Sökresultat

12 december 2008 01:00

Arbetslinjen är skälet till att de borgerliga har stramat åt a-kassan. Generösa ersättningar kan göra att människor stannar onödigt länge i arbetslöshet. Kännbara skillnader mellan att jobba och att inte jobba skapar drivkrafter att hitta ett arbete. Socialdemokraterna hånade denna tanke i valrörelsen 2006. "Att sparka på de arbetslösa skapar inte fler jobb", var parollen då. Nu har både LO och s gjort helt om. De har erkänt att höga ersättningsnivåer i a-kassan kan bidra till att individer blir kvar längre i arbetslöshet. Och att sänkt a-kassa därför höjer sysselsättningen. Enligt Konjunkturinstitutet har ungefär 70 000 människor hamnat i sysselsättning på grund av den sänkta a-kassan. Trots det vill Mona Sahlin chockhöja dagpenningen från 680 till 950 kronor. Varför? Hon vet ju att det skapar arbetslöshet. Men Mona Sahlin vill vinna medelklassens röster, de som gick över till alliansen i valet 2006. Det är de som tjänar på den höjning hon föreslår. Dessutom vill hon försvara inkomstbortfallsprincipen - att ersättningen i de kollektiva trygghetssystemen bör motsvara den förlorade inkomsten. Hon har sagt att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent i a-kassa. Inkomstbortfallsprincipen är sund. Men kan den försvaras om den skapar arbetslöshet mitt i en lågkonjunktur? Det är tveksamt. Sahlin vill att den som tjänar 18 000 kronor i månaden ska bidra med mer skattepengar så att den som tjänar 25 000 kronor ska kunna få en a-kassa på 20 000 kronor - mer än vad låginkomsttagaren har i lön. Det är svårsmält. Arbetslösheten beräknas stiga till cirka 9 procent år 2010. Då innebär Sahlins höjda a-kassa en extra kostnad för staten på 10 miljarder eller mer. En kostnad som inte skapar jobb - utan arbetslöshet. Det är oansvarigt. Inkomstbortfallsprincipen är svår att rädda - i dagens ekonomiska läge såväl som i morgondagens. A-kassan bör i stället ge en grundtrygghet. Den som vill bör kunna öka tryggheten genom att teckna en inkomstförsäkring hos facket. Det har många redan gjort. Alla fackförbund borde erbjuda medlemmarna denna möjlighet. Den skattefinansierade a-kassan bör vara obligatorisk. Dagens lösning är en kompromiss som gynnar facken - inte medborgarna. Regeringen har bara nått halvvägs med sin förändring av a-kassan. Det är beklagligt. Delvis beror det på brister i analysen, delvis på att oppositionen har piskat upp en folkstorm byggd på rädsla och halvsanningar. Dagens nivåer i a-kassan är inte skrivna i sten. Kanske behöver dagpenningen justeras upp något för att följa inkomstutvecklingen. Men regeringens syfte - att säkra arbetslinjen - var det rätta. Arbetslinjen är dock inget självändamål. Om fler arbetar har vi råd med mer välfärd. Om Mona Sahlin får öppna kranarna försvagas däremot det system som välfärden bygger på i stället för att stärkas. VINJETT ARTIKELSERIELäs tidigare ledare i vår serie på www.corren.se/asikter

Ledare Stramare a-kassa stärker vår välfärd

Insändare Vintern är här - le och sluta gnäll

Sverige klart för EM-final i curling

Sverige klart för EM-final

Insändare Det här är vår sista chans!

