Därför tjänar kommunen på miljardlånet

Kommunen skulle kunna betala simhallen ur egen kassa. Men ränteläget gör att man tjänar runt 15 miljoner kronor om året på att ta ett miljardlån i stället.

Det blir runt 15 miljoner kronor billigare om året att låna till simhallen än att ta av kommunens besparingar – sett till dagens ränteläge.

Det blir runt 15 miljoner kronor billigare om året att låna till simhallen än att ta av kommunens besparingar – sett till dagens ränteläge.

Foto: Illustration: 3XN

Linköpings kommun2019-09-23 06:00

Linköpings kommun ska låna 990,5 miljoner kronor för att bygga den nya simhallen på Folkungavallen. Utöver notan från byggbolaget Serneke på 820 miljoner kronor tillkommer kostnader för bland annat projektering, parkering och oförutsedda utgifter.

Enligt kommunens ekonomidirektör Peder Brandt skulle det gå att betala simhallen utan att låna pengar. Linköpings kommun har finansiella tillgångar på över sju miljarder kronor, placerade i aktier och räntepapper.

– Men de placeringarna ger i dagsläget ungefär 2 procent i avkastning. Lånar vi får vi betala 0,5 procent i ränta, max, säger Peder Brandt.

Skulle kommunen ta de 990,5 miljonerna av sina egna tillgångar går man därmed miste om cirka 20 miljoner kronor om året i avkastning. I stället blir det nu en räntekostnad på runt 5 miljoner kronor. Detta gör att det blir runt 15 miljoner kronor om året billigare att låna till simhallen – sett till dagens ränteläge.

– Skillnaden kan till och med bli större än så, med korta lån kan vi få betalt för att låna pengar. Men med en blandning av korta och långa lån bedömer jag att vi hamnar någonstans runt 0,5 procents ränta, säger Peder Brandt.

– Det är ju lite av uppochnedvända världen för oss ekonomer just nu. Bankerna får betala för att ha pengar hos Riksbanken. I Danmark är det till och med en av de större bankerna som betalar sina bolånekunder nu, fortsätter han.

Peder Brandt betonar att situationen kan komma att ändras.

–  Vi kommer naturligtvis att pröva det här, från tid till annan. Vi är inte fastlåsta vid den här lånelösningen.

Peder Brandt har varit ekonomidirektör i åtta år och det här blir den första gången som han lånar pengar. Normalt sett är det de kommunala bolagen –  till exempel Stångåstaden, Tekniska verken, Lejonfastigheter och Sankt Kors – som lånar och bygger i Linköping. Bolagen har stora lån, över 16 miljarder kronor vid den senaste sammanställningen. Men de har också tillgångar värda ungefär det dubbla.

Att det  är Linköpings kommun, och inte Lejonfastigheter, som bygger och ska äga simhallen, förklarar Peder Brandt så här:

– Ett bolag måste värdera fastigheter till de intäkter man har. För simhallen skulle det innebära en stor nedskrivning direkt när den är klar. Det skulle påverka Lejonfastigheters resultat och balansräkning väldigt mycket. En kommun behöver inte göra en sådan nedskrivning.

Karta: Folkungavallen
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!