Sökresultat

26 januari 2009 00:00
Göteborg

Färre bilar via Göteborgs hamn

26 januari 2009 00:00
<p><b>Som jägare </b>i Sverige får jag och min familj årligen ta del av den mest ekologiska, rena och närproducerade mat man kan tänka sig. Jakten är för mig ingen hobby, utan ett sätt att leva mitt liv. Jag har sen länge insett mitt privilegium och är djupt tacksam över att jag har möjligheten att välja bort kött från stressade grisar och kalvar.</p><p>Mina barn vet var köttbullarna kommer ifrån. Mitt arbete med stödutfodring stränga vintrar kan te sig tveeggat men ger alla en möjlighet att njuta av älg, hjort, vildsvin och rådjur i våra marker.</p><p>Som jägare kommer jag inte från en annan planet, utan representerar ett tvärsnitt av Sveriges befolkning.</p><p><b>Som jägare</b><b>:</b></p><p>- är det jag som upptäcker avvikelser och sjukdomar hos våra vilda djur.</p><p>- är det jag som mitt i natten förkortar lidandet för rådjuret som efter bilkrocken med en smitare fick sitt bäcken krossat.</p><p>- har jag lärt en stor ödmjukhet inför livet, då jag faktiskt lagligt kan släcka liv.</p><p>- betalar jag via det statliga jaktkortet pengar till forskning av det vilda.</p><p>- är det jag som först kommer i kontakt med våra rovdjur och kan rapportera till länsstyrelsens spårare.</p><p>Att jag inte vill dela denna rikedom med vargar är nog inte så svårt att förstå. Förhållandet är lika gammalt som mänskligheten, och finns inom oss alla. Jag måste ändå framhålla att ju mer jag har lärt om vargen, desto mer inser jag hur lika vi är i vissa avseenden.</p><p>Att helt ersätta jägaren med vargar tänker jag inte ens kommentera, då utgångspunkten tycks vara att alla vilda klövdjur är ett problem.</p><p><b>ERIK</b></p>

Insändare Jägarna kommer inte från någon annan planet

26 januari 2009 00:00
<p><b>Allt fler </b>barn är i dag överviktiga. Varför är inte skolan mer aktiv för att motverka detta?</p><p>I dag är det för få idrottspass i veckan. Barnen behöver uppmuntras till att motionera.</p><p>Alla är inte aktiva i någon idrottsförening. Därför måste även de få någon slags motion och skolan är en utmärkt plats.</p><p>Motion är inte bara bra för deras hälsa och välbefinnande utan den förbättrar även koncentrationen och därmed inlärningen. Skolan borde ha minst tre schemalagda idrottslektioner per vecka.</p><p>Jag tycker även att idrott ska vara obligatoriskt under alla tre gymnasieåren. Det är viktigt att motionera och ta hand om sin kropp redan i tidig ålder.</p><p><b>Elin</b></p>

Insändare Livsviktigt med motion

Livsviktigt med motionLivsviktigt med motion
25 januari 2009 00:00
Göteborg

Gais-spelare flyttar till Grekland

24 januari 2009 01:00
Krönika

Anders Mellbourn: Vofför gör EU på detta viset?

24 januari 2009 00:00
<p><b>Årets skämt </b>är nu levererat. Denna gång stod den otroligt seriösa 18-åriga bloggpersonligheten "Blondinbella" för en veritabel skrattattack när hon allvarligt lät påvisa att hon inte ville vara med i SVT:s program "Debatt". Detta på grund av att hon ansåg att Janne Josefsson inte är seriös. Hmmm!?</p><p><b>Joel</b></p>

Insändare Årets största skämt?

