"Vi har äskat pengar för att göra kulturmiljöinventeringen färdig. Vi vill vara stolta över vår historia, säger Mjölbys stadsbyggnadschef Maria Hedberg.
Correns granskning av bygglovsavdelningen i Mjölby visar att kommunen använder en kulturmiljöinventering för att neka husägare att bygga ut. I kartan pekas stora bostadsområden ut med särskilt höga kulturvärden. Det innebär att de som bor där måste ha bygglov för nästan allt, även solceller och Attefallshus.
Kommunen använder och hänvisar till kartan när medborgare undrar vad som gäller för sin fastighet, men ingen får ta del av underlaget. Man refererar även till den i detaljplaner. Att kulturkartan används och samtidigt inte är offentlig har fått massiv kritik.
Inne på stadsbyggnadskontoret förklarar samhällsbyggnadsförvaltningens chef Johan Cöster vad avsikten från början var med inventeringen, eller kulturkartan som vi kallar den.
– Den skulle leda till ett kulturmiljöprogram, som skulle förankras även politiskt.
Stadsbyggnadschefen Maria Hedberg fyller i:
– Syftet är att den ska bli publik, vi har äskat pengar till nästa år för att göra det arbetet färdigt. Vi vill vara stolta över vår historia, säger hon.
Kulturkartan har använts i nuvarande skick i fyra år.
– Vi har haft problem med handläggningstider, och störtdykt i nöjdhetsindex. Då har vi fokuserat på att leverera bygglov, och parkerat frågan om inventeringen, säger Johan Cöster.
Maria Hedberg säger att hon ser kulturkartan som en av många kunskapskällor för bygglovshandläggarna. Då den inte är färdig vill kommunen inte publicera den. Det gör att ingen utanför stadshuset får se den.
Kulturkartan innehåller faktafel som bygglov grundas på. Hur kan den användas om den inte är färdig?
– Man använder den som signalvärde, säger Maria Hedberg.
Hösten 2023 skickade kommunstyrelsens ordförande Cecilia Burenby (S) och ytterligare två ledande politiker ett mejl till samhällsbyggnadsförvaltningen. De krävde där att kulturkartan inte fick användas på något vis, då den inte var färdig och inte heller antagen politiskt.
Hur kan man använda kulturkartan trots att politiken tydligt markerade att den inte skulle det?
– Brevet var en påminnelse om att inventeringen inte är färdig.
Men ni använder den ändå?
– Vi använder kunskapen, säger Maria Hedberg.
Johan Cöster säger att lokala politiker inte kan gå in och styra en myndighet. Enligt Plan- och bygglagen ska kulturvärden beaktas.
"Vi har haft problem med handläggningstider och störtdykt i nöjdhetsindex. Då har vi fokuserat på att leverera bygglov och parkerat frågan om inventeringen", säger samhällsbyggnadschefen Johan Cöster.
Efter mejlet informerade han personal om att kulturkartan ska användas med försiktighet, hävdar han. Men vår granskning visar att bygglovshandläggare fortsatt att hänvisa till kartan när de nekar husägare att bygga ut och förändra. Så var det inte tänkt att bli, enligt cheferna.
– Det låter lite märkligt, och inte alls bra. Det är inte så vi vill jobba och inte så som vi jobbar framåt. Det är detaljplanerna som styr och det är där kulturhistoriska värden framgår, säger Maria Hedberg.
– Det är olyckligt att hänvisa till något som bara är en kunskapskälla. Men vi har en lagstiftning där vi ska hantera kulturmiljön som en av många aspekter, säger Johan Cöster.
De senaste åren har det funnits ett missnöje med bygglovsavdelningen från både företagare och privatpersoner. Johan Cöster säger att följden av missnöjet blev en omorganisation.
– Vi har bytt ledning i förvaltningen och även bytt ordförande i nämnden. Syftet är att vi tagit de oroande siffrorna på allvar. Vi ville ha ett mer stöttande ledarskap.
En stor del av Mjölby tätort finns med i kulturinventeringen. Särskilt i östra delen påverkas många kvarter. Även nyare hus i de områdena pekas ut ha höga värden, och det blir svårare för ägaren att göra ändringar.
Är det rimligt att märka stora områden i Mjölby med så höga värden som man gör i inventeringen?
– Den har inga märkningar. Det är en kommentar som finns som rådata, men vilken skyddsnivå ett område får fastställs bara i en detaljplan.
Men det står ju i inventeringen att områden märks enligt PBL 8:13, är inte det så tydligt det kan bli?
– Som sagt, det är en mängd anteckningar och inte en märkning.
Maria Hedberg pekar på en fastighetsägares ansvar att också själv sätta sig in i vad som gäller för sitt hus.
– Bygglov är jättekrångligt. Det finns mycket som många husägare idag inte sätter sig in i, säger hon.
Har Mjölby varit för hårda i sina bedömningar?
– Nej, jag tycker inte att vi varit för hårda, säger Johan Cöster.
Han menar att det handlar om hur man kommunicerar och talar om vilka möjligheter som finns.
– Jag uppmanar husägare att överklaga beslut om man tycker att man inte fått rätt bedömning, säger han.
Det här är en del av en granskning av bygglovsavdelningen i Mjölby kommun.
Läs mer: Experterna varnar för kommunens sätt att bedöma bygglov
Klicka på namnen ovan för att skicka ett mejl som går direkt till reportern.
Här kan du tipsa anonymt via vår krypterade tipsfunktion.