Tidigare i veckan bekräftade Åtvidabergs kommun att tre anställda inom kommunens vård- och omsorgsförvaltning testats positivt för covid-19.
"Hej, jag är en av de smittade i kommunen", skriver Ingegerd Rosén Fred i ett meddelande till redaktionen i Åtvidaberg på måndagskvällen. Hon skickar med en smiley med munskydd och skriver vidare: "Det har varit en snäll Corona på mig."
Hon vill berätta för våra läsare och förklarar varför:
– Det är ingen hemlighet att jag blev smittad. Det är mycket information som skrämmer människor nu. Många blir väldigt rädda. Jag vill inte att man ska vara rädd eller skämmas om man drabbas.
Hon vill berätta att covid-19 inte behöver innebära dramatik.
– Jag vill inte förringa eller negligera sjukdomen på något sätt. Man ska vara uppmärksam på symptomen och vara extra försiktig om man tillhör riskgrupperna. Men jag tror att människor behöver veta att det kan gå bra också, även om man som jag är 62 år och blir smittad.
Intervjun sker på telefon. Ingegerd är hemma i karantän i det gamla vita stenhuset i Åtvidaberg. Till vardags arbetar hon som sjuksköterska i den kommunala hemsjukvården.
När hon vaknade den där morgonen, fredagen den 13:e och kände av huvudvärk och feber drog hon en snabb slutsats:
– Stanna hemma.
Symptomen var inte särskilt svåra.
– Det gick i stort sett över under helgen. Jag hade lite huvudvärk och lite feber, men inte över 38 grader. Jag hostade lite och kände mig lite hängig framåt kvällen. Mer var det inte och jag har inte varit sängliggande.
– Det var som en släng av förkylning, men jag var inte snorig, hade inte rinnande näsa och inte ont i halsen.
På måndagen kände hon sig så pass kry att hon under normalt sett hade övervägt att gå till jobbet.
– Om jag inte vetat om corona så hade jag troligen jobbat. Med tanke på smittan tänkte jag att jag inte skulle jobba under måndag och tisdag.
Vi är nu framme vid onsdagen den 18 mars. Flera anställda inom kommunens vård och omsorg visar symptom på förkylningar. Eftersom det rör sig om personal inom vård och omsorg tas de emot för provtagning vid US i Linköping.
– Jag fick gå in i tältet utanför infektionskliniken och ta näsprov. Personalen hade munskydd, visir och skyddskläder.
Dagen efter, på torsdagen ringer en infektionsläkare:
– Provet var positivt. Jag hade corona. Jag tänkte bara okej och så satte jag mig ner.
Blev du orolig?
– Nej, inte för min egen del. Jag tänkte snarare på min man. Han är över 70 år och är ju i riskgruppen. Men det märks inget på honom, han är pigg och mår bra.
Vardagen hemma har rullat på.
– Jag har kunnat röra mig som vanligt. Jag har städat, varit i trädgården och varit ute i skogen långt från andra människor.
Ingegerd gör en paus och säger efter en stund:
– Jag måste ha fått väldigt lindriga symptom.
Redan på måndagen efter insjuknandet såg Ingegerd till att få hem sin jobbdator. Hon har varit i tjänst sedan en dryg vecka. Hemifrån hanterar hon bland annat det som inom hemsjukvård benämns vård till vård.
– Jag tar emot samtal, fördelar uppgifter på mina kollegor, delegerar och svarar på frågor. Jag har fått jättebra stöttning av min chef och av kommunens MAS (Medicinskt ansvarig sjuksköterska).
Hon låter pigg och bekräftar själv:
– Jag är helt frisk nu.
Under måndagen blev hon under samtal med en infektionsläkare friskförklarad och ska vara hemma ytterligare två dagar:
– Enligt de allra senaste direktiven är jag frisk och kan börja jobba som vanligt på torsdag igen.
På frågan var hon smittades av covid-19 blir svaret svävande:
– Jag vet inte. Jag var hos tandläkare i Linköping tre dagar innan jag blev sjuk. Det kanske var där, men jag vet verkligen inte.
Lika lite vet hon om hon i sin tur har smittat någon. Kommunen har hittills inte uppgifter om att boende i kommunens äldreomsorg smittats av covid-19.
Vi stämmer träff för fotografering utomhus och ses i trädgården. På trappan till huset står en kruka med påskliljor, med en lapp med texten: "Vi gör skillnad". Blommorna visar sig komma från kommunen, som vill visa sin uppskattning till de som jobbar inom vård och omsorg och kämpar extra i dessa tider.
– Så glad jag blir, utbrister Ingegerd där i vårsolen.
Snart är hon tillbaka på jobbet och räknar med att kunna täcka upp väl ifall kollegor blir sjuka.
– Jag är troligen immun mot corona nu, det kan vara bra.