24 januari 2009 00:00
Göteborg

Frölunda slog HV71 efter förlängning

24 januari 2009 00:00
<p>Svar till "RKEC" angående "Det behövs ett nytt kraftfullt pen-sionärsparti", 17/1.</p><p><b>Den anonyma</b> insändaren tycker att det är tyst från SPI i debatten kring pensionärsvillkoren. Det kraftfulla pensionärspartiet kan bli verklighet fortare än kvickt vid nästa val 2010. Enda förutsättningen är att alla de som ondgör sig över att SPI är osynligt röstar på detta parti.</p><p>Vi är några miljoner pensionärer i vårt land och hade endast ett tiotal procent av dessa behagat intressera sig för pensionärsfrågorna och röstat med SPI vid valet 2006 hade vi redan suttit i riksdagen med ett 14-tal mandat och kunnat vara tungan på vågen och besluta om just pensionärsvillkoren.</p><p>Vi skulle gärna se att medlemmarna i de opolitiska pensionärsorganisationerna vid nästa val 2010, funderar allvarligt över var de skall lägga sin röst. Inget av de nu etablerade partierna har visat något påtagbart intresse för våra frågor. SPI har en väl fungerande politisk organisation och kan tillsammans med andra uträtta det vi eftersträvar.</p><p><b>Margareta Svanlund</b><b /></p><p><b>Gruppledare SPI Motala</b></p>

Insändare Ett kraftfullt pensionärsparti kan bli verklighet

24 januari 2009 00:00
Vänersborg

Tunga avhopp från bandystyrelse

23 januari 2009 01:00
<p>Regeringen tillsatte den 18 december Arlandabanans VD Gunnar Malm att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige. Utredningen ska vara klar den 15 september 2009 och kommer bland annat fokusera på olika finansieringslösningar. </p><p>Erfarenheter från bland annat Norge och Finland visar att Offentlig privat samverkan (OPS) har varit mycket effektiv för att förkorta tiden mellan beslut och färdigtställande. Regeringen har dock sedan tidigare aviserat att OPS-finansiering inte är aktuell.</p><p>I ett internationellt perspektiv har Sverige satsat förhållandevis lite på investeringar i infrastruktur under de senaste decennierna. Ett effektivt transportsystem är en grundförutsättning för tillväxt och framåtskridande. Inte minst i den allt tuffare globala konkurrensen är väl fungerande transportsystem en nödvändig förutsättning. </p><p>Under det senaste decenniet har OPS-finansiering varit ett självklart alternativ i stora infrastrukturprojekt i såväl Norge som Finland. Detta har visat sig vara mycket effektivt när det gäller genomförande, budget och tidplaner. Det första motorvägsprojektet i Finland - mellan Helsingfors och Lahtis - genomfördes redan under 1990-talet. Byggtiden för projektet förkortades med ett helt år mycket tack vare OPS-lösningen.</p><p>Banverket gjorde i våras en utredning om förutsättningarna för snabbtåg i Sverige. I utredningen visas att den sammanlagda kostnaden skulle uppgå till 100-150 miljarder kronor för att bygga ett nytt separat spårsystem Stockholm-Malmö med en anslutning till Göteborg. Banverket ser det som realistiskt att projektet ska kunna stå klart tidigast år 2030. </p><p>Till år 2030 är det över 20 år. Vad som då har hänt med samhällsstruktur och teknologi är omöjligt att förutsäga. Om en OPS-lösning anammas och ett beslut om höghastighetsbanor kommer till stånd nästa höst så är vår bedömning att Europakorridoren bör kunna vara klar betydligt tidigare än enligt Banverkets beräkningar. Denna slutsats drar vi baserat på de historiska erfarenheterna av OPS som vi sett i våra grannländer. OPS-lösningar ökar incitamenten till nytänkande och ger bättre utnyttjande av kompetens vid planering och utförande av offentliga projekt. </p><p>Vi är övertygade om att Gunnar Malms utredning kommer visa att en OPS-lösning är att föredra vid byggande av höghastighetsbanor. Förhoppningsvis kommer resultatet från utredningen också leda till att regeringen omprövar sin ställning i frågan och inte fortsätter att stirra sig blind på "kapitalkostnadsargumentet". Detta är av stor vikt för en snabbare utbyggnad av infrastrukturen och en ökad tillväxt i 4:e storstadsregionen.</p><p>Lars-Johan Blom</p>

