Sökresultat

27 februari 2009 08:52
<p><b>IMPORTEN AV </b>amerikanska veteranbilar redovisade all-time-high 2007. Accelererationen fortsatte 2008. Från januari t o m september köptes 2 656 amerikanska veteranbilar av svenska privatpersoner. Det är fler bilar än som togs in under hela rekordåret 2007 (2 528). </p><p><b>UNDER HÖSTEN</b> bromsade importen in. Jag snackar med <b>Kenny Åkerberg</b>, Las Vegas Cars i Hjo, för att ta temperaturen på privatimporten. Kenny har järnkoll. Köpte sin första amerikanare 1968. Började importera 1983. Då hette företaget Hjo Autolack.</p><p>Kenny Åkerberg bekräftar att importen mattats. Orsakerna är flera:</p><p><b>+ Dollarpriset</b>, från under sex spänn i mars 2008 till drygt 8,80 kronor i dag</p><p><b>+ Amerikanarna</b> har höjt priset, den bil som tidigare gick loss på 9 000 dollar kostar i dag 12 000 dollar.</p><p><b>+ Allmän osäkerhet </b>om ekonomin p g a finanskris och lågkonjunktur.</p><p>Lagren är fulla hos Las Vegas Cars. "Vi ligger lågt med importen just nu." </p><p>- Den stora skillnaden i dag mot tidigare är att flera hör sig och vill sälja sin amerikanare.</p><p>Att det vänder är Kenny övertygad om. </p><p><b>NOSTALGIKVÄLLARNA </b>i Vadstena ligger bara tre månader bort. <b>Anders Blom</b> i Skänninge finputsar Tant Grön, den ärtigt pigga Chevatanten från 1954. Vi skrev om den våren 2008. En av dom som föll pladask för det charmiga fruntimret är landshövding <b>Björn Eriksson </b>- som rattar Tant Grön när <b>Hasse Bengtsson</b> och <b>The</b><b>Hub Caps</b> vevar i gång första upplagan av nostalgikvällarna 2009.</p><p><b>VÄRT ATT MINNAS</b> från 1959 (1): Ford lanserar Galaxiemodellen. Som Fairlane, fast flådigare.</p><p><b>VÄRT ATT MINNAS </b>från 1959 (2): Dodge öppna modeller i Custom Royal respektive Coronetserien. Komfort i lyxklass. Som allt i bilväg från USA det året.</p><p><b>MITT FORDON 1959:</b> Cykel. Limpa till sadel. Brett, snuddd på <b>Marlon Brando</b>-styre. Jag var Kung i kvarteret.</p>

Dollarprisetoch importenav veteranbilar

27 februari 2009 00:00
<p><b>För att kunna</b> ge ett riktigt bra svar på dessa frågor vill jag att ni vänder er direkt till oss så att vi kan få mer detaljer om när och hur er dotter reser. Beroende på när och exakt vart er dotter reser finns det några olika alternativ att välja mellan.</p><p>Självklart ska man kunna lita på oss men ibland inträffar sådant vi inte kan förutse. Vi har även glädjande nog ett ökat resande på vissa linjer vilket ibland kan leda till förseningar. Det är extra kännbart nu under vintertid då fler väljer att resa med oss.</p><p>Kontakta oss därför på 0771-21 10 10 eller via vår hemsida www.ostgotatrafiken.se så att vi kan få fler detaljer kring er dotters resande. Då kan vi gå vidare och förhoppningsvis förbättra oss där det uppenbarligen inte fungerar fullt ut.</p><p><b>Leif Johanson, vd,</b><b /></p><p><b>ÖstgötaTrafiken</b></p>

Insändare: Svar från Östgötatrafiken:

27 februari 2009 00:00
<p><b>Vi brukar </b>väl då och då träffa på den harmlöse "fikabordsproletären", i våra fikarum eller vid köksbordet och som vi måste stå ut med dagligen år efter år och vars liv cirkulerar mellan 1 maj, Mona Sahlin, sossepartiet och Aftonbladet.</p><p>Livet för denne är enkelt - alla politiska diskussioner avslutas med att det är "borgarnas" fel, man handlar på Coop, och Fonus sköter slutstädningen. Mer komplicerat behöver livet inte vara.</p><p><b>Birger Johansson</b></p>

