Marvikens kraftverk vid östgötakusten, där det 55 år efter avvecklingen återigen finns planer på ny kärnkraft.
Just nu händer det så mycket i världen att det är svårt att ta in allt – och vad det innebär för oss.
Det svenska försvaret ska rustas till tänderna. Hela branscher hotas av USA:s handelstullar. Ekonomin är skakig. Donald Trump vill lägga vantarna på Grönland och Kanada.
Kanske är det därför som regeringens besked om kärnkraften inte blir en så stor nyhet som den under mer normala omständigheter skulle ha blivit.
För det är en stor grej – att regeringen nu har lagt fram ett förslag på hur fyra nya stora reaktorer ska finansieras. Och att allt talar för att förslaget kommer att gå igenom riksdagen.
Visst är mycket fortfarande oklart. Som var det ska byggas. Eller vem som kan bygga, även om en hel del talar för att det blir statliga energijätten Vattenfall.
Men en sak vet vi – under 50 år har det inte varit så nära att vi ska få ny kärnkraft i Östergötland som det är nu. På 60-talet planerades det för ett kraftverk i Gryt i Valdemarsviks kommun. Då byggdes även reaktorn i Marviken utanför Norrköping, som dock aldrig kom att laddas.
Alltså – två av de platser där det i dag finns idéer om att uppföra nya reaktorer. Även Motala har pekats ut som intressant för etablering.
Det är dock inte sannolikt att det är i den första byggvändan som det kan bli tal om kärnkraft i Östergötland. För först vill regeringen bygga fyra nya stora reaktorer. Och dessa bör placeras i Ringhals och Oskarshamn, där infrastruktur och kompetens finns.
Om energiminister Ebba Busch (KD) får som hon vill kommer det dock att följa fler nya reaktorer, stora som små.
Målet med regeringens satsningen är också glasklar. Elpriserna ska sänkas. Tillgången till el ska bli stabilare.
Det är dock en lång och osäker väg fram tills vi ser någon skillnad i elräkningen. Det tar säkert tio år att bygga nya reaktorer. Troligen ännu längre tid. Och i värsta fall skenar kostnaderna.
Att bara bygga fyra nya stora reaktorer innebär en investering på många hundra miljarder kronor. Det kan bli 300 miljarder. Det kan bli 600 miljarder kronor. Ingen verkar riktigt veta.
Vill se mer kärnkraft. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) under ett besök på kärnkraftverket Forsmark 3.
Det finns också försvinnande få bolag som kan få fram pengar till ny kärnkraft. Inte nog med att den är infernaliskt dyrt att bygga. Projekten blir ofta kraftigt försenade. Och under hela byggtiden kommer det inte in en krona, däremot ska räntorna betalas.
När reaktorn sedan börjar leverera el tar det årtionden att få tillbaka pengarna. Dessutom finns alltid en oro att det ska komma nya politiska beslut kring den så ideologiskt laddade kärnkraften, beslut som slår undan fötterna för investeringen.
Alltså – det behövs en hel del från statens sida för att någon ska våga satsa på nya reaktorer.
Just det här har också regeringen lagt fram. Under torsdagen presenterades en finansieringsmodell där staten ska ge mångmiljardlån och prisgarantier till ett eller flera projektbolag, som står för det praktiska.
De stora dragen för upplägget är enkelt. Staten kan låna pengar till två procents ränta. En privat aktör som ska bygga kärnkraft skulle troligen behöva betala en ränta på 10-15 procent, enligt finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) under pressträffen om lagförslag gällande statligt stöd för kärnkraftsinvesteringar.
Vi har inte heller hört det sista kring ramarna för finansieringen, än mindre om hur mycket pengar som staten ska hosta upp eller hur och var det ska byggas. Resan kommer att vara lång.
De stora dragen är dock klara. Sverige ska satsa på ny kärnkraft. Pengarna håller på att skakas fram till i alla fall fyra reaktorer. Det är på många sätt en bransch som återuppstår, kanske i Östergötland.
Det är historia som skrivs, även på det här området.