Debatt OPS är den bästa lösningen

OPS är den bästa lösningenOPS är den bästa lösningen
23 januari 2009 00:00
<p>Svar till Elisabet angående "Mjölkkossorna behandlas illa", 21/1.</p><p><b>Ja Elisabet, mjölken</b> borde verkligen få kosta och den enskilde bonden borde få bättre betalt! Vi har en lång tradition av att dricka mjölk från tama kor, vilket har resulterat i en möjlighet hos många att bryta ner laktos även i vuxen ålder. Därför utgör mjölk ett nyttigt baslivsmedel i Sverige.</p><p>Den moderna mjölkkon producerar dagligen långt mer mjölk än vad kalven behöver. Majoriteten av alla mjölkdjur är inte uppbundna och tillåts kalva i stora boxar. Utav de som är uppbundna får allt fler kalvar gå lösa i boxar. Kor har en genetisk benägenhet att kalva årligen om tjur finns för betäckning.</p><p>Kor går inte och ältar att den inte har kalven vid sin sida - den är nöjd med att bli mjölkad och serverad en näringsrik foderstat. Kalven sköts om av bonden och föds upp tillsammans med andra ungdjur och blir på så sätt ett vuxet tamdjur på 600 kg. Den är trygg i sin stallmiljö och blir präglad på bonden vilket gör det möjligt för bonden att vara behjälplig vid kalvning även om kon är lös i en box.</p><p>Ett viktig del i kons utbildning är att lära den att stå bunden. En frisk och trygg ko är grunden för att kunna producera en fullvärdig mjölk som ger maximal betalning. Det går åt ett års mjölkproduktion för att betala uppfödning och vård av kalven till ko. Det innebär att kon först efter sin andra kalvning börjar bidra till de investeringar som modern mjölkproduktion kräver bland annat genom svensk lag.</p><p>Det är få djurslag som är så väl omhändertagna som våra mjölkkor, till exempel umgås bonden med sina kor flera timmar varje dag. Att producera mjölk av hög kvalité är inte möjligt om man inte har ett etiskt och empatiskt handlingssätt.</p><p><b>Christina</b></p>

Insändare Våra mjölkkor är väl omhändertagna

Våra mjölkkor är väl omhändertagnaVåra mjölkkor är väl omhändertagna
23 januari 2009 00:00
<p><b>Sverige gjorde </b>rätt i att gå med i EU. Att ansluta sig till myntenheten euro visade sig vara en annan sak. Hur betydelsefullt är det att pengarna i din ficka kallas för kronor?</p><p>Res till några länder utanför Sverige och du finner ett varierande antal namn för valutor. Spelar det någon roll att dessa platser inte använder kronor?</p><p>Med så många länder bakom sig håller euron snabbt på att bli en ganska stark valuta. Kronan fluktuerar mycket mot starkare valutor. Helt visst är det dags för Sverige att ansluta sig till euron?</p><p>Regeringen funderar på att introducera nya mynt och sedlar. Kostnaden för detta kan förmodlingen reduceras om man inför euron nu istället.</p><p>När allt kommer omkring, vad är väl ett namn? Krona/euro, det är ju bara pengar.</p><p><b>Jeff Philliskirk</b></p>

Insändare Dags att införa euro i Sverige

22 januari 2009 00:00
<p>Svar till Gunnar Axén (M), 14/1.</p><p><b>Samtidigt som jag</b> läser hur Axén i berömmande ord framhåller hur "Allians för Sverige" arbetar för att förbättra pensionärernas villkor kommer försäkringskassans färgglada kuvert med uppgifter om pensionerna för 2009. Man kan verkligen tala om antiklimax.</p><p>Den stora höjningen av pensionerna som Axén säger beror på alliansens jobbpolitik blir i verkligheten 310 kr på en pension på 8 800 kr.</p><p>Skattesänkningen som Axén framhåller att 90 procent av Sveriges pensionärer får inskränker sig i detta fall till 51 kr. Långt från de 2 300-3 500 kr per år som den som endast har garantipension får i skattesänkning. Visst är det bra att dessa får kraftigt sänkt skatt men hur många procent av pensionärerna är detta?</p><p>Verkligheten är denna att det finns en stor andel av pensionärskåren som har en pension under 9 000 kr per månad trots livslångt arbete bland annat inom barnomsorg och äldrevård.</p><p>Hur kan någon påstå att denna grupps villkor förbättras. 350 kr i månaden äts upp direkt av hyreshöjningar, höjt elpris, höjd bensinskatt, höjda resekostnader, höjda kostnader för att gå till distriktssköterska och så vidare.</p><p>Nej, Gunnar Axén, den borgerliga jobbpolitiken med jobbskatteavdrag med tusenlappar per månad gynnar inte pensionärerna. Tvärtom! Pensionärerna får vara med och betala denna skattesänkning för dem som arbetar. Detta kommer varje blivande pensionär märka när det är tid att gå i pension. Många kommer inte ha råd att pensionera sig utan kommer att tvingas arbeta vidare trots att de kan vara utarbetade eller sjuka.</p><p>Som ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott borde du väl känna till alla pensionärers situation och inte bara framhålla att "Allians för Sverige" nu infriar löftet om att förbättra för pensionärerna. De siffror jag här presenterat är fakta. Källan är det röda kuvertet från försäkringskassan.</p><p>Gunnar Axén har en förmåga att i insändare och andra inlägg okritiskt framhålla hur regeringen värnar om pensionärernas villkor.</p><p><b>BENGT JOHANSSON</b></p>

