Sökresultat

12 december 2008 00:00
<p><b>Föräldrar till </b>ungdomar som bor i Ekholmen och i dess närhet: Köp en påse glödlampor åt era ungar så slipper de stjäla ur julgranarna på gårdarna runt Ekholmsvägen!</p><p>Kan ni inte lära era barn någonting om ditt och mitt? Tänk att inget får vara i fred, inte ens en julgran som är till glädje för oss alla .</p><p><b>I-B S</b></p>

Insändare Köp glödlampor åt ungdomarna

11 december 2008 00:00
<p><b>För några </b>veckor sedan kom årets första snö till Linköping. Själv blev jag jätteglad, men det känns som att inte alla delade min glädje. Folk går omkring och klagar på hur jobbigt det är med snön, men de måste sluta klaga. Det är ju en del av den svenska vintern.</p><p>Det som är bra med snön är bland annat att barnen älskar den. De kan bygga snögubbar, göra snöänglar och åka pulka. När de flesta tänker tillbaka på vintrarna då de var barn är snön ett av de gladaste minnena de har. När snön kommer blir det också ljusare, vilket piggar upp folk från deras vinterdepressioner. Det är också den enda tiden då alla skidåkare kan ta fram sina skidor och ge sig ut i snön.</p><p>Ni kan tycka att det blir kallt när det kommer snö. Mitt förslag är att ni köper riktigt varma vinterkläder, därför då kommer ni att kunna vara ute och leka i snön.</p><p>Sluta bli förvånade och arga på att det snöar. Vi bor ju faktiskt i Sverige. Om ni vill ha en varm vinter kan ni fundera på att flytta utomlands.</p><p><b>Jacob Arvidsson</b></p>

Insändare Härlig vit snö tillhör vintern i Sverige

Härlig vit snö tillhör vintern i SverigeHärlig vit snö tillhör vintern i Sverige
11 december 2008 00:00
<p><b>Ändringen av </b>busstaxorna slår hårt mot en del bussresenärer. Mest tror jag att indragningen av fritidskortet för vuxna. Många av oss har vuxna barn som jobbar i olika städer i Östergötland. Inför helger kanske de vill hälsa på sina föräldrar som bor i en annan stad eller samhälle och då har fritidskortet, som kostat 250 kr, varit värdefullt.</p><p>Skall de nu köpa ett tioresors-kort för 140 kr? Det blir väl 280 kr tur och retur för en helg vilket blir väldigt dyrt och orättvist. Östgötatrafiken är väl ett serviceföretag.</p><p><b>Ändra beslutet</b></p>

Insändare Dyrare helgresor

8 december 2008 00:01
<p>Lena Lundgren en av alla våra ansvariga i kommunen som tar våra skattepengar och bor på lyxhotell. Jag blir så förbannad, jag har inte ens råd att gå till tandläkaren. Det får vara slut med detta. Jag hoppas att hon avgår eller betalat tillbaka allt. Skall vi vanliga människor stå ut med ur mycket som helst?</p><p>patrick</p>

Insändare Jag blir så förbannad

Jag blir så förbannadJag blir så förbannad
6 december 2008 01:00
Krönika

Ernst Klein: Lokaljournalistik på distans

5 december 2008 06:30
<p>När jag promenerar på stigarna i Vallaskogen och ser alla stubbar efter träd man sågat av och släpat ut, efter de ramlat, blir jag ledsen. Jag blir ledsen för att de barn som bor i omgivningarna inte får chansen att uppleva det jag en gång fick när jag växte upp i en trakt med gamla skogar (Medevi Brunn). Alla skrymslen och vrår, alla fåglar och småkryp man såg när man lekte bland vindfällena saknas till stor del här. En gammal skog, där naturen fått ha sin gång en längre tid, utan människans inblandning, har liggande döda träd och höga stubbar med tickor och mossor. Detta är naturligt och en förutsättning för att skogens arter ska kunna fortleva. När döda träd bryts ned av insekter, bakterier och svampar börjar livscykeln i skogen. Att dessa företeelser är ovanliga i en produktionsskog kan man förstå, men att man i ett kommunalt naturreservat inte tillåter döda träd, är för mig oförståeligt. Var befinner sig kommunens ekologer i denna förvaltning? Jag hoppas inte de medverkar till denna utarmning! Vallaskogen kunde vara en viktig pedagogisk resurs dit både grundskolor och vi på Universitetet kan ta våra studenter och studera naturliga kretslopp och biologisk mångfald. Men med dagens skötselplan och den förvaltning den har, så är detta tyvärr omöjligt!</p><p>Nicklas Jansson, doktorand i biologi på Linköpings Universitet</p><p />

