Sökresultat

Ett genrep utan glans

Ett genrep utan glans

Ett genrep utan glans

Ett genrep som gav många frågetecken

Tungt slut för IFK

30 mars 2009 10:41

<p>Sveriges Radios <i>Kaliber </i>har låtit tre medarbetare infiltrera Sverigedemokraterna. Med hjälp av dolda mikrofoner har de kunnat visa att rasistiska och främlingsfientliga uttalanden förekom på en tredjedel av de omkring 30 möten som infiltratörerna deltog i.</p><p>"De är inte solidariska med oss. De vill inte betala skatt. De är här för att bedriva svarta verksamheter", är bara ett av alla främlingsfientliga uttalanden som Kaliber fångat på band.</p><p>I veckan som gick kom tidningen <i>Fokus</i> årliga integrationsrankning av de svenska kommunerna; den tredje i ordningen. Genom att väga samman bland annat flyktingmottagning, sysselsättning, inkomster och ohälsotal rankas kommunerna. Och bland de högst rankade återfinns som vanligt flera småländska kommuner.</p><p>För andra året i rad toppar Gnosjö med sin berömda småföretagaranda listan. På andra plats kommer Knivsta, följt av Hylte, Älmhult, Södertälje och Eksjö. Högst av östgötakommunerna hamnar Ydre och Boxholm: 55:e respektive 93:e plats. Linköping backar från plats 110 till 208.</p><p>De småländska framgångarna på integrationsområdet går på tvärs mot uttalandet om att flyktingar och invandrare inte är solidariska, inte vill betala skatt och är här för att bedriva svarta verksamheter.</p><p>Det som utmärker de småländska kommunerna är nämligen en fungerande arbetsmarknad.</p><p>I Gnosjö är sysselsättningsgraden bland utrikes födda högre än för dem som är födda i Sverige. Många får jobb innan de ens har avslutat Svenska för invandrare, SFI.</p><p>Men samtidigt tar Gnosjö emot färre flyktingar i förhållande till sin befolkning än genomsnittet.</p><p>Det gör däremot inte Älmhult, som ligger över genomsnittet när det gäller flyktingmottagande - och de flesta andra variabler i Fokus rankning. Svaret på frågan hur man lyckas med det är Ikea och kommunens eget integrationsarbete.</p><p>Ikeas behov av internationell specialistkompetens kräver rekryteringar utomlands och har lett till att genomsnittslönerna bland utrikes födda ligger högre än bland inrikes födda, vilket är ovanligt. Ikea liksom Älmhults kommun jobbar dessutom framgångsrikt med integration.</p><p>Att en invandrartät kommun som Södertälje hamnar så högt som på femte plats beror på att man tar emot så många flyktingar, till exempel fler irakier än USA och Kanada tillsammans. Dessvärre får inte så många av dem jobb.</p><p>Kommunstyrelsens ordförande i Gnosjö, Lars-Åke Magnusson (KD), lyfter fram den berömda andan - "där man ser möjligheter i invandrare, inte problem" (Fokus 13/09) - som en avgörande framgångsfaktor. Men också målmedvetenheten i SFI-undervisningen.</p><p>Alla kommuner har olika förutsättningar för integration. Linköping är inte Gnosjö och Ydre inte Södertälje. Att jobb är den säkraste och kortaste vägen in i det svenska samhället för flyktingar och invandrare gäller dock för alla. Och i det hänseendet är Gnosjö och andra kommuner i Småland föredömen.</p><p>Därför bör de få samma utrymme i integrationsdebatten som Rinkeby, Bergsjön, Rosengård, Skäggetorp, Berga och Ryd.</p>