Insändare Många kommer inte att ha råd att gå i pension

22 januari 2009 00:00
<p><b>Om man </b>studerar den motoriserade fordonstrafiken måste det vara många som lider av sifferblindhet bland såväl privatbilister som yrkesbilister. Speciellt i tätorter där det finns många varierande hastighetsbegränsningar. Även hastighetsmätaren i fordonen är graderad med siffror från 0 och uppåt. Där är det också svårt för sifferblinda att avläsa och hålla rätt hastighet.</p><p><b>Lennart Krisell</b></p>

Insändare Sifferblindhet är ett trafikproblem

22 januari 2009 00:00
Göteborg

Viktig trepoängare för Djurgården

21 januari 2009 00:00
<p>Svar till Stefan Karlsson, 19/1.</p><p><b>Det måste vara </b>skönt att vara så tvärsäker som Stefan Karlsson. Och frågan är om det är någon mening att bemöta en sådan insändare, där han själv i sina yttranden talar om hur dåligt insatt och fördomsfull han är. När eller om en vargflock tar ett barn, vet varken han eller någon annan.</p><p>Men att möjligheten finns talar händelserna som redan finns dokumenterade om, från vargkonfrontationer i Sverige där vargar visat ett oskyggt beteende, och att predatorer riktar in sig på lättfångade byten är ett känt faktum.</p><p>Jag tror inte att folk som bor i vargtäta områden och ska skicka ut sina barn till skolbussen blir särskilt lugnade av Stefan Karlssons påstående.</p><p>När det gäller hans påstående att jägarna fyller sina frysar gratis vill jag bara av egen erfarenhet (jag har en hel del kött i frysen) påpeka att jag skulle kunna fylla frysen med kött från handeln för säkert halva priset. De flesta jägare jag känner lägger cirka 8 000-10 000 kr om året i bara jaktarrende. För att inte tala om de tusentals kronor som vapen och ammunition, utbildning och resor kostar när dessa "amatörer" åker runt och tränar upp sin skicklighet i sin hobby. För skickliga är de flesta.</p><p>Ska man sedan tala om att byta ut dessa hundratusentals jägare mot statstjänstemän som ska ta över både jakt och eftersök efter trafikskadat vilt vilket jägarna i dag gör ideellt, och med den äran, med kunskap de skaffat sig under utbildning och jakt. Då är man inte insatt.</p><p><b>Nils-Åke Jonsson</b></p>

Insändare Vargar kan visa ett oskyggt beteende

21 januari 2009 00:00
<p><b>Som besökare </b>till "Trazzel"-revyn 9/1 så blev vi glatt överraskade av en liten bebis, som liksom vi satt på sista raden. Först tänkte vi, kan detta vara bra för barnets öron, men vi insåg snart att mamman hade med hörselskydd.</p><p>Som mor känner man ju sitt barn bäst, inte tar man med ett skrikigt barn på revy, men detta var en lugn och tyst bebis, knappast ett knyst hördes.</p><p>När andra akten började så var inte mor och barn närvarande. Vi antog att det var mammans eget beslut, och inte en otrevlig revybesökare, som säkert inte gav ifrån sig det minsta ljud under hela föreställningen. Vi andra skrattade hejdlöst hela tiden.</p><p><b>Trazzel-besökare</b></p>

