Dammen i Olofstorp har återigen ändrat storlek, nu är den dubbelt så stor jämfört med förra året, men den kommer ändå inte vara tillräcklig för att hejda extrema vattenflöden, enligt Håkan Sylvan, samhällsplanerare på Mjölby kommun.
Det är en måndagskväll i juni. I Vifolkaskolan i Mantorp sitter ett 50-tal åhörare, tillika husägare, för att lyssna på vad kommunens representanter har att säga om vad som gick fel förra sommaren.
De vill även veta vad kommunen har gjort, och planerar att göra, för att deras hus och tomter inte ska drabbas av nya översvämningar.
Klimatförändringarna är här för att stanna, men de bor ju i ett nytt bostadsområde som borde vara bättre rustat både för det och för 20-, 30- och 50-årsregn. Eller?
Ansvarsfrågan är något som fortfarande utreds, vilket även påverkar husägares möjlighet till att få ersättning för skadorna.
– Det är lätt att vara efterklok. Men målsättningen är tydlig: Vi ska säkra Mantorp mot framtida översvämningar. Det är ingen diskussion, det är det vi jobbar efter, säger Johan Cöster, samhällsbyggnadschef i Mjölby kommun, när han inleder kvällens träff.
Under mötet framhåller han att det inte går att peka på en enskild faktor som ledde till vattenkaoset på Stovägen.
Som en form av garant för att hitta lösningar som ska hindra översvämningar står Mjölby kommuns egna satsningar i Mantorp. Kommunen vill att orten ska växa från dagens cirka 4 200 personer till 7 000 invånare.
För att nå dit vill man skapa ett nytt centrum söder om järnvägen. Där ska finnas en vårdcentral, butikslokaler, skolor, en stadspark och bostäder.
Johan Cöster, samhällsbyggnadschef på Mjölby kommun.
– Allt det här ska klara av ett förändrat klimat. Så att vi löser den här frågan är i allra högsta grad angeläget för kommunen som helhet, säger Johan Cöster.
Ju mer "hårda ytor" som beläggs på natur- och skogsmark, desto snabbare rinner dagvatten vid skyfall och långvarigt regn. Och Mantorps lägsta punkt är: Olofstorp.
Och trots att kommunen redan nu vidtagit åtgärder kommer de inte att räcka om vädersituationen blir som förra året.
Förutom pumpstationen grävdes en vall i det öppna diket bakom Stovägen som ska skydda tomterna mot vattenmassor. Nu kan ytterligare ett dike bli aktuellt på fältet.
Förra året byggdes en pumpstation vid Stovägen som ska forsla bort vattenmassor.
Kommunen planerar nu att bygga ytterligare ett dike bakom det nuvarande på åkern, det ska bli en meter djupt vilket kommer kräva ett staket runtom som skyddar.
Under mötet kommer en rad förslag presenteras, som bland annat handlar om tekniska investeringar och att skapa fler fördröjningsytor.
Det ska dessutom visa sig att en gata i området är felkonstruerad vilket gör att vattnet inte har någonstans att ta vägen. Vi återkommer till det.
När vattnet kom
Det var i juli och augusti 2024 som flera husägare i Mantorp fick sina hus och garage översvämmade. Vid tre tillfällen, varav två gånger inom loppet av mindre än en vecka, svämmade gatorna över.
I en äldre del av Mantorp fick husägare in vatten i sina källare.
Det som många kanske minns mest är bilderna av vattenkaoset som rådde i ett villakvarter i nya Olofstorp.
I takt med att översvämningarna utvärderas upptäcks allt fler feltänk när området byggdes, bland annat har Stovägen tre lågpunkter som gör att vatten blir ståendes vid extrema väderförhållanden som förra året.
Vid skyfallen förra sommaren bubblade det ur vattenbrunnarna i det öppna diket bakom Stovägen.
