Kristina Edlund (S), Niklas Borg (M) och alla övriga kommunfullmäktigeledamöter debatterade budget i många timmar under tisdagen. "Det är enkelt att lova allt till alla när man inte tar ansvar för finansieringen. Vi har fina förutsättningar i Linköping för att vi tillsammans tagit ansvar för ekonomi under lång tid. Det går snabbt att rasera", sa Niklas Borg om oppositionspartiernas skuggbudgetar.
Under tisdagen klubbades S+M-styrets budget för 2026 igenom av kommunfullmäktige. Samtidigt presenterade samtliga oppositionspartier ett eget förslag, en så kallad skuggbudget, som aldrig kommer att bli verklighet. Gemensamt för en majoritet av förslagen är att de innehåller större satsningar på förskolan. Liberalerna lägger tio miljoner kronor extra på mindre barngrupper. Miljöpartiet 40 miljoner.
Men det mest extrema förslaget kommer från den politiska vilden Björn Alling och hans parti Solidaritet.
– Det går inte att blunda för situationen i för- och grundskolan och det är det som får samtliga oppositionspartier att se att det behövs satsningar. Problemet är så stort så att vi måste ta i med storsläggan. Vi har stora underfinansieringsproblem, säger Björn Alling.
Hans förslag är att höja kommunalskatten med 1,55 kronor per intjänad hundralapp i Linköping. Det skulle göra att den totala skattesatsen landade på 21,75 kronor. Samma nivå som i Norrköpings kommun.
Kommunens skatteintäkter skulle öka med cirka 760 miljoner kronor om året varav 600 miljoner skulle gå till för- och grundskolan.
– En person med en inkomst på 30 000 kronor i månaden skulle få betala 500 kronor mer i månaden i skatt. Det möjliggör stora satsningar i för- och grundskolan. Den är i djup kris. Barngrupperna är för stora och våra barn får inte den utbildning och omsorg som de har rätt till. De största problemen drabbar de barn som har det svårt i skolan men även de andra drabbas när de inte får möjlighet att nå sin fulla potential – för att läraren inte har tid att utmana dem och att stök i klassrummet omöjliggör koncentration, säger Björn Alling.
– 600 miljoner kronor extra på skolan, varav ungefär hälften till förskolan, skulle räcka till en extra pedagog, förskolelärare eller barnskötare i varje barngrupp. Det är det som behövs för att råda bot på problematiken, fortsätter han.
Ert förslag är det mest extrema. Anser du att det är extremt?
– Inte det minsta. Då skulle vi landa på samma skattesats som man har i Norrköpings kommun. Det är inget högskattesamhälle där.
Men en skattehöjning slår även mot de Linköpingsbor som har det svårt.
– Så är det. Men fördelen med att använda skattemedel till välfärden är att den som tjänar dubbelt så mycket betalar dubbelt så mycket skatt men vi betalar till våra barn gemensamt.
Men en skuggbudget kommer inte bli verklighet, varför lägger ni fram den?
– Vi vill peka på att om vi har samma skattesats som i Norrköping skulle vi kunna anställa en extra förskolelärare i varje barngrupp. Vi vill att människor får upp ögonen för att det finns en annan väg att gå.
"Vårt besked till personalen i förskolan och skolan är att ni behövs och att vi satsar för att ha er kvar. Låt mig vara tydlig. Hade partierna som stod längst fram på barrikaderna vid skolenedläggningen 2023 fått sin vilja igenom hade vi istället stått här med omfattande varsel. Jag är glad att vi inte är där i dag", sa barn- och ungdomsnämndens ordförande Elias Aguirre (S) på kommunfullmäktigesammanträdet.
Elias Aguirre (S), barn- och ungdomsnämndens ordförande i Linköping, är kritisk till oppositionspartiernas budgetförslag.
– Dels bygger förslagen på olika typer av orealistiska finansieringar. Antingen tar de ut stora pengar från Stadshus AB, som kommer att driva upp avgifterna från Tekniska verken, höjer skatten eller minskar kommunens resultat och därmed gör oss mer beroende av att låna pengar. Dels, när det gäller minskade barngrupper, är det tydligt att de inte har räknat på vad det egentligen skulle kosta, säger han.
– Det brukar vara lätt att ta fram budgetar i opposition. Man kan komma på olika sätt att få in pengar som kanske inte är så realistiska, fortsätter Elias Aguirre.
Men behövs det mer pengar till förskolan och skolan än vad ni ger?
– Jag ser gärna att vi fortsätter satsa på välfärden och är glad över att vi gör det i vår budget. Förra året kunde vi satsa över 100 miljoner på barn- och ungdomsnämnden och i år 39 miljoner. Det är mycket i jämfört med andra kommuner runt om i landet.
Delar du bilden av Björn Allings syn på situationen i skolan?
– Nej, jag skulle inte kalla det kris. Men det är klart att vi ser att vi vill fortsätta att göra satsningar, men ska man göra det måste man också visa att man har råd. När vissa partier går fram med stora skattehöjningar behöver de visa vilka konsekvenser som det får för till exempel ensamstående föräldrar. Det är inte realistiskt.
Under debatten om för- och grundskolan röt Tanja Mitic (S), ledamot i barn- och ungdomsnämnden, ifrån mot den bild som flera av oppositionspartierna målade upp. "Att bara måla upp skolan i Linköping som ett skepp som går på grund och inte kan räddas är inte en rättvis bild", sa hon.
Inte heller Tanja Mitic (S), ledamot i barn- och ungdomsnämnden, delar Björn Allings bild av situationen.
– Att bara måla upp skolan i Linköping som ett skepp som går på grund och inte kan räddas är inte en rättvis bild. Jag kan inte berätta alla de fina satsningar som vi har gjort i nämnden men det finns en hel rad, sa hon under kommunfullmäktigedebatten.