Insändare Lugn och tyst bebis blev utkörd

21 januari 2009 00:00
<p><b>Läste en </b>insändare om att mjölkbönder måste få betalt för sitt arbete? Vem är producent av den svenska mjölken? Det är kossorna. Dessa mjölkkossor är nog ett av de få djurslag som i dag behandlas som en industri.</p><p>Som kviga skall den föda sin första kalv därefter insemineras den årligen och måste då föda sin kalv, år ut och år in. Oftast uppbunden under förlossningen och när denna är avslutad så tar man kalven ifrån henne. Ännu värre i vissa fall så får hon behålla sin kalv ett dygn.</p><p>Om man varit närvarande vid en sån kalvning så har man inte något större förtroende för dessa bönder.</p><p>Vad kossorna i övrigt får stå ut med vet vi inte alltid, och att få vara kopensionär och röra sig fritt i hagen har jag inte hört talats om. Låt mjölken kosta.</p><p>Vi är många som gärna betalar mer för mjölken om vi vet att kon får föda under drägliga former och rå om sin kalv en viss tid. Det handlar om empati och insikt i djurens beteende. För övrigt är mjölk enbart till för kalven den är egentligen slembildande för människan.</p><p>Borde inte den som vill handha mjölkkor ha ett etiskt förhållningssätt och ett empatiskt handlingssätt?</p><p><b>Elisabet</b></p>

Insändare Mjölkkossorna behandlas illa

Mjölkkossorna behandlas illaMjölkkossorna behandlas illa
20 januari 2009 01:00
Krönika

Ami Lönnroth: Stolplyckan borde få fler efterföljare

20 januari 2009 00:00
<p><b>Min granne </b>70+ kördes till US i ambulans efter att ha svimmat i sitt kök. Hon slog i huvudet vid fallet. Även handen fick sig en ordentlig smäll. Hon vaknade på golvet, kröp till sängen där hon har sin telefon och ringde mig.</p><p>Men det är inte det värsta med denna berättelse.</p><p>Min granne kom till sjukhuset tidig kväll. Blev så småningom undersökt ordentligt. Hjärtat undersöktes, blodprov togs, även febern. Hon hade 39 grader.</p><p>När läkaren hade gjort sitt sa han att nu är jag nöjd, du får gå hem. När patienten sa att hon inte kände sig riktigt klar, blev hon uppmanad att ta kontakt med vårdcentralen nästa dag. Då var klockan 01.30, alltså mitt i natten.</p><p>Men ingen frågade hur hon skulle ta sig hem.</p><p>Klockan 01.30 började hon sin vandring hemåt till fots. Eftersom hon fortfarande var väldigt vimsig, yr och mådde illa efter fallet och den höga febern tänkte hon inte på att det var mindre bra tid att vandra ensam mitt i natten.</p><p>Efter att ha gått en liten stund förstod hon att vägen hem skulle bli mycket lång. Krafterna tog helt slut. Hon tog sikte på varje lyktstolpe och varje träd som fanns i närheten av gångvägen för att klamra sig fast i och vila lite, uppmanade sig själv hela tiden att ta några steg till, för att komma hem.</p><p>Klockan 2.20 steg hon in i sin tomma lägenhet efter sjukbesöket på US. Vanligtvis tar promenaden 15 minuter. Hon ramlade ner i sängen med skor och ytterkläder.</p><p>Tänk om det hade varit -10 grader och hon hade ramlat ute. Hon hade inte tagit sig upp eftersom krafterna var slut.</p><p>Var slutar ansvaret och omtanken för patienten? Alla har inte anhöriga som kommer och hämtar när man blir utskriven.</p><p>Ingen skugga ska falla på den unga stressade läkaren. Han kunde inte göra mer än att konstatera att patienten inte var döende. Men nog borde det väl finnas någon som fångar upp vimsiga patienter som inte kan ta vara på sig själv.</p><p><b>Tove Wichmann</b></p>

Insändare Var slutar ansvaret och omtanken om patienterna?

Sida 455 av 500
Sida 455 av 500