Fastighetsprofilen Hans Lind säger att det måste vara tydligt vad som gäller när offentligt beslutsfattande påverkar individen. Om det uppstår kontroverser kring vad som gäller för bedömingar av bygglov, bör det klargöras vad som gäller i ett särskilt dokument som antas av byggnadsnämnden. "Så att alla gör likadant", säger han.
Correns granskning visar att Mjölby kommuns kulturinventering hindrar husägare från att utveckla sitt boende. Kulturkartan är varken offentlig eller politiskt beslutad. Politikerna har förbjudit tjänstemännen att använda den, men vår granskning visar att den används ändå.
Hans Lind, är professor i fastighetsekonomi och känd profil i branschen. Han påpekar att det är gällande detaljplan som styr – även om den är gammal.
– Det som står i detaljplanen är det som gäller. Man kan inte retroaktivt säga att "nu har vi en striktare lagstiftning – de här gamla tillstånden gäller inte längre", säger han.
Länsarkitekt och stadsbyggnadsdirektören Jan Persson på länsstyrelsen menar att man i varje enskilt bygglovsärende måste bedöma om det går att tillämpa plan- och bygglagens bestämmelser om att byggnader eller områden inte får förvanskas.
– En kommun som är serviceinriktad försöker peka ut skyddsvärda områden i förväg, så man slipper göra tolkningar i de akuta fallen, säger han.
Hans Lind håller med om att det måste vara tydligt vad som gäller när offentligt beslutsfattande påverkar individen.
– Det ska inte vara så att en enskild individuell tolkning kan leda till olika beslut, det är oacceptabelt i en rättsstat, säger han.
Fastighetsprofilen tycker inte att en kulturinventering i sig är ett problem, men beslut kan inte gå emot antagen detaljplan. Då måste planen rivas upp.
– Och river du upp den och tar bort byggrätter, då får man ju kompensera markägare. Så kommuner är inte intresserade av att ändra detaljplaner, säger han.
Mjölby kommun har i flera fall motiverat att hela områden omfattas av en bevarandeplan med stöd av det som står i detaljplanens planbeskrivning. En sådan text i en plan är inte juridiskt bindande utan bara rådgivande.
Hur ser du på formuleringen där?
– Den här typen av formuleringar är enligt min mening problematiska: "Dessa hus bör om möjligt bevaras och ej förändras exteriört." Vad menas med "om möjligt"? Om kommunen hade velat stoppa allt nytt byggande skulle de väl ha sagt det explicit? säger Hans Lind.
Kan man vid en tidpunkt börja tolka en detaljplan på ett nytt sätt?
Hans Lind menar att det alltid finns ett tolkningsutrymme.
– Men då tycker jag det är viktigt att det klargörs i ett särskilt dokument som antas av byggnadsnämnden. ”Nu har det uppstått kontroverser hur det här ska tolkas och vi har kommit fram till att när tjänstemän handlägger det här ska man tolka det på det här sättet”. Så att alla gör likadant.
"Allt är tillåtet så länge det inte står något annat. Därför bör man fundera på vad det allmänna värdet kan vara av att vi till exempel bevarar en speciell list på en dörr", säger Sebastian Monell, byggchef Linköpings kommun.
Linköpings kommun använder sig också av kulturmiljöinventeringar. De finns att ta del av på deras hemsida och nyttjas vid bygglovsärenden och nya detaljplaner.
Linköpings byggchef, Sebastian Monell, trycker på att plan-och bygglagen främst handlar om tillstånd och inte förbud. En fastighetsägare har stora möjligheter att göra vad den vill med sitt egna hus – men det ska vägas mot allmänintresset att bevara.
– Allt är tillåtet så länge det inte står något annat. Därför bör man fundera på vad det allmänna värdet kan vara av att vi till exempel bevarar en speciell list på en dörr. Det krävs verkligen väldigt höga kulturhistoriska värden för att vi ska ställa sådana krav, säger Sebastian Monell.
Samtidigt säger han att en kommun i sin myndighetsutövning har mer långtgående möjligheter att ställa krav än vad många är medvetna om.
– Men vad som gäller måste vara förutsägbart.
Här är ett utdrag ur Mjölby kommuns senaste kulturmiljöinventering. Där pekas både enskilda fastigheter och hela områden ut ha särskilt höga kulturhistoriska värden. Correns granskning visar att kartan begränsar invånare att bygga, samtidigt som den inte är en offentlig handling.
"Det är viktigt att en kommun gör likartartade bedömningar i liknande fall, annars blir det godtyckligt och motiveringen för att skydda ett område svagare", säger länsarkitekten Jan Persson.
Länsarkitekten Jan Persson lyfter fram vikten av att en kommun gör likartade bedömningar i liknande fall.
– Annars blir det godtyckligt och motiveringen för att skydda ett område blir svagare, säger han.
Hans Lind har en uppmaning till Mjölby kommun att fundera kring. Han undrar hur många turister som egentligen åker och tittar på Mjölbys "kulturhus".
– Det borde räcka att ordentligt dokumentera hur husen sett ut innan förändringen och att denna information finns lätt tillgänglig för den som är intresserad, typ informationstavla med QR-kod.
Det här är del 5 i en granskning av bygglovsavdelningen i Mjölby kommun. Här kan du läsa om granskningen i kortform. Och här kan du läsa en intervju med ansvariga chefer på bygglovsavdelningen.
Klicka på namnen ovan för att skicka ett mejl som går direkt till reportern.
Här kan du tipsa anonymt via vår krypterade tipsfunktion.