Gotlands län

Insändare 0

Låt Volvo rullamed hjälp avAP-fonderna

1 december 2008 02:00

De som förnekar klimathotet fortsätter att sprida sina irrläror. Ingenjörsvetenskapsakademins Lars Bern kallar klimatforskningen en pseudovetenskap (SvD 18/11). I Corren skriver Ingemar Nordin, professor i vetenskapsteori, att klimatforskningen bygger på lögner och politik (28/6). Ofta noterar jag tre saker när klimathotet förnekas. Det är män som tar till orda, ofta i övre medelåldern eller äldre. De är sällan geologer, meteorologer, glaciologer - kort sagt, de är inte experter på just klimatet. De försöker skadskjuta en helhet av kunskap - klimatforskningen - som byggts upp av tusentals forskare över decennier genom att ta sikte på enskildheter. Det gör att klimatforskningens förnekare har mycket gemensamt med konspirationsteoretiker. De avstår från att presentera en egen förklaringsmodell av varför jordens medeltemperatur stiger. De nöjer sig med misstänkliggöranden. Men hur sannolikt är det vanligt förekommande påståendet att den internationella klimatpanelen IPCC manipuleras av politikerna? IPCC är ett FN-organ och har som syfte att ta fram ett objektivt kunskapsmaterial om klimatet utifrån vilket jordens länder kan agera. Alla FN-medlemmar kan delta i processen; att granska, värdera och sammanställa forskningsresultaten. Hur troligt är det att alla dessa stater skulle ha en dold överenskommelse att manipulera sanningen? Vad skulle syftet vara? Det finns inte några uppenbara vinnare på klimathotet. Det är tyvärr omöjligt att i korthet visa hur hög klimatforskningens trovärdighet är. Men grundteserna är fullt begripliga för de flesta. 1. Den globala temperaturen stiger. 2. Mängden koldioxid i atmosfären har ökat på grund av mänsklighetens bilar och industrier. 3. Att 1 till stor del beror på 2 är mycket sannolikt. Den svenske Nobelpristagaren Svante Arrhenius gjorde redan 1896 beräkningar av hur jordens temperatur skulle påverkas av en ökad mängd koldioxid i atmosfären. Han kom fram till att en fördubbling av koldioxiden skulle ge en temperaturhöjning på drygt 5 grader. Det stämmer ganska väl överens med dagens beräkningar och med de temperaturer och koldioxidnivåer vi ser i dag. Kritikerna vägrar att se den uppenbara hållbarheten i detta resonemang. I stället fokuserar de på enstaka osäkerheter, avvikelser i mätresultaten eller metodologiska problem. I många fall saknar deras invändningar relevans. I andra bygger de på uppenbara, kanske medvetna, misstolkningar. Vad driver dessa medelålders män? Jag kan inte bli fri från känslan att det rör sig om en oförmåga att ompröva den egna världsbilden.

Ledare Klimatförnekarna stårutan egen förklaring

Insändare Är upphovsrätten ett intrång i äganderätten?

Insändare Bristen på omsorg om de äldre

Insändare Nöjdhet behöver inte vara detsamma som kvalitet

Anders MellbournRas fortfarande en huvudfråga i USA

Insändare Lär ungdomarna våga säga nej

Folk är galna,advent börjar inteförrän i morgon

Insändare Att klaga på landstinget är meningslöst

Insändare Varför flirtar en del?

Insändare Vaccinera inte i onödan

En miljardärordnar allt?