Insändare Vallskogen utarmas

Vallskogen utarmasVallskogen utarmas
4 december 2008 00:00
<p><b>De</b><b /><b> flesta</b><b /> affärer i Linköpings city har numera öppet till kl 19.00. Personalen ska därefter stämma av kassan, avsluta dagens arbete och låsa. Vilken stress de affärsanställda som bor utmed pendeltågtrafikens samhällen utsätts för varje dag. Bor man i Linghem får man springa ner till stationen för att försöka hinna med tåget kl 19.30. Nästa tåg går nämligen inte förrän kl 20.30. Hemma väntar familjen med mindre barn som vill att mamma eller pappa ska komma hem till nattningen och äldre barn som behöver hjälp med läxläsningen.</p><p>Varför ska man lösa månadskort när man ofta måste be någon hämta vid stationen och köra gamla E 4:an till Linghem?</p><p>När nu Cityföreningen vill att affärerna ska ha öppet till kl 19.00 måste ansvariga för tågtrafiken se till att boende utmed banan kan komma hem inom rimlig tid. Öka därför ut avgångarna fram till kl 20.00 med det snaraste!</p><p><b>Extrachauffören</b></p><p><b /></p><p><b>Svar från Östgötatrafiken:</b><b /></p><p><b>Resandet med</b> pendeltåget ökar hela tiden och därmed även våra kunders behov av att kunna resa. Vi vet att det finns önskemål om att utöka trafiken både på kvällstid och på helger.</p><p>För närvarande har vi dock inte den möjligheten men till kommande år räknar vi med att utöka trafiken.</p><p>Vi kommer även få in fler tåg under 2010 för att möta den ökande efterfrågan.</p><p>Precis som insändaren påpekar har affärerna öppet senare och senare. Jag hoppas därför kunna tillgodose signaturen "Extrachauffören" och andra kunders önskemål lite längre fram. I våra diskussioner med landstinget, som beställer denna trafik, tar jag självklart med mig dessa synpunkter.</p><p><b /></p><p><b>Leif Johanson,</b><b /></p><p><b>vd, ÖstgötaTrafiken</b></p>

