Efter granskningen har det kommit till Correns kännedom att skolledningen uttryckt sig negativt om att anställda på skolan har pratat med Corren.
Correns granskning har visat att en manlig anställd på Kvinnebyskolan utsatt en kvinnlig kollega för sexuella trakasserier under en längre tid. Mannen har under våren varit avstängd från arbetet och tilldelats en skriftlig varning, men är nu tillbaka på låg- och mellanstadieskolan i Hjulsbro. De sexuella trakasserierna beskrivs av utbildningsförvaltningen som "grövre sexuella anspelningar" på arbetet och genom privata meddelanden.
Efter granskningen har det kommit till Correns kännedom att skolledningen uttryckt sig negativt om att anställda på skolan har pratat med Corren. Corren har också uppgifter om att skolledningen ställt frågor om vilka som kan vara Correns källor i andra sammanhang på skolan.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke reagerar starkt på uppgifterna om Kvinnebyskolans hantering av Correns källor.
– Det är i strid mot grundlagen.
Nils Funcke berättar om ett fall där en chef ställt frågan om vem som har gått till medierna inför flera medarbetare som sedan ledde till fällande dom mot chefen.
– Där hade chefen upprepat frågan och det var uppenbart att syftet med frågan är att få reda på vem det är. Sen om det sker av nyfikenhet eller att man tänker att man ska nita den här personen spelar ingen roll. Man får inte bedriva efterforskning som chef.
Får man som chef uttrycka sig negativt framför personalen om att någon har lämnat uppgifter?
– Nej, det får man inte göra. Varje form av uttryck eller åtgärd som de vidtar som begränsar de anställdas möjligheter att ha kontakt med medierna är otillåtna.
Och om någon chef skulle ställa frågor om vem det kan vara som lämnat uppgifter till Corren?
– Då är det ett brott mot efterforskningsförbudet. Det får man inte göra som myndighetsföreträdare. Man får inte på något aktivt sätt ställa frågor kring vem det är som har lämnat uppgifterna. Och det gäller även om det inte är någon enskild som får frågan direkt till sig. Då är det att betrakta som ett brott emot efterforskningsförbudet.
Får chefen säga åt medarbetarna vad de ska säga till medierna?
– Nej, nej, nej. Absolut inte. Det är en begränsning av de anställdas meddelarfrihet. Det är en grundlagsfäst rättighet som en myndighetsföreträdare inte får begränsa.
Får man sitta i fikarummet och fråga lite om vem det skulle kunna vara som pratat med Corren?
– Inte om du är chef. Man får inte vara nyfiken om man är chef när det gäller just den här frågan, även nyfikenhet är straffbart.
Det är Justitiekanslern som utreder om ett brott mot efterforskningsförbudet har begåtts och i så fall hur allvarligt det är. Nils Funcke berättar att det i de senaste fallen har funnits ljudupptagningar från anställda. Risken är annars att ord står mot ord.
– Blir man som medarbetare inkallad till chefen och kan ana att det kan handla om vem som har lämnat uppgifter, sätt på mobiltelefonen och spela in samtalet. Det är fullt lagligt att spela in samtal där man själv är närvarande. Så det är min rekommendation.
Men det är inte det enda sättet.
– Om flera anställda har uppfattat de här yttrandena och det har skett vid flera tillfällen så skulle jag säga att det finns underlag för att eventuellt väcka åtal ändå. Det kan ske lite subtilt, som att "vi tycker inte om att någon går till medierna". Även ett sånt yttrande är ett sätt att begränsa de anställdas meddelarfrihet. Man behöver inte ta till brösttoner som att uttrycka att den som har gått till medierna är en riktig svikare som drar ner anseendet för skolan, säger Nils Funcke.
"Sen om det sker av nyfikenhet eller att man tänker att man ska nita den här personen spelar ingen roll. Man får inte bedriva efterforskning som chef", säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
Om chefen tror sig veta vem det är som lämnat uppgifter till exempelvis Corren och nämner det framför annan personal, exempelvis på ett möte, då är det att betrakta som en repressalie.
– Det utsätter den här personen för arbetskamraternas blickar, och de kan då vända sig emot den här personen.