Insändare: Okomplicerad "fikabordsproletär"

27 februari 2009 00:00
<p>Svar till "Nedvärderad 20-årig städtjej", 26/2.</p><p><b>Du, 20-åriga </b>nedvärderade tjej: Sträck på dig ty du är värdefull.</p><p>De är ouppfostrade som inte hälsar och förstår städpersonalens värde. Det vore väldigt intressant om alla i städbranschen tog fjorton dagar ledigt, samtidigt. Då som först kanske de kommer på att ni har ett av de viktigaste jobben i samhället, annars fick vi gå till knäna i skit.</p><p>En stor kram till all städpersonal.</p><p><b>Towi</b></p>

Insändare: Städpersonalen är värdefull

27 februari 2009 00:00
<p>Svar till "20-årig nedvärderad tjej" med rubriken "Behandla städpersonalen bättre", 26/2.</p><p><b>Jag blev </b>så ledsen när jag läste din insändare. Förstår inte folk vilket viktigt arbete du utför. Tänk om ingen städade! Hur skulle det då se ut på arbetsplatsen? Vad mycket damm överallt och smuts på golvet. Hur skulle det se ut på toaletterna? Folk städar väl hemma och vet vilket slit det är.</p><p>Nej, hur kan de nonchalera dig? På den tiden jag arbetade för snart 15 år sedan var vi tacksamma mot vår lokalvårdare, pratade med henne och var kompis. Vi var arbetskamrater helt enkelt. Varför är det inte så nu? Det vet inte jag, men hela arbetsmarknaden verkar ha blivit så stressig.</p><p>Till dem som känner igen sig i din insändare, vill jag bara säga. Börja nu med att ta väl hand om och behandla alla arbetskamrater på ett bra sätt även dem som städar. Ett vänligt ord och ett leende kan höja hela dagen.</p><p><b>Vivi-Anne Nordh</b></p><p />

Insändare: Städpersonalen gör ett viktigt arbete

Städpersonalen gör ett viktigt arbeteStädpersonalen gör ett viktigt arbete
26 februari 2009 17:22
<p>Såg i tidningen att min gamle kompis Peter Hunt, ny ordförande i IFK Norrköping, läxade upp förra styrelsen. Bra Peter. Mer har jag inte att säga i just det ärendet än att önska honom Hunt lycka till. </p><p>Vi spelade lite fotboll ihop för evigheter sedan och drack en och annan öl. Dessutom har jag bestämt för mig att han tog över mitt rum i studentkorridoren på Rydsvägen. Sedan dess har många år passerat och Hunt har gjort sig känd som en skicklig affärsman i sitt företag Trading House Scandinavia. Jag känner mig lite delaktig i hans framgångar eftersom företaget främst sysslar med bäddutrustning. Antagligen sov han bra i Ryd.</p><p>I Ryd ja, där spelade vi andra fotboll ibland när vi inte pluggade (ganska ofta, med andra ord). Några gånger var vi i Rydskogen, andra gånger där det råkade vara som grönast. En engelsk-student, vi kan kalla honom Klas, var två meter lång och vägde 120 kilo och hade aldrig spelat fotboll (fick inte vara med) under hela sin skoltid. En morgon som 24-åring vaknade han upp som en ny man och fick för sig att han skulle bli fotbollsspelare. Han var som tokig. Vi skulle träna var dag.</p><p>Men det var mission Impossible. Let's Dance hade aldrig kunnat få pli på honom som på Magnus Samuelsson. Inte ens Total home makeover hade hjälpt. </p><p>Peter Hunt däremot kan lyckas med IFK Norrköping. Gör han det kommer jag att känna mig delaktig.</p>

Hunt sov nog skönt i Ryd

26 februari 2009 01:00
Krönika

Gunnar Wetterberg: Gynna det som är livskraftigt

26 februari 2009 00:00
<p>Angående de senaste veckornas insändare om det svenska språket.</p><p><b>Det är ganska</b> intressant att de flesta som klagar på att andra språk än svenska används i affärer och dylikt förespråkar någon form av centralreglering eller jämför med språkområden som är bra mycket större än det svenska.</p><p>Det dessa personer verkar glömma är att Sverige är en marknadsekonomi samt att svenska är ett såpass litet språk att man inte kan förvänta sig att folk som inte kommer härifrån förstår det. Utan vi är tvungna att lära oss ett större språk, till exempel engelska vid sidan av svenska.</p><p><b>Just my five cents</b></p>