Det var från dammen vid Lärlingsvägen som vattnet svämmade över och rann ned mot Lärlingsvägen, Platsvägen och slutligen Stovägen.
Efter översvämningarna förra sommaren började kommunen att gräva ut dammen vid Travtränavägen.
Platsvägen och Stovägen i Mantorp blev översvämmade tre gånger förra sommaren.
Natten mellan 4 och 5 augusti 2024 stod villakvarteret i Olofstorp under vatten för tredje gången inom loppet av två veckor.
När Corren besökte Olofstorp i augusti vittnade flera husägare om en växande frustration, missnöje och kritik mot kommunen.
Flera av husägarna vi har kontakt med vill inte medverka i några nya reportage eftersom de är rädda att publicitet ska påverka husens värde. Men på kvällens möte märks en oro om åtgärderna som presenteras verkligen kommer att hjälpa.
– Vi vill ta fram lösningar som gör att de vill bo kvar, de trivs ju i sina hus, säger samhällsplaneraren Håkan Sylvan som också han träffar husägarna på Vifolkaskolan.
Han var med och planlade det första området i östra Olofstorp 2007. Redan då var det känt att området, "träsket" i folkmun, var en utmaning att bygga på då grundvattnet låg högt i backen, säger han.
"Uppdraget nu är att ge plats för vattnet så det fungerar och säkerställa att skador inte uppstår, men det är ju olyckligt att det här inte var rätt från början", säger Håkan Sylvan, samhällsplanerare på Mjölby kommun.
– Det betyder att vi måste gå ned på frostdjup med våra ledningar och då får man pumpa väldigt mycket. För att när man gräver så rinner vattnet till, så att lägga ned ledningar var väldigt besvärligt. Och det visste vi. Men vi visste också att det var möjligt och görligt och området har karat sig undan översvämning.
Om etappen som byggdes 2015–2016 har han en annan uppfattning.
– Nej, det var inte lyckat. Det är bara att titta på bilderna ni har från i fjol och beklaga. Om det är rätt eller fel att bygga på marken har jag inte kunskap, eller mandat, att uttala mig om. Uppdraget nu är att ge plats för vattnet så det fungerar och säkerställa att skador inte uppstår, men det är ju olyckligt att det här inte var rätt från början.
En simulering som kommunen tagit fram visar hur dagvattnet strömmade till nya Olofstorp där Stovägen, granne med åkern, drabbades värst.
Bilden visar hur tre lantbrukare med gödseltankar körde skytteltrafik med uppumpat vatten från Stovägen och Platsvägen i Mantorp förra sommaren.
Planen för dagvattenhanteringen hade sett bra ut i teorin. Detaljplanen för området hade vunnit laga kraft och hade granskats av Länsstyrelsen. Och en VA-konsult hade anlitats för att se till att dagvattensystemet skulle fungera.
– Och vi litar ju på den expertis som vi rekryterar till de här projekten. Bedömningen som gjordes då verkar vara fel helt enkelt, säger Håkan Sylvan.
Nu står husen där de står, och kommunen tittar på flera lösningar som ska trygga både invånare och infrastruktur.
För att få en bra översikt har en modellering tagits fram med en ny VA-konsult. Den ska visa hur vattnet rör sig vid kraftiga skyfall utifrån kommunens åtgärder. Modelleringen visar även hur vattnet tog sig in i området förra sommaren.
Dagvattendammen vid Lärlingsvägen blev överfull vid skyfallen och en period av långvarigt regn förra året. Det visade sig att dammen hade förminskats i sin storlek - anledningen till detta verkar ingen veta då dokumentation saknas.
Vad var problemet?
Olofstorp ligger på den lägsta punkten i hela Mantorp. När andra fördröjningsytor är fulla, och marken är mättad, så rinner allt dagvatten vidare dit.
I området ligger därför en damm som ska fördröja vattnet. Problemet var att den hade förminskats i sin storlek än den var från början. Därför svämmade den snart över. Varför dammen förminskades är oklar, då dokumentation saknas.