Du är inteför gammal

Östergötland, ett fiasko

Insändare Dimljus är inget att reta sig på

Zingo missade pallen

Ledare Dags för ny psykvård

11 december 2008 01:00

Correns chefredaktör Ola Sigvardsson skriver i sin lördagskrönika 6/12 att jag ogillar att Corren granskar Tekniska verkens verksamheter vilket är fel. Den som läser mitt blogginlägg (www.gostaglkpg.blogspot.com) från i onsdags kan se att jag tvärtom tycker att det är en mycket viktig uppgift för media att granska makthavarna.Med detta intresse för bloggen vore väl det justaste att hela min blogg hade publicerats.Jag citerar "Vem granskar granskarna? Under ca 4 veckors tid har "Correns" journalister "granskat" Tekniska Verken. Bra med granskande journalistik tycker jag." Så om man påstår att jag ogillar medias granskningsroll så talar man i nattmössan.Jag har dessutom inte skrivit i min blogg att Corren skulle skriva om allt bra som Tekniska Verken gör, men trots detta påstår chefredaktören detta i sin krönika.Kommuninvånarnas taxor är exempel på ett viktigt område att granska och jämföra med andra kommuners taxor. Beträffande Tekniska verkens höjning av fjärrvärmetaxan mellan 2007 och 2008 så har Corren dock okritiskt och utan granskning tagit Nils Holgerssonundersökningens 12 procent som fakta. Man kunde ju ha ställt frågan till mig om denna sensationellt höga taxenivåhöjning och bett mig kontrollera den. Alternativt kunde man gjort en enkel sökning på sin egen hemsida och då till exempel sett att Corren i januari publicerat den korrekta siffran 4 procent. Ytterligare ett enkelt sätt att kontrollera fakta hade ju varit att läsa de handlingar och protokoll från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som man alltid får till tidningen och där det i ks-protokollet från 27 november 2007 redovisas taxehöjningen på 4 procent.Trots alla dessa möjligheter till granskning har jag inte anklagat Corren för felet i sak. Jag anser däremot att Corren borde infört en rättelse efter att Tekniska verkens vd den 24 november skickat över ett brev med uppgifter om felet.För min del, i motsats till Ola Sigvardsson, är det ointressant vem som gör ett fel. Alla som jobbar mycket gör fel ibland, men då är det viktigt att rätta till felet. Viktigast för min del är att Linköpingsborna får rätt information om taxehöjningar och våra taxor jämfört med andra kommuner.Gösta GustavssonCorren svarar:Gösta Gustavsson försöker slinka undan ansvaret för de felaktigheter som fanns i hans blogginlägg. Några kommentarer:? Nils Holgerssonundersökningen är en trovärdig källa. Den produceras av Avgiftsgruppen där HSB:s Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige ingår. Undersökningen sker också i samarbete med branschorganisationerna Svenskt Vatten, Avfall Sverige och Svensk Fjärrvärme och bygger på prisuppgifter från företagen själva.? Tekniska verkens ekonomichef Gunnar Johansson fick möjlighet att kommentera den tolvprocentiga ökningen inför Correns publicering, och invände inte mot siffran.? Correns reportrar sökte Gösta Gustavsson upprepade gånger inför publicering, men trots flera lämnade meddelanden ringde han aldrig tillbaka.? Corren har inte fått något brev från Tekniska verkens vd.? Vi har inte tagit in någon rättelse eftersom felet inte har begåtts av oss, däremot har vi publicerat en nyhetsartikel om Tekniska verkens felaktiga inrapportering av priset på fjärrvärme och där också redogjort för hur det påverkar slutsatsen i vår artikel. En påverkan som var ytterst ringa.I övrigt hänvisar jag intresserade läsare till min krönika som fortfarande finns att läsa på Corren.seOla Sigvardsson

Debatt Correns nattmössa

Tove Lifvendahl: Ta statsministern med en nypa salt

Insändare Vinterljus året runt i Linköping

Insändare Härlig vit snö tillhör vintern i Sverige

Insändare Enkla miljötips i vardagen

Insändare Vallaskogen är en fantastisk resurs

Ledare En flod av varsel

Dilsa Demirbag-Sten: Våldsromantik hotar demokratin

Insändare Kanske nyckelring som julklapp?

8 december 2008 01:00

Det är nu ett halvår kvar till nästa val i Sverige. Den 7 juni nästa år bestämmer vi tillsammans om Europas framtid.I det förra valet till Europaparlamentet hade Östergötland tillsammans med Stockholms län Sveriges högsta valdeltagande - 42 procent. Men att inte ens hälften i Norrköping röstade eller att färre än var tredje i Motala och Boxholm röstade är inget att vara nöjd med. Samtidigt är ungas valdeltagande i snitt 30 procent lägre än övriga befolkningen. Därför är det hög tid att vi gemensamt gör något. Även om Bryssel kan kännas långt borta syns besluten närmare oss. 60 procent av de beslut som tas i Östergötland härstammar från beslut som har tagits i EU. Att så få ville vara med och bestämma i förra Europavalet innebär att de besluten nu tas av någon annan.Den typiske väljaren är en stockholmare i 60-årsåldern och politikerna i Europaparlamentet är män i 60-årsåldern. Det behövs ett fräschare EU där alla är representerade. Fler måste bli delaktiga. I dag bestämmer en dryg tredjedel av Sveriges befolkning om vilka beslut politikerna ska fatta i Europaparlamentet.Om vi inte röstar den 7 juni kommer någon att göra det åt oss. Vi ger bort vår röst till någon annan - med andra åsikter och erfarenheter.Oavsett vilket parti man röstar på kan alla vara överens om att vår demokrati är viktig. Det är viktigt att alla har lika möjligheter att vara med och bestämma. Vi har alla ett gemensamt ansvar att värna om det. Föreningsliv, politiker och skolor måste tillsammans göra skillnad så att fler går och röstar - inte minst unga människor.Sveriges låga valdeltagande beror mycket på att unga stannar hemma när det är dags att rösta. Bara en av fyra under 25 år gick och röstade förra gången de fick möjligheten att påverka vilka som ska företräda dem i Europaparlamentet. I den här valrörelsen lägger vi inte bara grunden till fem års beslut i EU, utan också till ungas framtida engagemang i både lokal och europeisk politik. Redan om ett och ett halvt år har vi ett nytt val till kommun, landsting och riksdag.Den 7 juni nästa år kan en miljon väljare mellan 18 och 28 år för första gången rösta i ett europeiskt val. Det hänger på oss alla att se till att de kommer att göra det. Ta den energin som förra gången gjorde att vi var bland de bästa i landet på att rösta och gör en ny insats. Östergötlands politiker kan se till att unga människor sporras till att ta del av politiken. Föreningar i Östergötland kan engagera sina medlemmar eller ordna aktiviteter för att engagera andra. Gymnasielärare kan ta upp valet i undervisningen, arbetsgivare kan uppmuntra de anställda att engagera sig.Vem du än är - du kan rösta 7 juni.Hanna Hallin

Debatt Östergötland kan påverka EU

Sida 48 av 67