Insändare: Alla bör lära sig engelska

26 februari 2009 00:00
<p><b>Jag är </b>en tjej på 20 år, jobbar som städare på ett företag i Linköping. På en skala som talade om människans värde mellan 1-10, skulle jag hamna på 1.</p><p>Städar främst kontor och brukar alltid säga hej när jag kommer in i rummet. Personen som sitter där säger väldigt sällan hej tillbaka, de ignorerar en oftast totalt. Jag städar runt deras fötter så gott jag kan, en del går ut medan jag städar och en del låtsas som om de inte märker mig när jag kommer med moppen under deras bord.</p><p>Jag städar inte för att det är något jag tänker satsa på i mitt liv, jag är ju 20 år och gör bara detta för att komma på vad jag ska göra av livet och även för att ha råd med körkortet som jag håller på att ta.</p><p>Man borde inte se ner på oss som städar, vi, eller i allafall jag, försöker vara trevlig i alla lägen. Men man ska ju vara glad att man har jobb i lågkonjunktur. Tycker bara man kunde bli bemött lite bättre.</p><p>Man ska väl inte behöva vara knappt 20 år och gå ledsen från jobbet varje dag? För att man behandlas som skit. Inte av alla, men majoriteten av dem man städar hos ser en som någon slags robot utan känslor, som automatiskt går upp kl 5 varje morgon för att städa hos dem.</p><p>Denna robot åker sedan hem och är avstängd till nästa dag klockan 5 då hon går upp för att städa igen. Hon har inga känslor. Det är så man uppfattas i all fall. Men det har hänt både en och två gånger att jag åker hem med en klump i magen. Jag har känslor.</p><p>Jag skulle mycket hellre göra något annat. Men tog studenten precis när lågkonjunktur och finanskris började, så jag hade inte så mycket till val. Jag måste ju ha jobb. Kan ju inte gå hemma och dra. Allt jag ber er om är att behandla oss lite bättre och förstå att vi också är människor. Även om det verkar vara svårt för många att förstå det.</p><p><b>20-årig </b><b>nedvärderad städtjej</b></p>

Insändare: Behandla städpersonalen bättre

Behandla städpersonalen bättreBehandla städpersonalen bättre
26 februari 2009 00:00
<p><b>NU är </b>det väl ändå dags att Polisen och Vägverket gör något åt den dundrande trafiken som långt över gällande 30 km/tim kör igenom Vadstena. En förbifart ska byggas förbi Vadstena men under tiden dundrar både tung trafik och andra förbi 30-sträckorna, helt utan kontroll från varken polis. Varför inte sätta upp fartkameror på dessa sträckor under tiden för att övervaka hastigheten.</p><p>Varje vecka körs bågarna, som håller 30-skyltarna, ner av fordon som inte lyckas väja för mötande trafik, nästa gång kanske det är ett barn på cykel på väg till skolan.</p><p><b>Boende i Vadstena</b></p>

Insändare: Sätt upp fartkameror i Vadstena

26 februari 2009 00:00
<p>Angående insändarna om fordons- och dieselskatten, 23/2 och 25/2.</p><p><b>Dieselskatten är ett</b> sätt för staten att komma tillrätta med (svart tankning) se bara hur det tankas via gårdens eller entreprenadens dieseltankar. Tidigare betalade man bilskatt efter fordonsvikt!</p><p>Nej, tillsätt "färg" på all diesel som levereras till icke kontrollerbara tankställen.</p><p>Svensk bilprovning kollar enkelt upp detta, då kan vi slopa denna höga och orättvisa bestraffning, som nu slår blint på stor som liten.</p><p>Lägg skatten på bränslet, då betalar alla lika, som sliter på våra redan slitna vägar!</p><p><b>Martin</b></p>

