Sökresultat

Ledare Rätt tid att snåla

26 november 2008 01:00

Rika, välutbildade svenskar bor i vissa delar av Linköping - arbetslösa invandrare i andra. Så illa ser det ut när Corren granskar statistiken (25/11). Linköping framstår som en segregerad stad. Den tendensen finns i alla större och mellanstora svenska städer - rika och fattiga bor på skilda håll och vissa områden får mer än sin beskärda del av arbetslöshet, låg utbildning och sociala problem. I en undersökning som konsultbolaget Tyréns Temaplan presenterade i oktober svarade var tredje tillfrågad att det vore attraktivt att bo i ett inhägnat område med lås, ett så kallat gated community. Oroande nog ser en yngre generation särskilt positivt på inhägnat boende. Men man bör akta sig för att överdriva farorna. Till viss del är det naturligt att vilja bo bland människor man anser sig ha något gemensamt med och som kanske liknar en själv. Det gäller akademiker såväl som irakier. Det är som regel inte möjligt för en arbetslös att köpa sig en bostadsrätt eller en villa. I områden där den typen av bostäder dominerar driver det upp snittinkomsten. Och i områden utan sociala problem stiger huspriserna, eftersom många vill bo där. De som inte kan välja hamnar i de delar av staden som räknas som minst attraktiva, eftersom det är lättast att få bostad där. Det gäller tyvärr många nyanlända invandrare. Och när segregationen leder till veritabla ghetton, som genererar sociala problem och brottslighet, rör det sig om ett samhällsproblem som måste bekämpas. Kanske är Linköping inte där än - men det är klokt att stämma i bäcken. Bostadspolitiken är en väg att motverka segregation, till exempel genom att se till att det finns en mångfald av boendeformer i varje område. Om hyreshus, bostadsrätter och villor blandas - så blandas förhoppningsvis också befolkningen. Men frågan är om det räcker. Det är inte självklart att välutbildade höginkomsttagare vill flytta till Skäggetorp bara för att det byggs finfina bostadsrätter där. Och skulle verkligen arbetslösa invandrare hamna först i kön till nybyggda hyresrätter i Ekängen? Segregationens problem är komplext. Det är inte heller en god idé att hindra nyanlända invandrare från att bosätta sig där de vill, nära familj och landsmän. Staten och kommunerna bör motverka segregation - men morot är bättre än piska. Att locka nya svenskar till områden där det finns jobb är en möjlig väg. Kanske är god utbildning den bästa vägen ur segregation. Grundskolor och gymnasier i "problemområden" måste få bästa tänkbara resurser, så att eleverna får en bra grund och stimuleras att skaffa sig högre utbildning. Det är en säker väg till ett bra jobb och god lön, även för dagens unga i Skäggetorp. Om de sedan väljer att bo kvar där när de skaffat sig utbildning och goda inkomster - eller väljer att flytta till Ekängen - det bör vara ett fritt val för individen. Riktigt bra skolor - kanske med spetsutbildningar - kan dessutom höja ett områdes status och få människor att vilja flytta dit.

