Först var de tre landsbygdsskolorna hotade när det stod klart att barn- och ungdomsnämnden måste spara pengar.

Några skolor måste bort, fastslog politikerna.

Men föräldrarna till Askeby-Örtomta-eleverna satte sig på tvären, begärde samrådsmöten, gjorde egna beräkningar för att överbevisa politikerna att beslutet om nedläggning var felaktigt.

En annan landsbygdsskola, Sjögestadskolan, hade lagts ned. I Ljungsbro hade Malforsskolan fått veta att den också skulle bort.

Moderaterna ställde sig nu på Askeby-Örtomta-föräldrarnas sida och begärde en ny utredning för att se om istället en innerstadsskola kunde läggas ned. Folkpartiet och kristdemokraterna stödde beslutet.

Innerstadsskolan blev Berga, med 365 elever i 14 olika klasser och drygt 70 anställda. Skolcheferna i området föreslog i våras att närliggande Bäckskolan skulle tas bort. Förslaget fick gehör - men det blev ändå inte så.

Liksom i Askeby har föräld-rar, elever och personal vid Berga skola protesterat.

"Uppenbarligen offras stadsdelsskolan i Berga till förmån för några av de tidigare nedläggningshotade landsbygdsskolorna" sa en besviken områdeschef Ulla-Berit Almén till Corren i september när sparförslaget gjordes offentligt.

Föräldrarna har kontaktat politiker, gått på informationsmöten och skrivit insändare i Corren.

Bergas elevråd har flera gånger träffat s-politikern Birgitta Ståhl Öckinger, ordförande i barn- och ungdomsnämnden. I första hand vill de ha sin skola kvar, i andra hand kräver de att nedläggningen görs långsammare.

Elevrådet har motsatt sig att Berga-elever flyttas till Ånestadsskolan. Den har kapacitet för 586 elever, nu går 604 där, efter flytten blir de 616. För trångt och för stora klasser, anser elevrådet, som befarar att färre elever får den hjälp de behöver.

Fältsekreterarna i Linköping har talat för Berga skola. En högstadieskola i ett område innebär en social kontroll, på skoltid och fritiden, som behövs i ett så stort område som Berga, anser de.

Nämndordförande Birgitta Ståhl Öckinger har haft en tuff tid med samtal med många besvikna och ilskna barn och vuxna.

"Vi kan inte göra alla nöjda och ingen tycker om när deras skola läggs ned. Men det här förslaget tror vi blir en långsiktigt bra lösning på problemen med överskottet på drygt tvåtusen elevplatser" sa hon i Corren när det stormade som mest.

Av det uttalandet förstår man: Det slutar inte här. Nedläggningen av Berga är inte nog. Så är det också. Längre fram i vinter kommer en tredje sparvåg. Ytterligare några stora skolor ska bort 2007 eller 2008.

n I dag fattar politikerna sitt beslut om Berga. Enligt förslaget tjänstemännen tagit fram ska nedläggningen gå till så här:

På Berga skola undervisas 365 elever i 14 klasser i sexan-nian.

Från höstterminen 2005 ska:

årskurs sex flyttas till Bäckskolan

- sjuorna från områdena Berga, Bäck och Vidingsjö (som skulle gått i Berga) i stället får börja i Ånestadsskolan

- sjuorna från Kvinneby börja i Ekholmsskolan

- sjuorna från Brokind börja i Berzeliusskolan

- sjuorna från Slaka och Skeda börja i Rydsskolan.

Bergas aspergerklasser flyttas till Berzeliusskolan läsåret 2007/2008.

Om två år, när vårterminen 2007 slutar och sommarlovet börjar, töms Berga på sin sista nia. Sedan stängs skolan. Då har man tagit bort totalt 725 elevplatser.

Vad gäller särskoleeleverna på Berga, ska kommunlednings-kontoret få i uppdrag att "snarast återkomma" till nämnden om vart särskolan ska flyttas.