Kommunens visualisering av översvämningarna förra året visar att det även kom vatten från området Furuträd på andra sidan järnvägen som rann vidare ut på Lärlingsvägen, Platsvägen för att slutligen ställa sig på Stovägen, den mest drabbade gatan.
En av lösningarna som kommunen hoppas går igenom är att få "dränka" lantbrukarens mark vid behov, i fackliga termer handlar det om att leda vattnet i sitt naturliga system och ersätta för skördeskador samhället skapar.
I juli hade det regnat intensivt under två veckor och när skyfallen kom var marken redan mättat, vilket leder till en snabb avrinning i hela avrinningsområdet.
– Vattnet hittar nya vägar, säger Magnus Johansson, driftchef och ansvarig för att ledningsnätet som är kopplat till dagvatten och dammar är säkra och funkar.
I det drabbade kvarteret i Olofstorp finns olika system som ska hantera dagvattnet. Stovägensidan har ett och villorna på Lärlingsvägen har sitt. Men i dag har kommunen facit på att det inte fungerar vid den här typen av nederbörd.
Magnus Johansson är driftchef på VA-ledningsnät och ansvarar för att kommunens dagvattenledningar fungerar.
– När det inte finns något som hejdar vattnet så rinner även det här vattnet in på de här gatorna och ställer till oreda och det är ledningarna inte designade för, säger Magnus Johansson och pekar på Stovägen.
9 juni 2025. Dammen har grävts ur och blivit dubbelt så stor jämfört med sommaren 2024 - men den kommer inte räcka vid extremväder.
Corren kollade läget i dammen den 24 juni i år och hade redan fått mycket vatten efter en dryg timme efter åska och regn
Dagvattnet från Mantorp rinner ut i dammen i Olofstorp - bilden är tagen den 24 juni, en timme efter att det åskat och regnat.
Dammen i Olofstorp 24 juni 2025 efter att den gjorts större, bilden togs en drygt timme efter att det kommit regn i samband med åska.
Den felbyggda vägen
Det visar sig även att Stovägen, som drabbades värsta av vattenmassor som togs sig in på garageuppfarter och tomter förra året, har tre lågpunkter. De gör att vattnet blir stående på gatan.
Nu tittar på kommunen på om det går att "se över gatubilden". Magnus Johansson förklarar:
– I den mån det går, det är ett ganska stort ingrepp och kanske inte önskvärt för alla som har garageuppfarter. Det kan vara svårt att hitta en jämn lutning som man kan bygga med. Det kräver därför mer tankeverksamhet och anpassning om man ska få ut nyttan med det. Det kan få stå vatten på gatan ibland, men absolut inte rinna in på tomtmark.
Juni 2024. En vy över Stovägen i Olofstorp visar det översvämmade diket som gränsar mot åkern som kommunen vill kunna dränka vid extremt väder.
En orolig husägare frågar:
– Vad menar du, ska ni höja vägen?
– Gatan går upp och ned och lågpunkterna är lägre än ovanförliggande mark och gärdet bakom, så det vattnet som hamnar där kan inte ta sig ut. Och då blir det de effekterna vi såg förra sommaren när det var upp emot en meter djupt när det var som värst, säger Magnus Johansson.
Correns reporter Lovina Stafhammar besökte en översvämmad Stovägen i området Olofstorp i Mantorp förra sommaren.
Det visar sig också att det finns en strypning i dagvattenledningarna ut från området mot det öppna diket bakom husen på Stovägen. Att släppa på mer vatten i diket är dessutom svårt då man har gjort en överenskommelse med lantbrukare att bara släppa ut en viss mängd.
– Och trots att dammen i Olofstorp har förstorats så räcker inte det, och även om vi leder runt vatten söder om bebyggelsen, så kommer det vid häftiga regn likväl rinna vatten på gator inom området, säger Håkan Sylvan.