Insändare Utöka pendeltrafiken på kvällarna

Utöka pendeltrafiken på kvällarnaUtöka pendeltrafiken på kvällarna
26 november 2008 01:00
<p>Rika, välutbildade svenskar bor i vissa delar av Linköping - arbetslösa invandrare i andra. </p><p>Så illa ser det ut när Corren granskar statistiken (25/11). Linköping framstår som en segregerad stad. </p><p>Den tendensen finns i alla större och mellanstora svenska städer - rika och fattiga bor på skilda håll och vissa områden får mer än sin beskärda del av arbetslöshet, låg utbildning och sociala problem. </p><p>I en undersökning som konsultbolaget Tyréns Temaplan presenterade i oktober svarade var tredje tillfrågad att det vore attraktivt att bo i ett inhägnat område med lås, ett så kallat<i> gated community</i>. Oroande nog ser en yngre generation särskilt positivt på inhägnat boende. </p><p>Men man bör akta sig för att överdriva farorna. Till viss del är det naturligt att vilja bo bland människor man anser sig ha något gemensamt med och som kanske liknar en själv. Det gäller akademiker såväl som irakier. </p><p>Det är som regel inte möjligt för en arbetslös att köpa sig en bostadsrätt eller en villa. I områden där den typen av bostäder dominerar driver det upp snittinkomsten. Och i områden utan sociala problem stiger huspriserna, eftersom många vill bo där. </p><p>De som inte kan välja hamnar i de delar av staden som räknas som minst attraktiva, eftersom det är lättast att få bostad där. Det gäller tyvärr många nyanlända invandrare. </p><p>Och när segregationen leder till veritabla ghetton, som genererar sociala problem och brottslighet, rör det sig om ett samhällsproblem som måste bekämpas. Kanske är Linköping inte där än - men det är klokt att stämma i bäcken. </p><p>Bostadspolitiken är en väg att motverka segregation, till exempel genom att se till att det finns en mångfald av boendeformer i varje område. Om hyreshus, bostadsrätter och villor blandas - så blandas förhoppningsvis också befolkningen. Men frågan är om det räcker. Det är inte självklart att välutbildade höginkomsttagare vill flytta till Skäggetorp bara för att det byggs finfina bostadsrätter där. Och skulle verkligen arbetslösa invandrare hamna först i kön till nybyggda hyresrätter i Ekängen? Segregationens problem är komplext. </p><p>Det är inte heller en god idé att hindra nyanlända invandrare från att bosätta sig där de vill, nära familj och landsmän. Staten och kommunerna bör motverka segregation - men morot är bättre än piska. Att locka nya svenskar till områden där det finns jobb är en möjlig väg. </p><p>Kanske är god utbildning den bästa vägen ur segregation. Grundskolor och gymnasier i "problemområden" måste få bästa tänkbara resurser, så att eleverna får en bra grund och stimuleras att skaffa sig högre utbildning. Det är en säker väg till ett bra jobb och god lön, även för dagens unga i Skäggetorp. Om de sedan väljer att bo kvar där när de skaffat sig utbildning och goda inkomster - eller väljer att flytta till Ekängen - det bör vara ett fritt val för individen. </p><p>Riktigt bra skolor - kanske med spetsutbildningar - kan dessutom höja ett områdes status och få människor att vilja flytta dit. </p>

Ledare Utbildning bästa vägen ur segregation

Utbildning bästa vägen ur segregationUtbildning bästa vägen ur segregation
26 november 2008 00:00
<p>Replik till "Trött på klagande människor", 22/11.</p><p><b>Visst, det vore </b>underbart med viltstängsel utmed väg 134! Jag är helt för det, men fram tills dess att sådana sätts upp, måste vi fartdårar (vi håller max 60 km/tim efter mörkrets inbrott, för att undvika viltolyckor) som bor längs med sträckan, brottas med det faktiska problem som består i den kraftigt ökande vildsvinsstammen. En stam som härrör från förrymda djur från hägn, samt den lika kraftigt ökade hjortstammen, vilka även de härrör från avelsstammar som rymt ur hägn.</p><p>Dessa djur har för närvarande inga naturliga fiender, eftersom vi faktiskt inte har varken björn eller varg och knappt några lodjur heller, här i Östergötland. Därför måste avskjutning ske. Något annat är oförsvarligt och leder inte bara till onödiga viltolyckor utan även till att dessa båda arter far illa bland annat på grund av för litet bete/fodertillgång, med ökade problem för markägare och lantbrukare och sjukdomar som följer av rubbat ekosystem.</p><p>Människan och djuren måste kunna samexistera och jag kan inte se att det skulle vara en omöjlighet, även om något radikala åtgärder måste till, innan eventuell vildstängsel kommer upp.</p><p>Att beklaga sig över någon som tar upp ett problem, tycks mig föga produktivt. Att kalla oss gnälliga står vederbörande fritt, men vad som skiljer "den trötte" ifrån oss, efter dennes inlägg, har vi svårt att inse?</p><p><b>C Löfgren </b><b>och B Petersson</b></p>