Ledare Utbildning bästa vägen ur segregation

Insändare Varselljus används felaktigt

Peab får order i Trollhättan

Marbodal varslar 74 anställda

AB Volvo kan hjälpa Volvo PV

Insändare Var rädd om de vilda djuren

Insändare Önskvärt med viltstängsel utmed väg 134

Insändare Hög tid att sanera orimliga löne- och pensionsvillkor

Insändare Tåg är mest miljövänligt

Frölunda krossade Rögle

24 november 2008 01:00

Alla i Sverige har lika rätt till sjukvård. Och en god sjukvård grundar sig på vetenskap. Ideologi och tyckande hör därför inte hemma i vården. Men därmed inte sagt att den är helt befriad från sådant.Mödravården är ett exempel. Det finns barnmorskor som sätter sina egna värderingar framför vetenskapen och råder ammande kvinnor att helt avstå från alkohol - trots att de inte utsätter barnen för några risker om de dricker 1-2 glas vin 1-2 gånger i veckan.Läkemedelsassisterad behandling (LAB) av narkomaner är ett annat exempel. Trots att behandlingsformen har funnits i Sverige i över 40 år och visat sig vara effektiv är skepsisen utbredd och myterna många.Ulleråkers sjukhus var först med metadonbehandling av opiatmissbrukare i Sverige. Forskning visar att mellan 70 och 80 procent av patienterna har återgått till ett normalt liv. Av dessa har tre fjärdedelar lyckats sluta med metadonet utan att återfalla i missbruk. Men för den fjärdedel som inte klarade sig utan metadon har allt det som byggdes upp under behandlingen raserats: Hälsa, relationer och ekonomi.Prognosen för LAB-patienter är god. Men avbrott i behandlingen är förenat med stora risker. Av det skälet, och för att det tar tid att förändra narkomaners beteende, blir behandling med metadon och Subutex (som är vanligare än metadon i dag) oftast långvarig.Ändå beslöt Socialstyrelsen redan 1990 att LAB skulle tidsbegränsas. Det skapade, enligt en del verksamma inom narkomanvården, en kultur där hot om att inte få behandling, hot om avstängning och nolltolerans mot återfall bröt ned patienternas motivation och vilja att förändra och minskade delaktigheten och välmåendet. Trots att reglerna ändrades 2004 lever den här kulturen delvis kvar. På flera håll i landet gäller fortfarande en tidsbegränsning på två år och nolltolerans mot återfall.Det säger en del som synen på narkomaner, att de inte betraktas som de individer de är. Det säger också en del om att ideologi och tyckande går före vetenskap inom delar av narkomanvården. Konsekvensen blir att opiatmissbrukare inte får den sjukvård de har rätt till. Och att diskussionen om narkomanvården handlar om fel saker.Ett av argumenten mot liberalare regler är läckage, att metadon och Subutex säljs vidare illegalt på gatan. Ett annat är att man "bara byter en drog mot en annan".Läckage är ett problem. Men lösningen är inte att begränsa förskrivningen av eller behandlingstiden med metadon och Subutex. Tvärt om riskerar då problemet att bli ännu större. Och jämförelsen mellan metadon och Subutex och opiater som heroin och morfin är helt irrelevant. Ett vanligt liv med jobb och familj kan inte jämföras med en vardag dominerad av droger, kriminalitet och prostitution. En vardag där man löper 20 gånger större risk att dö än resten av befolkningen.För att diskussionen ska handla om rätt saker krävs att även tunga missbrukare börjar ses som individer och att vården grundar sig på vetenskap - inte på ideologier och tyckande.

Debatt Att se individen är viktigt i all vård

Insändare Skövla inte eklandskapet

Insändare Parkeringssituationen vid US ger personalen p-böter

Insändare Cirkus Haningeleden fortsätter

Insändare Vägverket har förstört delar av riksväg 50

Insändare Nej till inseminering

Insändare Östgötatrafiken bestämmer pensionsåldern

Insändare Rädda de vilda djuren från fartdårar

21 november 2008 08:59

Bella flyttar från soliga Arizona till småstaden Forks i delstaten Washington. Här bor 3 120 personer och det regnar eller är dimmigt mest varje dag. Bella börjar på sin nya skola, och känner sig lite udda där. Några som är ännu mer udda är familjen Cullen, fem fosterbarn som alla är bleka och vackra och håller sig för sig själva. Bella hamnar bredvid Edward Cullen i biologiklassen, och efter en knagglig inledning blir det fler och fler kärleksfulla blickar över mikroskopet.Klara förväntningarnaMen det är något konstigt med Edward. Han räddar Bellas liv genom att stoppa en van med handen, och han verkar kunna läsa tankar. Bella googlar och kommer fram till att han måste vara en vampyr.Stephenie Meyers megasäljande vampyrböcker har nått J K Rowlings- nivåer i USA, och även orsakat ett av höstens kulturgräl i DN och på bokhora.se.Nu är första filmen här och tusentals tonårstjejer - och för den delen alla kvinnor som vårdat sin inre tonårstjej - kommer inte att bli besvikna. Det är den klassiska omöjliga kärleks- sagan i ny tappning, och den är bedårande. Dessutom mer spännande än jag väntade mig.Drömmande blickarKristen Stewart som spelar Bella har en skönt mörk röst som gör att hon aldrig blir våpig, trots att hon måste räddas från olyckor, killgäng med ont i sinnet och konkurrerande vampyrer med ännu mer ont i sinnet. Robert Pattison som Edward är både känslig och cool.Hans klan av vampyrer kallar sig vegetarianer, vilket i deras värld betyder att de inte suger blod från människor utan bara från djur. Men han frestas av den lockande doften från Bellas blod, och vågar därför inte komma henne så nära som både hon och han egentligen vill. Inte så mycket hångla alltså, mest drömmande intensiva blickar.Vackert slagsmål"Twilight" är snyggt gjord i gröna, blå och grå toner. Det är skogar och berg och regntunga molnhimlar, och en läckert filmad basebollmatch i åskväder. Allra vackrast är vampyrslagsmålet i balettstudion, krossade speglar och blod gör sig så fint ihop.Bonusinfo: Stephenie Meyers gör en cameo på restaurangen där Bella och hennes pappa brukar äta: "Varsågod Stephenie, din vegoburgare", säger servitrisen. Sånt är alltid kul.

Blodfullkärlek

Sida 466 av 500