. Och mobbning bekämpas med näbbar och klor runt om i samhället. På skolor och arbetsplatser jobbar man med kompisstödjare och handlingsplaner för att elever och anställda ska slippa bli kränkta. Så varför ska vi acceptera mobbning på nätet? </p><p>Flera svenska bloggare har vittnat om det anonyma näthatet, om de som kommenterar på bloggarna utan att ange vilka de är och som vräker ur sig precis vad som helst om det som skrivs och om den som skriver. Hatet var till exempel skälet till att Linda Skugge, som då hade en av de största bloggarna, tog en paus. Och till att hon, när hon tog upp bloggandet igen, gjorde det på en betydligt mindre sajt än <i>Expressen.se</i>.</p><p>Men kan vi verkligen föra en seriös debatt om näthatet om bloggarna själva inte kan leva upp till de krav som ställs i det fysiska livet? Självklart inte. Så länge sådana som Zytomierska hånar andra människor kommer hon och övriga bloggare att få tillbaka med samma medicin.</p><p>Det drabbar även seriösa bloggare, de som har ambitionen att tillföra samhällsdebatten och demokratin något. Men allra värst för dem är att de klumpas ihop med bloggare utan några andra ambitioner än att få medial uppmärksamhet. Som Katrin Zytomierska.</p>

Ledare "Skitgris" inte okej på nätet heller

"Skitgris" inte okej på nätet heller"Skitgris" inte okej på nätet heller
26 januari 2009 00:00
<p>Angående trafikljusen i Linköping.</p><p><b>Alla trafikljus i </b>den här staden är sega! I all denna miljöhysteri kan det inte vara särskilt klimatsmart att bilar tvingas stå och vänta på tomgång.</p><p>Många gånger kommer man fram till ett rödljus där alla har rött, man väntar, väntar och väntar, sen får någon grönt. Vad är logiken i detta?</p><p>Likväl kommer man körandes exempelvis en tidig morgon eller sen kväll och är i princip ensam i trafiken, slår ändå trafikljusen inte om till grönt när man kommer.</p><p>Återigen får man vänta, vänta och vänta lite till.</p><p>Varför finns detta problem i Linköping och inte i andra större städer som Stockholm, Malmö och Göteborg?</p><p><b>I</b></p>

Insändare I Linköping får man vänta, vänta och vänta . . .

26 januari 2009 00:00
<p><b>Är begreppen </b>livskvalité och människovärde bara aktuella när kassakistorna är överfulla? Jag tänker då på de indragna bidragen för rollatorer, ett hjälpmedel som möjliggör, utevistelse för en stor mängd människor. Det är redan i dag allt för många som inte kan ta sig utför egen hand, och nu tänker man stänga inne ännu fler.</p><p>Jag får ta till ett känt uttryck, som jag riktar till de som fattar dylika beslut, ni borde veta hut, ja dubbelt hut!</p><p>Så till frågan om pensio-närsparti, som en del ser som lösningen på alla pensionärsfrågor. Det parti som "Leif i Mjölby" med flera förordar, har väl inte precis rosat marknaden. Jag ställer mig frågan vem skall leda ett liknande parti? Först tycker jag att vi måste visa att vi kan ha ett bra samarbete mellan de befintliga pensionärsorganisationerna. Att vi kan samordna synpunkter och åtgärder, och inte jobba på var sin "kant".</p><p>Sen måhända att vi kan börja fundera på ett pensio-närsparti. Däremot kan vi redan i dag, påverka de politiska partierna så att de blir mer intresserade för våra frågor.</p><p><b>Lennart i Skänninge</b></p>

Insändare Angående livskvalité och pensionärsparti

26 januari 2009 00:00
<p><b>Allt fler </b>barn är i dag överviktiga. Varför är inte skolan mer aktiv för att motverka detta?</p><p>I dag är det för få idrottspass i veckan. Barnen behöver uppmuntras till att motionera.</p><p>Alla är inte aktiva i någon idrottsförening. Därför måste även de få någon slags motion och skolan är en utmärkt plats.</p><p>Motion är inte bara bra för deras hälsa och välbefinnande utan den förbättrar även koncentrationen och därmed inlärningen. Skolan borde ha minst tre schemalagda idrottslektioner per vecka.</p><p>Jag tycker även att idrott ska vara obligatoriskt under alla tre gymnasieåren. Det är viktigt att motionera och ta hand om sin kropp redan i tidig ålder.</p><p><b>Elin</b></p>

Insändare Livsviktigt med motion

Livsviktigt med motionLivsviktigt med motion
24 januari 2009 01:00
Krönika

Anders Mellbourn: Vofför gör EU på detta viset?

Sida 78 av 131
Sida 78 av 131