– Om rektorerna kallar till sig enskilda medarbetare och ställer frågan explicit "Är det du som gått till Corren?", då är det ett allvarligare övertramp än att man står och säger detta inför samtliga medarbetare. Men även om man gör det mer generellt i ett e-brev som går ut till anställda eller på något stormöte så är det ett brott emot efterforskningsförbudet. Och det faller under allmänt åtal så det behöver inte vara riktat emot en enskild, säger Nils Funcke.
Lagen har funnits i över hundra år för att värna enskilda som är rädda att utsättas för repressalier. Exempel på repressalier kan vara att man hamnar efter i löneutvecklingen eller på olika sätt får obehag av att lämna uppgifter till medierna.
– Lagen kom till för att fler ska våga berätta om missförhållanden. Meddelarfriheten finns för att vi ska ha en statsapparat och kommunala myndigheter som är så fria det går ifrån korruption och maktmissbruk. Så att myndigheten ska kunna bygga upp ett förtroende gentemot allmänheten och det sker naturligtvis genom vara så transparent det någonsin går.
"Som chef tycker jag att man helt och hållet ska avstå från att diskutera de här frågorna. Jag har själv tumregeln att aldrig närma mig det här området. Det är det absolut enklaste", säger utbildningsdirektör Robert Bredberg.
Utbildningsdirektör Robert Bredberg är chef över hela utbildningsförvaltningen med cirka 6 000 anställda. Han säger till Corren att alla chefer i organisationen vet vad meddelarfrihet och efterforskningsförbud innebär, eftersom de utbildas återkommande i ämnet.
– Jag har aldrig stött på en chef i vår organisation som inte har haft koll på de här sakerna, för det är så pass viktigt för oss. Som offentlig chef blir man ganska snabbt inskolad i meddelarfrihet och meddelarskydd, säger Robert Bredberg.
Utbildningarna sker på flera nivåer i kommunen och alla chefer har möjligheter att delta i dem löpande, beskriver han.
– Det finns en lagstiftning och den ska vi följa. Jag tycker också att det är en bra lagstiftning, den är viktig, säger Robert Bredberg.
Enligt våra uppgifter har det inte gått rätt till på Kvinnebyskolan. Vad sker nu?
– Det är svårt att svara på, det är du som lämnar de här uppgifterna till mig nu, jag har inga andra uppgifter om det här.
Robert Bredberg beskriver att han råder chefer att aldrig ge sig in i diskussioner som rör meddelarfrihet eller vem som lämnat uppgifter till någon.
– Som chef tycker jag att man helt och hållet ska avstå från att diskutera de här frågorna. Jag har själv tumregeln att aldrig närma mig det här området. Det är det absolut enklaste, säger han.
I Linköpings kommuns kommunikationspolicy, vars innehåll ingår i utbildningen för chefer, står det: ”Alla medarbetare har rätt att svara på frågor från media och lämna uppgifter enligt meddelarfriheten.”
I dokumentet Informationssäkerhetshandbok står det: ”Du som är offentligt anställd har rätt att informera medierna om i stort sett vad som helst. När du använder din meddelarfrihet är du också skyddad från att arbetsgivaren gör efterforskningar om vem som informerat media.”
Corren har sökt rektor Hanna Ahl-Addén och biträdande rektor Pernilla Eskilsson, som svarar i varsitt närmast identiskt mejl till Corren att uppgifterna inte stämmer och att de inte ger instruktioner om vilken information som ska lämnas till Corren. Båda skriver att "Självklart gäller meddelandefriheten i kommunen" och på frågan om vilken kunskap de har om meddelarfrihet, meddelarskydd och efterforskningsförbud svarar båda: "Samma som alla medborgare."
Rektor Hanna Ahl-Addén meddelar även att hon nu avslutat sin tjänst på Kvinnebyskolan. Det är ett tidigare planerat beslut och hon går till en ny tjänst inom utbildningsförvaltningen.
Vet du mer? Tipsa Correns reporter på: jasmine.hubinette@corren.se eller genom vår krypterade tipstjänst Corren Newsleak.
Läs mer om hur du tipsar Correns grävgrupp här.