Ledare Låt Småland visa vägen

Låt Småland visa vägen

Låt Småland visa vägen

Nässjös jubel ville inte ta slut

Västerås bröt Edsbyns guldsvit

Ami Lönnroth: Förtydliga riktlinjerna om döende patienter

Viktig seger för Almtuna

IFK - en symbolför dagens Motala

En epok är över - IFK ner i allsvenskan

En epok är över - IFK ner i allsvenskan

En epok är över - IFK ner i allsvenskan

En epok är över - IFK ner i allsvenskan

En epok är över - IFK ner i allsvenskan

En epok är över - IFK ner i allsvenskan

IFK - en symbol för dagens Motala

Jönzén nära spel med Uppsala

Resebolag ställer in resor

Den slutna gruppens terror

Bandy: Västerås gav styrkebesked

Sirius fick Hammarby på fall

23 december 2008 01:00

<p>Knytnävsslag, sparkar, stryptag och annan fysisk och psykisk misshandel är många kvinnors vardag. Våldet mot kvinnor i nära relationer har pågått i sekel efter sekel, men det var först på 1990-talet som frågan hamnade på den politiska dagordningen i Sverige.</p><p>Sedan dess har en hel del hänt inom rättsväsendet. Ärenden om våld mot kvinnor har fått högre prioritet. Handlingsplaner, organisationsförändringar och utbildningssatsningar har upprättats och genomförts. Det är utmärkt.</p><p>Tyvärr har det inte hänt så mycket med statistiken över andelen uppklarade brott.</p><p>År 2006 ledde inte fler än 23 procent av de anmälda fallen om våld mot kvinnor i nära relationer till åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Det är långt ifrån godkänt.</p><p>Att anmälda brott lagförs är en av samhällets viktigaste uppgifter. Om det inte fungerar hotas både tilltron till rättsväsendet och rättssäkerheten. </p><p>Siffran 23 procent kommer från Brottsförebyggande rådets rapport <i>Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer</i>. I den har Brå granskat fyra polismyndigheters utredningsarbete.</p><p>En av dem, Kronoberg, utmärker sig för att ha en jämn och hög uppklarandegrad. En annan, Blekinge, för att ha en jämn och låg dito. Uppsala är en av två genomsnittliga myndigheter, men sticker ut med sin specialenhet mot familjevåld. Jönköping är också med i granskningen. </p><p>Syftet är att lyfta fram de goda exemplen, som andra polismyndigheter kan följa.</p><p>Det bästa exemplet är alltså Kronoberg. Där är uppklarandegraden högst: Nästan 40 procent. Där hör man fler vittnen och har därför mer stödbevisning än på andra ställen. Där dokumenterar man kvinnornas skador i högre utsträckning. Där hör man fler misstänkta förövare, vilket ger fler som medger brott (om än bara delar av det). Kronoberg ligger också bäst till när det gäller andelen målsägande som deltar i utredningarna.</p><p>Men Kronoberg utmärker sig inte bara vad gäller det praktiska polisarbetet.</p><p>Där har man bestämt sig för att våldet mot kvinnor ska prioriteras. Där finns riktlinjer och rutiner. I Kronoberg förhörs till exempel misstänkta oavsett om målsäganden är delaktig i utredningen. </p><p>Brå uppskattar att mellan 40 och 50 procent av ärendena om våld i nära relationer borde kunna klaras upp. Men för att nå dit krävs att betydligt fler polismyndigheter bestämmer sig. </p><p>När de väl gjort det är det "bara" att ta efter hur de goda exemplen jobbar. För det är arbetssättet och inte organisationen som är nyckeln till framgång, enligt Brå. </p><p>Brå föreslår ett slags checklista för ärenden om våld i nära relationer. Brå stryker också under att fler instanser måste hjälpa våldsutsatta kvinnor. Ett exempel är polisen i Västerort i Stockholm. Där finns socialsekreterare på plats hos polisen. </p><p>Det är inga revolutionerande förslag eller åtgärder. Men uppenbarligen krävs det inte mer för att åstadkomma en förändring. I alla fall inte i ett första steg. Och just därför finns det inga argument i världen för att inte sätta igång. </p>

Ledare Det handlar om att bestämma sig

Det handlar om att bestämma sig

Det handlar om att bestämma sig

Lömska elavtal kritiseras

Bandyfinalen kvar på Studenternas

Sida 119 av 132

Sida 119 av 132