Insändare: Lägg skatten på bilbränslet

25 februari 2009 09:23
<p><b>Jag vandrar</b> ut från flera av Passagens och Galleri Vända sidas utställningar med känslan av att vara mästrad, utsatt för en lektion av konstvärldens innekrets. Situationen blir inte bättre av att det begärs 30 000 kronor för verk av konstnär som saknar såväl dokumenterad prisstatistik som museirepresentation; konstverk med ett marknadsvärde på kanske 500 kronor.</p><p>Det är de ekonomiska frågorna, svag efterfrågan, kommunikation med kunderna, konstnärernas försörjning och problem att agera på en marknad, som borde stå i centrum i konstdebatten, inte de gymnasiala upptågen på Konstfack.</p><span class="mellanrubrik">Kränkning av andra</span><p>De två omdiskuterade aktionerna på Konstfack, Odells psykbryt och Nugs "Territorial pissing", utraderar gränsen mellan konst och utagerande aktioner. Det är inte lagbrottet i sig utan kränkning av andra människors arbete och skapande som gör att dessa aktioner inte är konst. Om vi accepterar detta som konst blir hela konstbegreppet meningslöst, utan egentligt innehåll.</p><p>Peter Menzels påstående att skadegörelse i form av graffiti kan vara konst är sorgligt. Det kan aldrig vara konst att förstöra konst (klotter på skulpturer) eller andra människors hantverk, eller att kränka andra människors värdighet.</p><span class="mellanrubrik">Vårdar fasader</span><p>Skulle det vara konst om nån klottrade ner Menzels eleganta skulptur AlfaOmega utanför biblioteket? Nej, skulle säkert de flesta konstnärer svara. På samma sätt reagerar vi som lägger ner åtskillig möda på att förvalta byggnader eller våra anställda som vårdar husens fasader. De arbeten som utförs av konstnär Peter Menzel och fasadmurare Janne Landén har samma värde, det kan aldrig vara konst att förstöra resultatet av deras dagsverken.</p><span class="mellanrubrik">Större plats för konsten</span><p>Samtidigt har jag förståelse för den känsla av färglös tristess och maktlöshet som klotterkulturen hämtar sin näring ur. Och särskilt gäller det den obefintliga plats som våra ungdomar har i det offentliga rummet. Här styr i stället den rigida konformism som råder inom plan- och bygglovsverksamheten i stat och kommun. Vår stadsmiljö är riggad ungefär som ett vardagsrum på 50-talet, med tydliga gränser, ungdomar gör sig icke besvär, särskilt inte deras konstnärliga alster. På samma sätt som vi bekräftar unga idrottsbegåvningar i det offentliga, borde ungdomar med konstnärliga talanger få möjligheter.</p><p>I allmänhet borde konsten få ta större plats i det offentliga rummet. Det skulle ge oss mer spännande miljöer och intressanta städer att vistas i.</p><span class="mellanrubrik">Förmedlar känslor</span><p>Men det kräver betalningsvilja från dem som ska finansiera det hela. En förutsättning för det är att många inom konstsamhället stiger ned från de höga piedestalerna och upprättar en kommunikation med vanligt folk.</p><p>Konst är som bäst när den för dialog med oss, just så som de främsta inom den samtida svenska bildkonsten gör. Peter Dahls fest och glädje, Karin Mamma Anderssons skenbart fridfulla lugn eller Linn Fernström lite trasiga ungdomsvärld. Konst som förmedlar känslor och berättelser som vi kan relatera till.</p><p>Michael Cocozza</p><p>Vd för Botrygg i Linköping</p>

"Skulle det vara konst om nån klottrade ner Menzels eleganta skulptur Alfa­Omega?"