Ledare U-tmärkt prognos

27 november 2008 01:00

Kommer den våldsamma ockupationen av Bangkoks internationella flygplats att leda till nyval i Thailand eller rent av en ny militärkupp? På onsdagen framstod det trots allt som mindre troligt. Sedan juni i år har PAD (People's Alliance for Democracy) krävt att regeringen och premiärminister Samak Sundaravej ska avgå. Samak anklagas för att vara korrupt och nonchalera Thailands verkliga problem. Han är en marionett för den avsatte premiärministern Thaksin Shinawatra, menar PAD. Anklagelserna är befogade. Samak utsåg exempelvis Yongyut Tiyapairat till talman för parlamentet. Denne Yongyut är nu under utredning för medhjälp till mordförsök. En annan process mot honom gäller misstankar om valfusk 2007. Om han är skyldig säger konstitutionen att hela hans parti, PPP, ska diskvalificeras. Det skulle drabba hela regeringen, som därför kämpar för att hinna ändra konstitutionen innan domen faller. Med en sådan regering är det begripligt om thailändarna tappar besinningen. Den senaste tidens protester är en fortsättning på den folkliga vrede som ledde till militärkuppen 2006. Då gällde det premiärminister Thaksin Shinawatra, vars fem år vid makten kantades av korruption och maktmissbruk. Trots att han tvingades bort från makten förblir han en av landets mest förmögna och inflytelserika kapitalister. Han och hans tidigare regering är förbjudna att ägna sig åt politik. Regeringspartiet PPP är i stället sammansatt av släktingar, vänner och gamla vapendragare till den politiska kretsen kring Thaksin. PPP vann valet 2007 - en revansch för Thaksin, som trots allt har ett brett folkligt stöd. Thailands utbildade medelklass är däremot hjärtligt trötta på svågerpolitiken och på PPP. Och de har polismakten och militären på sin sida. Vad talar då mot en kupp eller ett nyval? När Thaksin tvingades bort var anklagelserna om korruption konkreta och omfattande. De har lett till en serie rättgångar och konstitutionen har skrivits om för att förhindra maktmissbruk. Oppositionen och militären kunde hävda att 2006 års statskupp var befogad - det skulle vara svårare i dag. Åtminstone så länge PPP inte ger sig på konstitutionen. Det ledande militära skiktet har också lärt sig att politiskt kaos kostar. Oroligheterna 2006 höll på att stjälpa ett frihandelsavtal med USA och Thailand kastades in en period av ekonomiskt förfall. Dessutom är protesterna svagare nu, inte bara jämfört med 2006, utan även jämfört med demonstrationerna tidigare i år. Det kan vara så att PAD genom ockupationen av flygplatsen håller på att tappa en del av sitt stöd. Om oppositionen och militären ger sig till tåls är utsikterna goda att regeringen snart faller på grund av sina egna lagbrott. Det vore förmodligen det bästa för Thailand. En demokrati bör förlita sig på en sund konstitution och ett fungerande rättsväsende. Varken militären eller uppretade folkmassor bör ta lagen i egna händer - inte ens när de har moralen på sin sida.

Ledare Låt lagen fälla Thailands regering

Insändare "Happy hour" bidrar till ökad fylla bland ungdomar

Insändare Undvik smakförstärkaren glutamat

Insändare Svenska kronan en svag valuta

26 november 2008 01:00

Rika, välutbildade svenskar bor i vissa delar av Linköping - arbetslösa invandrare i andra. Så illa ser det ut när Corren granskar statistiken (25/11). Linköping framstår som en segregerad stad. Den tendensen finns i alla större och mellanstora svenska städer - rika och fattiga bor på skilda håll och vissa områden får mer än sin beskärda del av arbetslöshet, låg utbildning och sociala problem. I en undersökning som konsultbolaget Tyréns Temaplan presenterade i oktober svarade var tredje tillfrågad att det vore attraktivt att bo i ett inhägnat område med lås, ett så kallat gated community. Oroande nog ser en yngre generation särskilt positivt på inhägnat boende. Men man bör akta sig för att överdriva farorna. Till viss del är det naturligt att vilja bo bland människor man anser sig ha något gemensamt med och som kanske liknar en själv. Det gäller akademiker såväl som irakier. Det är som regel inte möjligt för en arbetslös att köpa sig en bostadsrätt eller en villa. I områden där den typen av bostäder dominerar driver det upp snittinkomsten. Och i områden utan sociala problem stiger huspriserna, eftersom många vill bo där. De som inte kan välja hamnar i de delar av staden som räknas som minst attraktiva, eftersom det är lättast att få bostad där. Det gäller tyvärr många nyanlända invandrare. Och när segregationen leder till veritabla ghetton, som genererar sociala problem och brottslighet, rör det sig om ett samhällsproblem som måste bekämpas. Kanske är Linköping inte där än - men det är klokt att stämma i bäcken. Bostadspolitiken är en väg att motverka segregation, till exempel genom att se till att det finns en mångfald av boendeformer i varje område. Om hyreshus, bostadsrätter och villor blandas - så blandas förhoppningsvis också befolkningen. Men frågan är om det räcker. Det är inte självklart att välutbildade höginkomsttagare vill flytta till Skäggetorp bara för att det byggs finfina bostadsrätter där. Och skulle verkligen arbetslösa invandrare hamna först i kön till nybyggda hyresrätter i Ekängen? Segregationens problem är komplext. Det är inte heller en god idé att hindra nyanlända invandrare från att bosätta sig där de vill, nära familj och landsmän. Staten och kommunerna bör motverka segregation - men morot är bättre än piska. Att locka nya svenskar till områden där det finns jobb är en möjlig väg. Kanske är god utbildning den bästa vägen ur segregation. Grundskolor och gymnasier i "problemområden" måste få bästa tänkbara resurser, så att eleverna får en bra grund och stimuleras att skaffa sig högre utbildning. Det är en säker väg till ett bra jobb och god lön, även för dagens unga i Skäggetorp. Om de sedan väljer att bo kvar där när de skaffat sig utbildning och goda inkomster - eller väljer att flytta till Ekängen - det bör vara ett fritt val för individen. Riktigt bra skolor - kanske med spetsutbildningar - kan dessutom höja ett områdes status och få människor att vilja flytta dit.

Ledare Utbildning bästa vägen ur segregation

Insändare Spara pengar - avskaffa landstinget

Sida 90 av 131