Det behövs tre hektar i skogen för att fördröja vatten ytterligare. Och ett hektar öster om området för att få en ny lågpunkt. Det är där markägaren kommer in i bilden.
– Risken finns även att vi torrlägger stora områden med för mycket fördröjningar uppåt så det måste göras med en balans, berättar Håkan Sylvan.
Målet: Affären med markägaren
Kommunen hoppas nu få till en överenskommelse med ägaren på Trojenborgs gård, som äger åkern bakom villaområdet. Det är på hans åker som kommunen vill skapa en ny lågpunkt. I praktiken innebär det att kommunen vid extremväder ska kunna dränka en hektar av hans odlingsmark.
För att överenskommelsen ska gå i hamn med markägaren så måste kommunen skaka fram annan mark att byta med.
– Vi är beredda att ta kostnaden för skördeskador som orsakas av bebyggelsen, säger Håkan Sylvan. Vi har haft kontakt flera gånger för att hitta en lösning som blir bra för alla. För honom skulle vattnet kunna användas till bevattning och ett sådant år som i år med lågt grundvatten kan det vara värdefullt.
Vad återstår då att få till en affär? De måste hitta en mark att byta med.
– Lantbrukare vill inte sälja mark, de vill ha en ny mark att odla på så det är vad vi tittar på just nu, säger Håkan Sylvan.
Problemet är att mycket mark i omgivningarna redan är utarrenderade.
Om kommunen lyckas göra en överenskommelse med markägaren ska ytterligare ett dike på en meter djup grävas på åkern vilket kommer kräva att det skyddas med staket.
– Vi har en på gång som kan bli bra. Men känner ni till någon bra mark så tipsa gärna om det, säger Håkan Sylvan till husägarna.
Denna sommar får husägarna dock be till vädergudarna, sammanfattar Magnus Johansson.
– Vi får vi helt enkelt förlita oss på det vi har gjort hittills räcker, och hoppas på en varm och skön sommar.
Corren har sökt markägaren för en kommentar.
Åtgärderna i korthet
Exempel på åtgärder som kommunen gjort i Olofstorp:
Dammen i Olofstorp har blivit dubbelt så stor. Men det kommer ändå inte att räcka för att hindra nya skyfall eller långa perioder med regn om marken är mättad.
Två vattenpumpar finns monterade vid Stovägen som ska leda bort vattnet vid skyfall.
Avtal har tecknats med entreprenörer för att få hjälp vid stora vattenmassor.
Vid det öppna diket har man grävt en vall mot tomterna som ska hindra vattnet från att ta sig in till husen.
Ledningar har spolats och kontrollerade brunnar.
En breddning har gjorts intill pumphuset så att vattnet från Stovägen ska kunna nå diket.
Planerna framåt:
Man har upptäckt att Stovägen är ojämn och har tre lågpunkter. Eventuellt kommer den att höjas, vilket påverkar garageuppfarterna.
Kommunen vill köpa mark av Trojenborgs gård. Målet är att skapa fördröjning uppströms och nedströms anlägga en ny damm som lågpunkt, samt kunna dränka hans odlingsmark vid de värsta topparna. På så vis ska kommunen få en ny lägstapunkt på åkern bakom Stovägen, det värst översvämningsdrabbade området. Då kommer ytterligare ett dike att grävas bakom det nuvarande på ett meters djup vilket kommer kräva staket.
Då kommer ytterligare ett dike att grävas bakom det nuvarande på ett med över en meters djup vilket kommer kräva staket.
Flödesmätare ska larma om dagvattensystemet är på väg att bli överbelastat.
Mer beredskap som tittar på väderprognoser.
Ett fartgupp ska hindra vattenflöde från Lärlingsvägen till Stovägen.
Parallellt pågår även utredningar i försäkringsärenden, flera husägare (främst i området kring Ubbarpsvägen) har redan fått ersättning.
Corren har sökt den berörda markägaren.