"Skulle det vara konst om nån klottrade ner Menzels eleganta skulptur Alfa­Omega?""Skulle det vara konst om nån klottrade ner Menzels eleganta skulptur Alfa­Omega?"
25 februari 2009 00:00
<p><b>Kisa samhälle </b>förslummas av att genomfartstrafiken ökar och ökar år från år och trivsels faktorn sjunker i och med detta. Då försämras också möjligheterna för utveckling av handel, affärsliv, turism och industri.</p><p>Industrietableringen efterlyser rimliga kommunikationer och logistik. Kindasågens chef har påtalat vikten av att kunna planera för en framtida utveckling där riksvägen spelar en stor roll.</p><p>Ur en industri som Kindasågen kan avknoppning till nya företag ske. Nya företag och industrier har i alla städer och samhällen bildats runt förbifarter där det finns en utvecklingspotential. En sanning som upprepar sig överallt.</p><p>Får Kisa en ny pulsåder öster ut innebär detta utvecklingsmöjligheter. Är Kisa inte längre av intresse för att det saknas kommunikations möjligheter för tung trafik. Ska utvecklingen i Kisa stanna på grund av utebliven förbifart?</p><p>Det är snart 50 år sedan 34:ans byggstart och vi har hört samma argument ??Det blir kanske inom en tioårsperiod".</p><p>Nu har 34:an dessutom slagits samman med riksväg 23 mellan Helsingborg och Motala. Tung trafik från Europa, Skåne och Småland väljer 23:an före E:4:an, detta belastar genomfarten i Kisa väldigt hårt vilket är ohållbart i längden.</p><p>Nu har regeringen lovat skjuta till extra miljarder till ny och förbättrad infrastruktur. Dessa investeringar får kommunerna slåss om för att erövra.</p><p>Nu ser lågkonjunktur, varsel och arbetslöshet ut som den rätta tiden att snabbt komma igång med krävande väginvesteringar som kan bli en lycka för orter som Kisa.</p><p><b>Miljövän RA</b></p>

Insändare: Kisa samhälle tar stryk av genomfarten

Kisa samhälle tar stryk av genomfartenKisa samhälle tar stryk av genomfarten
25 februari 2009 00:00
<p><b>Som veterinär </b>och privatperson håller jag helt med om att det vore önskvärt med ständig jour. Som företagare kan jag tyvärr konstatera att underlaget för detta inte finns i dagsläget. Trots att många upplever att djurvård är dyrt, har branschen som helhet marginaler som de flesta företag skulle fnysa åt.</p><p>Att blanda ihop ekonomi med behovet av vård för våra husdjur är inte kul, men jag måste vara realist. De nyrekryteringar och investeringar som krävs är det få som vill betala för - annat än vid behov.</p><p>Vi har en högre taxa på jourtid, vilket de flesta djurägare accepterar. Trots det är det sällan en jul- eller midsommarhelg går ihop. Jag får ibland tipset att höja priset på vardagar för att finansiera jouren. Men, vilket jag kan förstå, visar erfarenheten att många då väljer en annan klinik/sjukhus under dagtid och det är då den absoluta merparten av besöken kommer.</p><p>Det är lätt att säga att man gärna betalar mer för en vaccination eller kastration för att få tillgång till jour dygnet runt. Men när det väl gäller - hur många skulle i ärlighetens namn också göra det?</p><p>Vi försöker att upprätthålla så hög servicenivå som möjligt. Vi har öppet 365 dagar om året och har bemanning dygnet runt för inneliggande djur. Som påpekats finns det dock både regelverk och en mänsklig aspekt att ta hänsyn till. Jag är stolt!</p><p><b>Björn Lindevall, veterinär och VD på Valla Djurklinik</b></p>

Insändare: Inget underlag för ständig jour för djurvård

24 februari 2009 14:54
Ledarkrönika

Kungligt bröllopvalåret 2010 -snacka om tajming!

Kungligt bröllopvalåret 2010 -snacka om tajming!Kungligt bröllopvalåret 2010 -snacka om tajming!
24 februari 2009 01:00
Krönika

Birgitta Ohlsson: Nationalism aldrig lösningen

24 februari 2009 00:00
<p><b>I skolan </b>sitter vi flera timmar varje dag på stolen och lyssnar på läraren medan vår kropp känner sig trött och seg, och på grund av det tycker jag vi behöver mer idrottstimmar. Jag tycker om idrott och jag spelar fotboll.</p><p>En timma tycker vissa att det räcker, för att det finns andra ämnen som behöver tid. Men för att lägga mer tid på det, så måste man må bra och för att må bra så behöver man idrotta, vissa gånger under en skolvecka. Jag tror alla håller med om det.</p><p>Ingen skulle tacka nej till en extra timme där man kan ha kul med klasskamrater plus att man får röra sig och må bättre.</p><p><b>Johnny</b></p>

