Hur kan det behöva påtalas att det är olämpligt att en lärare har omfattande kontakt med en ung elev.
En lärare på Folkungaskolan skickade tusentals olämpliga sms till en elev. När skolledningen får veta det görs det enda rätta – läraren skickas hem.
Men därefter följer en sanslös byråkratisk process, som Corren har rapporterat om. En process som slutar med att läraren får nästan en halv miljon kronor av skattebetalarnas pengar och kan söka nya lärarjobb. Hur är det möjligt?
Frågan är berättigad. För det är glasklart att läraren har gjort fel.
En granskning av Skolinspektionen har slagit fast att läraren har agerat gränslöst och uppvisat ett bristande omdöme. Lärarnas ansvarsnämnd på Skolverket har till och med tagit det ovanliga beslutet att dra in lärarens lärarlegitimation.
Så långt framstår det som om allt går som det ska. Det inträffade utreds av oberoende instans innan beslut tas. Systemet som ska se till att inga olämpliga jobbar med barn och unga fungerar.
Men sedan kickar arbetsrätten in. Facket engagerar sig. Och snart har skyddsnätet runt skolorna rivits upp.
Först överklagar läraren den indragna legitimationen. Förvaltningsrätten gör då bedömningen att bristande omdöme inte räcker för att återkalla en lärarlegitimation. Det konstateras att en lärare inte kan fråntas sin legitimationen utan att arbetsgivaren först har påtalat det olämpliga beteendet.
Men ska det behöva påtalas att en lärare inte ska skicka tusentals sms till en 13-årig elev? Och i synnerhet inte kommentera hennes smala lår, hur modellvacker hon är och hur underbart det är att titta på henne. Det går också att anta att just den här typen av kontakter är något det generellt smygs med, vilket försvårar för arbetsgivaren att kunna påtala det uppenbart olämpliga i det.
Men som om det inte vore nog med det här. Det uppstår också en tvist kring det beslut som Linköpings kommun med tiden tar – att sparka läraren.
Lärarnas fackorganisation Sveriges lärare kämpar i två instanser med att få beslutet ogiltigförklarat och att läraren ska få skadestånd. Skälet? Att kommunen har gjort sig skyldig till brott mot lagen om anställningsskydd. Till slut nås en förlikning där Linköpings kommun betalar närmare en halv miljon kronor till läraren, som dock inte får jobbet tillbaka. Men med lärarlegitimationen kvar kan läraren söka nya jobb.
"Bra" jobbat, facket.
Det aktuella fallet visar på det stora glapp som kan finnas mellan vad som är juridiskt rätt och det som många tycker är rätt. I längden är det dock inte hållbart med alltför stora skillnader. Det undergräver tilltron till rättsstaten och viljan att följa lagarna. Lagstiftaren bör därför ta intryck av fallet i Linköping och se över lagen.
Något mer som talar för att lagen bör ses över är att statens två viktigaste instanserna för att granska skolorna och lärarna båda hårt har klandrat läraren. Ändå blir utfallet efter ett par vändor i olika instanser att läraren får en lärarlegitimation och en årslön på fickan. Det tyder på att något är fel.