Libks landslagsstjärna visste inte riktigt vilket ben han skulle stå på efter sköna och hetsiga rysaren mot topplaget Växjö. Det blev seger (4–3), men det blev bara två poäng när det definitivt borde ha blivit tre.
Läs mer: Ström var tillbaka - igen
Eller vad sägs om den här utvecklingen i slutsekunderna?
Hemmaledning med 3–2 efter sen vändning, eget frislag på offensiv planhalva, två man mer på planen – och bara 26 sekunder kvar att spela. Ändå kom kvitteringen när Oliver Johansson efter en oväntad kontring styrde in 3–3. Dessutom med foten utan att ens veta om det.
– Om det känns okej? Inte ett dugg. Vi kan spela matchen hundra gånger till och det kommer inte att hända igen. Det var helt osannolikt. Men vi får försöka att lära oss något av det också, sa Tobias Gustafsson besviket.
Det såg annars länge ut som om finske målvaktshjälten Eero Kosonen ännu en gång skulle sätta stopp för Gustafssons segerplaner. Men bara några dagar efter smärtsamma finalförlusten i Riga blev det i alla fall seger.
– Det kändes att det varit mycket matcher på slutet. Jag var tung i benen, men var samtidigt bra i gång när många andra haft uppehåll och försökte utnyttja det, sa han.
Vad händer nu?
– Det blir några dagar ledigt. Det kan behövas.