Regeringen stoppar bygget av 200 studentbostäder i Ryd. Skälet? Närheten till Malmens flygfält, som är militärt riksintresse.
Regeringens beslut kan dock få ännu större konsekvenser. Övervägandet kan leda till att det blir omöjligt att bygga i stora delar av Malmslätt, Ryd och Skäggetorp. Och det här slår direkt mot markägare som sitter på fastigheter, som är högt värderade på grund av förväntan att de ska gå att bebygga i framtiden.
Även på fler håll i Linköping märks en oro för stoppade möjligheter till exploatering på grund av försvaret.
På universitetsområdet finns Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. De lokalerna vill Försvarsmakten ska klassas som riksintresse. Och det här har fått LiU och Linköpings kommun att protestera.
Oron är att ett starkare skydd för FOI kommer att stoppa byggen i området. Bland annat kan 700 bostäder på campusområdet beröras, såväl som bostadsområden på Djurgården och nya företagslokaler i Mjärdevi.
Det bör alltså vara skakiga dagar på samhällsbyggnadsförvaltningen på Linköpings kommun. Ändå har vi nog bara sett början på det här – allt talar för växande spänningar mellan kommunen och Försvarsmakten framöver. För båda vill ha kontroll över samma mark.
Kommunen vill säkra att det finns tillräckligt med mark till bostäder och företag. Försvarsmakten behöver skärpa säkerheten och expandera sina anläggningar.
För politikerna i stadshuset innebär det här en svår balansgång. Å ena sidan inser alla att svenskt försvar måste rustas och det snabbt. Å andra sidan vill inte kommunen att utvecklingen av staden ska stoppas.
Därför återkommer de ledande politikerna ständigt till ett budskap – vi måste kunna samexistera. Det sa kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) till Corren apropå att FOI kan bli riksintresse. Och det sa ordföranden i samhällsbyggnadsnämnden Stefan Eriksson (M) om byggstoppet i Ryd.
Såklart är inte heller Försvarsmaktens behov helt skilda från kommunens. Utan bra bostäder och skolor blir det svårt för försvaret att rekrytera arbetskraft.
Det som vi nu upplever är dock att maktbalansen mellan parterna har ändrats. Det var inte många år sedan Försvarsmaktens var mindre och dess intressen vägde lättare än i dag.
Exempel: Förra gången Försvarsmakten ville få FOI:s lokaler klassade som riksintresse hotade hyresvärden, det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus, FOI med vräkning. I dag framstår det som sanslöst.
Ett statligt bolag skapat för att serva statliga verksamheter med lokaler hotar Försvarsmakten – en av statens kärnverksamheter. Det här var dock 2018. Hade det hänt idag hade nog Akademiska hus vd riskerat avgångskrav från riksdagen. Så tiderna har ändrats. Och nu väger totalförsvarets behov allt tyngre, vilket regeringsbeslutet som stoppar bygget i Ryd visar.
Det är också precis det här som allt tal om upprustning innebär – att det måste tas hänsyn till försvaret i alltfler beslut. Och att andra samhällsintressen då kommer att få stå tillbaka.
Att Sverige snabbt måste rusta är inte bara något politiker säger. Det är en ny riktning för landet som får långtgående konsekvenser och påverkar oss i den praktisk verkligheten. I en del fall kommer det att innebära att vi helt måste tänka om. Och så måste det vara.
Inom sjukvården märks det här redan. Region Östergötlands miljardsatsning på Lasarettet i Motala bör ses som en konsekvens av att sjukvårdens organisation ska dimensioneras för att klara krig. Det gör att behovet av antal sjukvårdsplatser ökar och det behövs fler sjukhus spridda på flera orter.
Det kommer dock att ta tid innan beredskapsperspektivet helt är tillbaka i offentligt beslutsfattande. Och för Linköpings kommun riskerar omställningen vara kantad av många skrotade samhällsutvecklingsprojekt.
200 stoppade studentbostäder i Ryd är nog bara början.