Insändare Önskvärt med viltstängsel utmed väg 134

Önskvärt med viltstängsel utmed väg 134Önskvärt med viltstängsel utmed väg 134
24 november 2008 00:00
<p><b>Vi bor </b>i ett nytt och därmed energisnålt hus med fjärrvärme.</p><p>Vår årsförbrukning av värme och varmvatten är blott cirka 13 000 kWh. Jag kan då konstatera att vi betalar mer i fasta avgifter än i rörliga för fjärrvärmen.</p><p>Det finns alltså ingen ekonomisk sporre att spara på energi.</p><p>Ej heller är det lönsamt att investera i till exempel effektivare ventilation, tilläggsisolering, energieffektiva fönster etc.</p><p>Vill Tekniska verken att vi ska förbruka mindre energi?</p><p>När kommer Tekniska verken helt att sluta elda med olja och kol?</p><p>Om Tekniska verken ser grönt borde man sänka de fasta avgifterna och istället höja den rörliga delen.</p><p><b>Magnus</b></p>

Insändare Tekniska verkens fjärrvärmepriser gynnar inte miljön

21 november 2008 08:59
<p><b>Bella flyttar</b> från soliga Arizona till småstaden Forks i delstaten Washington. Här bor 3 120 personer och det regnar eller är dimmigt mest varje dag. Bella börjar på sin nya skola, och känner sig lite udda där. Några som är ännu mer udda är familjen Cullen, fem fosterbarn som alla är bleka och vackra och håller sig för sig själva. Bella hamnar bredvid Edward Cullen i biologiklassen, och efter en knagglig inledning blir det fler och fler kärleksfulla blickar över mikroskopet.</p><span class="mellanrubrik"><b>Klara förväntningarna</b></span><p>Men det är något konstigt med Edward. Han räddar Bellas liv genom att stoppa en van med handen, och han verkar kunna läsa tankar. Bella googlar och kommer fram till att han måste vara en vampyr.</p><p>Stephenie Meyers megasäljande vampyrböcker har nått J K Rowlings- nivåer i USA, och även orsakat ett av höstens kulturgräl i DN och på bokhora.se.</p><p>Nu är första filmen här och tusentals tonårstjejer - och för den delen alla kvinnor som vårdat sin inre tonårstjej - kommer inte att bli besvikna. Det är den klassiska omöjliga kärleks- sagan i ny tappning, och den är bedårande. Dessutom mer spännande än jag väntade mig.</p><span class="mellanrubrik"><b>Drömmande blickar</b></span><p>Kristen Stewart som spelar Bella har en skönt mörk röst som gör att hon aldrig blir våpig, trots att hon måste räddas från olyckor, killgäng med ont i sinnet och konkurrerande vampyrer med ännu mer ont i sinnet. Robert Pattison som Edward är både känslig och cool.</p><p>Hans klan av vampyrer kallar sig vegetarianer, vilket i deras värld betyder att de inte suger blod från människor utan bara från djur. Men han frestas av den lockande doften från Bellas blod, och vågar därför inte komma henne så nära som både hon och han egentligen vill. Inte så mycket hångla alltså, mest drömmande intensiva blickar.</p><span class="mellanrubrik"><b>Vackert slagsmål</b></span><p>"Twilight" är snyggt gjord i gröna, blå och grå toner. Det är skogar och berg och regntunga molnhimlar, och en läckert filmad basebollmatch i åskväder. Allra vackrast är vampyrslagsmålet i balettstudion, krossade speglar och blod gör sig så fint ihop.</p><p>Bonusinfo: Stephenie Meyers gör en cameo på restaurangen där Bella och hennes pappa brukar äta: "Varsågod Stephenie, din vegoburgare", säger servitrisen. Sånt är alltid kul.</p>

