Svar pĂ„ ledaren "Vad Ă€r viktigast för Linköpings stift â mĂ€nniskor eller trĂ€d?" (17/1):
För att rÀtt förstÄ kyrkans skogsutredning och dess intentioner behöver ett par perspektiv lyftas fram i diskussionen. Annars riskerar debatten att kantra.
Det ena gĂ€ller frĂ„gan om kyrkans mĂ„l med markförvaltningen och vilka restriktioner som kringgĂ€rdar mĂ„let. Detta styrs av Kyrkoordningen, Svenska kyrkans interna regelverk. Av Kyrkoordningen framgĂ„r att skog och mark ska âförvaltas sĂ„ effektivt som möjligt och pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att de ger bĂ€sta möjliga uthĂ„lliga totalavkastning. TillgĂ„ngarna ska dĂ€rtill förvaltas pĂ„ ett etiskt försvarbart sĂ€tt i enlighet med kyrkans grundlĂ€ggande vĂ€rderingar.â
Utredaren Göran Enander, fd generaldirektör vid Skogsstyrelsen, har pÄ ett omsorgsfullt sÀtt tagit sig an frÄgan om kyrkans grundlÀggande vÀrderingar. SÄ konstaterar han i utredningen bland annat att Svenska kyrkans biskopar 2014 skrev ett biskopsbrev om klimatet. Brevet Àr en teologisk fördjupning kring klimatfrÄgan och manar oss mÀnniskor till handling. PÄ grund av frÄgans akuta och centrala karaktÀr uppdaterades brevet 2019 dÄ uppmaningen skÀrptes att agera för att vÄrda den jord Gud givit oss att förvalta. Utredaren nÀmner Àven ett antal andra Ätaganden kyrkan gjort som en uttolkning av sin tro och lÀra.
Styrkan i utredarens arbete Ă€r att han sĂ€tter in begreppet âkyrkans grundlĂ€ggande vĂ€rderingarâ i ett sammanhang av andra beslut kyrkan tagit och Ă„taganden kyrkan ingĂ„tt. DĂ€rtill undersöker utredaren vilka konsekvenser dessa Ă„taganden ger pĂ„ den nu aktuella frĂ„gan om kyrkans skogsförvaltning. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt blir kyrkans ord om ansvarstagande för Skapelsen inte bara till ord eller till annat till-intet-förpliktigande-prat, utan utredaren söker konkreta handlingar som konsekvens av dessa Ă„taganden.
Den andra frÄgan som Correns ledare tycks missat Àr att sÀtta in siffrorna rörande markförvaltningens nuvarande avkastning i ett sammanhang. Församlingarna i Linköpings stift hade under 2023 kyrkoavgiftsintÀkter pÄ omkring 900 miljoner kronor. DÀrtill hade församlingarna ytterligare intÀkter pÄ knappt 400 miljoner kronor, det vill sÀga totalt hade man intÀkter i församlingsverksamheten pÄ knappt 1 300 miljoner kronor under 2023, begravningsverksamheten exkluderad. Församlingarnas intÀkt frÄn markförvaltningen uppgick under 2023 till cirka 30 miljoner kronor, vilket Àr den högsta intÀkten under den senaste femÄrsperioden. Dessa 30 miljoner kronor utgjorde 2,3 procent av församlingarnas intÀkter. Om detta belopp skulle minska med sÄ mycket som 50 procent skulle minskningen innebÀra ett intÀktstapp pÄ 1,15 procent av de totala intÀkterna. Det Àr en minskning som alldeles uppenbart Àr hanterbar. Utredningen föreslÄr ett antal mekanismer som skulle kompensera och skydda de församlingar som Àr mest beroende av avkastningen frÄn markförvaltningen för det intÀktstapp dessa församlingar skulle fÄ, det vill sÀga deras intÀkter skulle inte komma att minska nÀmnvÀrt. Utredaren har genom detta visat pÄ stor förstÄelse för de församlingar som skulle komma att drabbas mest genom att sÀrskilt kompensera dessa för ett tÀnkt bortfall.
En av utredningens styrkor Ă€r att den ger ett innehĂ„ll till orden om âkyrkans grundlĂ€ggande vĂ€rderingarâ. Utredningen pĂ„visar att det inte alls handlar om mĂ€nniskor eller trĂ€d. Den visar att det handlar om mĂ€nniskor och trĂ€d