Organisationen Villaägarna bjöd in allmänheten till ett möte i Mjölby efter Correns granskning av kulturkartan och det utbredda missnöjet med bygglovshandläggningen i Mjölby.
Ett 30-tal personer hade samlats på Mjölby stadshotell. Mötet gick lugnt till men irritationen och besvikelsen var tydlig. De flesta av de som var där hade egna negativa erfarenheter av bygglovshantering. Frågorna haglade över förbundsjuristen Kimya Alemanspour och hennes kollegor från Villaägarnas riksförbund.
– Finns det någon övre gräns på hur lång tid ett bygglov får ta? frågade en i publiken.
– Har man rätt att få ersättning om man tvingats bo i en lägenhet i väntan på ett bygglov som tog tre år? undrade en annan.
– Är det lämpligt att inte informera politiken om att man plötsligt svängt i sitt sätt att bedöma bygglov?
Kimya Alemansour menar att det är möjligt att ändra en policy – eftersom det finns ett överklagandesystem. Hon gick igenom de möjligheter en sökande har att klaga på myndighetsbeslut. Man kan överklaga innan det vunnit laga kraft – i ett senare skede kan man skicka in en ny ansökan eller begära omprövning. Fel kan JO-anmälas.
– Kommunen har uppenbart gjort fel när man inte var öppen med kulturinventeringen. En part har alltid rätt att se allt underlag för beslutet så att man har möjlighet att gå i svaromål, sa hon.
Ett 30-tal personer besökte onsdagdns informationsmöte om hanteringen av kulturinventeringen och dess efterspel. Till vänster mäklaren Daniel Lahdo i gruppen Mjölbys vänner som samlat in drygt 460 namn i en protestlista.
Reflektionerna från åhörarna var bitvis hårda.
– Så som du beskriver fungerar det inte här. Det finns en massa inkompetent personal som petar i allt.
– Nu kommer det blir högt tryck på bygglov efter det här...så blir det när man orsakat ett helvete för folk.
– I Mjölby har man lagt det i dunkel och säger "hellre fälla än fria", man kör sitt race och det finns inget professionellt i det. Man hamnar i en extremt ojämn bedömning.
Jan och Anna Forslind köpte nyligen ett hundra år gammalt hus i Mjölby. De fick veta av mäklaren att huset har en k-märkning. Nu är de fundersamma kring vad de får och vad de inte får göra med huset.
Anna och Jan Forslind bor i Linköping i några dagar till – på måndag går flytten till Mjölby. Huset, som är från 1920-talet, köpte de strax efter jul. Vid köpet fick de av mäklaren veta att huset hade en kulturmärkning – senare läste de om kulturkartan och diskussionerna kring bygglov i Corren.
– Då tänkte vi – vad har vi gjort? säger Anna med ett skratt.
Jan har funderat kring hur de ska tänka kring värmepumpen de vill installera i garaget, men är egentligen inte så orolig. Framöver vill de också byta ut ett räcke. För det krävs en anmälan till kommunen, har de fått veta.
– Vi har fått ganska bra svar, men det återstår att se hur det går. De säger att vi får göra saker, men att det måste passa in med huset, säger Anna.
Charlotte Nordström ställde frågor till experterna om sitt eget hus på Östra i Mjölby. Hon hoppas att bygglovsreglerna ska lättas upp med ny lagstiftning i höst.
Efter mötet lyfter Charlotte Nordström sitt egna fall med juristerna. Hon har fått nej till en ändring på sitt hus i östra Mjölby.
– Just nu verkar det lite kört för oss. Men kanske kommer saker bli enklare efter 1 oktober när det kan bli lättnader i plan- och bygglagen, säger hon.
Klarnade något för dig under mötet?
– Inte i vårt enskilda fall kanske. Vi får se vad som händer framöver nu efter alla turer.
Håkan och Cathrine Wass har bott i samma villa på Östra sen 1978. Diskussionerna i ämnet lockade dit dem den här kvällen.
– Jag tycker det verkar finnas politisk möjlighet att agera här. Oavsett politisk färg så är ju alla intresserade av ett gott klimat i kommunen, säger Håkan.
– Något som blev tydligt för mig ikväll är att kulturkartan är underordnad plan- och bygglagen. Det går inte att hänvisa till den bara. Men jag kan inte förstå att kartan bara kan skrotas sådär, det är ju också tydligt att den behövs.
Flera lokalpolitiker fanns med i publiken, men bara från M och SD. Personer från majoriteten lyste med sin frånvaro.
Vi hade bra erfarenheter av bygglovshandläggarna, men det var 2019, före kulturkartan, säger Håkan och Catherine Wass. De undrar hur det blir nu när kartan "skrotats".
Efter mötet fick Corren en pratstund med Kimya Alemansour.
Ska cheferna lägga sig i handläggarnas arbete mer?
– Ja, de har ju ett ansvar för att deras avdelning fungerar.
Kimya Alemansour menar att man måste få det prövat – vad som är fel i kommunens agerande.
– I slutändan blir det ju att om det är en chef som inte kan ta ansvar – då får man flytta på chefen.
"Det som är genomgående är att kommunen inte kommunicerar och ger den information som de behöver - så på en övergripande nivå kan man säga att handläggningen är fel", säger Kimya Alemanour som är jurist på organisationen Villaägarna. På onsdagskvällen gick hon igenom juridiken bakom bygglov för ett 30-tal åhörare.
Villaägarnas jurist säger att en kommun som är intresserad av att göra rätt borde vara intresserade av att ompröva sig själva när en situation som den i Mjölby uppstått. I första instans är det handläggarna själva som gör en omprövning.
Kan man ompröva gamla beslut som hänvisat till kartan?
– Har något varit uppenbart felaktigt så kan det omprövas även om lång tid har gått.
Vad tycker du att Mjölby kommun ska göra?
– Jag tycker man ska tillsätta en grupp som bara jobbar med att granska ärenden och fundera kring "vad har vi gjort egentligen?" Och själva initiera en omprövning.