Blodfullkärlek

BlodfullkärlekBlodfullkärlek
20 november 2008 20:31
<p>Öga mot öga med Generalen var man inte så katig, eller kartig som det heter i Norrköping, nej när Generalen tittar på en viker man snart ned blicken eller tittar åt sidan. Då nickar Generalen och frustar till så det sprutar. Man tar gärna ett steg bakåt då, fastän han är fastspänd. </p><p>Lumparminne? </p><p>Nej, nej, Generalen är en häst.</p><p>Lotta Espings häst är det. Hon är dressyrryttare av svensk elitklass och var med i SM-final senast det begav sig. Jag mötte båda två på torsdagen för ett reportage som kommer senare i Corren. När fotografen Jeppe Gustafsson och jag kom ut till Rappestads ridskola där Lotta arbetar och Generalen bor stod han fastspänd i stallgången. Inte stolgången, det är något annat. Och fastspänd är kanske inte rätt ord, men uppkopplad då. Fast inte till datorn, utan kopplad för att inte rusa iväg. Hur som, snällare general får man leta efter. Han såg nästan ut att sova, luktade bara lite på min vänsterhand och betraktade mig med sitt dubbelseende. Hästar har ju ett öga på var sida om huvudet, det är därför de flyttar lite på huvudet då och då för att se vad som står på alldeles framför nosen.</p><p>Den här gången var det jag som stod på.</p><p>Eller satt på. Dock inte på Generalen. Den skulle Lotta själv rida på. Jag som såg fram mot att få säga: framåt general!, fick i stället nöja mig med: gå Gabbe! på den svarte Gabriel.</p><p>Men det gick ganska bra och en gång hörde jag till och med dessyrryttare Esping kommentera min vändning av hästen. Oj, då, sa hon. Jag vet inte om jag förstod henne rätt, men jag tolkade det som beröm. Gabbe sa ingenting, och gjorde som jag ville. Dock ruskade han på huvudet ett par, tre gånger och en gång hörde jag till och med en djup och tydlig suck. När vi ridit klart och skötaren Mikaela tog in honom vände han sig om i stalldörren och tittade på mig. Han blinkade!. </p>

Snällare generalfår man leta efter

20 november 2008 00:00
<p><b>Jag och </b>min sambo bor i Vena i Kjettilstad socken utmed väg 134 mellan Kisa och Åtvidaberg. Vi kör dagligen till och från våra respektive arbeten och vid denna årstid, oftast i mörker.</p><p>Senast jag körde sträckan korset väg 35/134 och infarten till Vena en sträcka på 1,5 mil, var vid 22.30-tiden förra veckan och jag kunde räkna till 10-20 hjortar som vid olika tillfällen korsade vägbanan. Hjortar (rådjur), för vilka jag upprepade gånger, var tvungen att bromsa in.</p><p>Dessutom såg jag flera vildsvin och vid ett ställe tvingades jag att så gott som puffa nio vildsvin av vägen med min kofångare, (svinfångare?) eftersom dessa vägrade att flytta sig ur körbanan. De glodde bara dolskt på mig med sina små pliriga ögon och struttade därefter av vägen, ner i diket och in i skogen totalt orädda!</p><p>Som ni förstår är det näst intill omöjligt att köra fortare än högst 60 km/tim om man vill vara någorlunda säker på att hinna stanna för djur.</p><p>Hur länge skall vi ha det så? Varför är det så oerhört mycket vilt mellan Åtvidaberg och Kisa? Varför skjuts inte fler svin och hjortar här? Är det inte dags för skyddsjakt?</p><p>Jag citerar Naturvårdsverket: "Vissa villkor måste vara uppfyllda för att skyddsjakt ska tillåtas. Om det inte finns någon annan lösning på problemet och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde får jakt meddelas: Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse."</p><p>En väninna, som färdas Kisa-Åtvid-sträckan ett par gånger i veckan avskyr den, just för risken att köra på något djur.</p><p>Det är för mycket djur längs med väg 134! Var finns alla jägare, vilket ansvar tar markägarna?</p><p><b>C Löfgren/B Petersson, Vena</b></p>

Insändare För mycket djur längs väg 134

För mycket djur längs väg 134För mycket djur längs väg 134
19 november 2008 00:00
<p>Svar till Anelie, 6/11.</p><p><b>Jag uppskattar att</b> insändaren månar om kvalitén inom Linköpings äldreomsorg. Det gör vi inom Carema också! Men jag vill rätta till några sakfel så att läsarna inte blir felinformerade.</p><p>På Ramstorps servicehus har vi en sjuksköterska som arbetar 60 procent. Detta servicehus består av 38 stycken servicelägenheter, fem stycken handikapplägenheter och två jourlägenheter. Av de som bor här är det 23 personer som har kontinuerlig hjälp från sjuksköterska.</p><p>Det är absolut inte så att den tidigare sjuksköterskan "skulle bort". Självklart måste vi ha en sjuksköterska på Ramstorp. Under tiden fram till vår nya sjuksköterska tillträder i januari 2009 hyr vi in motsvarande sjukskötersketimmar.</p><p>Jag kan också lova att din mamma, - precis som hittills, kommer att få både ett leende, en kram och lite extra tid.</p><p>Förutom sjuksköterska arbetar omsorgspersonalen dagligen och stundlig-en med just detta. Det gör även personalen på fritidsverksamheten som sätter guldkant på vardagen och är mycket uppskattade hos boende.</p><p><b>Lilian Peterson</b><b /></p><p><b>Verksamhetschef</b><b /></p><p><b>Ramstorps Servicehus</b></p>