Insändare: Mer idrottstimmar i skolan

24 februari 2009 00:00
<p><b>Läser i</b><b />Corren att urologkliniken avser att spara fem miljoner genom att i stället för moderna urinkatetrar återgå till den gamla sorten för patienter som måste tappa sig själva i hemmet flera gånger per dag.</p><p>Visserligen innerbär detta för patienten betydande olägenhet jämfört med de moderna katetrarna, för med de gamla måste man smörja in katetern med glidmedel och spruta in lokalbedövning i urinröret, dessutom medför det större obehag. Men man sparar pengar. Utmärkt ide. För vad ska man med utveckling av sjukvården? Det kostar ju bara pengar.</p><p>Emellertid tycker jag att man skulle löpa linan ut och återgå till de gummikatet-rar vi använde på 1960-talet. Dem fick man koka efter varje användning och de höll länge.</p><p>De flesta gamla gubbar är väl från sin krafts dagar ändå vana att hantera gummi på snoppen. Dessutom kunde man ju också spara en massa pengar genom att sluta använda alla dessa engångssprutor. Istället kunde man ta de gamla fina glassprutorna som återanvändes. Man kunde ju koka dem tillsammans med katetrarna för att spara ström. Vilken besparing det skulle bli!</p><p>Ja, ja, det var bättre förr då när vi inte hade så många administratörer och andra pärmbärare att avlöna utan pengarna faktiskt gick till sjukvården som sådan.</p><p><b>Sören Lindgren</b><b /></p><p><b>Pensionerad läkare</b></p>

Insändare: Besparingar hindrar utveckling av sjukvården

24 februari 2009 00:00
<p><b>Efter att </b>ha läst artikeln i Corren, lördag, om krav på bälte och alkolås i skolskjutsarna blir jag lite undrande. Har inga funderingar om alkolås för det tror jag alla har, men det här med bälte gör mig lite fundersam.</p><p>Får mig att tänka på skillnaden mellan dina och mina barn. Jag förstår inte det här med skolskjutsar.</p><p>Jag kör buss på linjer som står med i Östgötatrafikens turlista. De linjerna kan alla åka med och är vad jag förstått inga särskilda skolturer, men vi har ju hundratals skolbarn med oss. Vi har oftast inga bälten.</p><p>Hur kan man i artikeln påstå att vissa företag kör skolbarnen till och från skolan när vi andra också gör det. Gör man skillnad på barnen?</p><p>Vi kör också på slingriga och hala vägar. Skolbarn åker med oss på 90-vägar från Kisa, Motala, Ljungsbro och många, många fler ställen.</p><p>Varför är inte barnen jag kör värda lika mycket som de som åker med fyra utvalda företag för skolskjuts?</p><p>Jag som chaufför känner mig lite mobbad ibland när jag möter bussar som skjutsar barn till skolan. De har ju alltid skylten blinkande med varning för barn på när de svänger in på hållplatsen. Varför har inte jag också en sådan skylt? Jag är ju också rädd att det skall hända något med barnen som åker med mig.</p><p>Har ni föräldrar aldrig funderat på det här?</p><p><b>Lisa-B</b></p>

Insändare: Ska inte alla skolbarn ha säkerhetsbälten?

Ska inte alla skolbarn ha säkerhetsbälten?Ska inte alla skolbarn ha säkerhetsbälten?
23 februari 2009 00:00
<p><b>Jag vill </b>bara säga min åsikt i debatten om att man skall stanna hemma från jobbet när man är sjuk.</p><p>Är det rimligt att en arbetstagare som tjänar ganska långt under en genomsnittlig lön ska betala cirka 1 200 kronor i löneavdrag för att vara hemma i två dagar? Mitt svar är nej.</p><p>Ska man få folk att stanna hemma när man är lite krasslig så får man nog göra ändringar i systemet.</p><p>Har ingen bra lösning på detta, så vi får nog dras med lite hosta och nysningar på våra arbetsplatser ett tag till.</p><p><b>Christer G</b></p>

Insändare: Alla har inte råd att förlora 1 200 kronor

Sida 83 av 136
Sida 83 av 136