Insändare Det finns en sjuksköterska på Ramstorp

18 november 2008 00:00
<p><b>Vid stormen</b><b>,</b><b />på eftermiddagen, 10/11, fick vi telefon- och internetavbrott. Vi anmälde det kl 19 samma kväll. I onsdags när min man lyckats komma fram till Telia och fick prata med en riktig människa fick han veta att det inte var registrerat förrän tisdag kl 12.</p><p>Att det var fel gick inte att göra något åt. Sedan skall de ha tre dagar på sig att laga enligt avtal, alltså fredag kl 12. När min man klagade på att det tog tid svarade personen att om vi var missnöjda fick vi väl byta operatör. Det är service det.</p><p>För övrigt kan vi inte byta eftersom vi bor på landet och har bredband och fast telefoni hos Telia som enda alternativ. Man blir mycket besviken som kund.</p><p><b>Kicki S</b></p>

Insändare Telia nonchalerar stormskador

14 oktober 2008 00:00
Värnamo

Robotföretag i konkurs

5 januari 2008 00:00
Värnamo

Nyblivet elitlag tvingas hoppa av

13 september 2007 00:00
Värnamo

Smålandsföretag varslar 50

21 november 2005 00:00
MC-SPORT/Värnamo

Nilsson tog andra raka segern i Novemberkåsan

21 september 2005 00:00
Stockholm (TT). Barnfamiljerna ser ut som budgetens vinnare. Men många barnfamiljer bor i småhus så förbättringarna kan ätas upp av höjd fastighetsskatt, varnar Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson. Höjda barnbidrag och flerbarnstillägg redan från första oktober utlovas. Pengarna ska dock betalas ut retroaktivt i början av december. Ersättningsnivåerna i föräldrapenningen höjs också.Stockholm (TT). Pensionärerna, i alla fall flertalet, får sänkt skatt när regeringen tar det sista steget i kompensation för egenavgifterna. Och en ensamstående pensionär kan få höjt bostadstillägg. Men det blir i praktiken inte så många kronor mer per månad, cirka 150 kronor.Stockholm (TT). Husägare med eluppvärmda hus får högre kostnader på grund av höjd elskatt. Höjda taxeringsvärden på fastigheter från årsskiftet betyder högre fastighetsskatt. Taxeringsvärdena höjs med i genomsnitt 23 procent. I vissa kommuner höjs taxeringsvärdena med i storleksordningen 500 000 kr.Stockholm (TT). Regeringen ökar det totala anslaget till rättsväsendet med 1,3 miljarder för 2006. Pengarna går till fortsatt platsutbyggnad inom kriminalvården, en särskild arbetsmarknadsutbildning av kriminalvårdare, samt till att fullfölja utbildningen av 4 000 nya poliser under mandatperioden, skriver regeringen i budgeten.Stockholm (TT). Staten anslår 150 miljoner kronor per år 2006--2008 till återplantering av stormfälld skog efter stormen Gudrun. Skogsstyrelsen beräknar att cirka 140 000 hektar mark måste återplanteras.Stockholm (TT). Regeringen vill avsätta ytterligare 100 miljoner kronor för att höja kvaliteten i grund- och gymnasieskolan.Stockholm (TT). Ytterligare 100 miljoner kronor av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel ska nästa år gå tillbaka till jordbruksnäringen.

Barnfamiljer drabbas av höjd fastighetsskatt Barnfa...

Sida 13 av 15
Sida 13 av 15