Gotlands län

21 november 2008 00:00
<p><b>Jag är </b>Ljungsbrobo sedan 1966, då betalade vi elräkningen till Cloetta. El kostade då 3,6 öre/kWh. Nu 2008 är det andra tider. Som tur är så kan man själv välja elleverantör.</p><p>Om man nu inte är nöjd med Tekniska verkens alla höjningar, så gå in på Konsumentverkets hemsida eller Elpriskollen och göra ett eget aktivt val. Det du behöver göra är bara att lämna över bollen till en annan elleverantör till exempel som jag gjorde till Telge Energi så sköter de om bytet. Då har du gjort ett aktivt val. Det blir ju bara den rörliga biten på elen men många bäckar små. Tyvärr så kan jag inte göra samma sak med vatten och avfall.</p><p>Jag var förr stolt över Linköping men snart skäms jag över hur Tekniska verken behandlar oss Linköpingsbor.</p><p>Det vore ju fint om den stora vinsten som Tekniska verken gör även kom oss Linköpingsbor till del.</p><p><b>Hans Wagndal</b></p>

Insändare Skäms över Tekniska verkens höjningar

21 november 2008 00:00
<p><b>"Vi sätter </b>patienten i centrum" lyder rubriken på en debattartikel som sex tunga politiker undertecknat, 10/11. Det är utmärkt om rubriken blir verklighet, men börja med att använda rätt ord för rätt sak och inte brukare, utförare etc, så förstår vi varandra bättre.</p><p><b>Se till att</b> akuten på till exempel US, Linköping fungerar som en akut och inte med väntetider på många timmar</p><p><b>Se till att</b> närsjukvården fungerar, till exempel som "Doktorn i teve" på måndagar säger - vänd dig till din husläkare - men när har de tid?</p><p><b>Se till att</b> äldrevården fungerar med kvalitet och inte som nu med lägsta bud - det är ju en skymf för upphandling.</p><p><b>Se till att</b> sjukvården på US används effektivt - som till exempel Sergelkliniken i Linköping.</p><p><b>Se till att</b> göra upphandlingar professionellt (har tyvärr tagit del av tidigare handlingar)!</p><p>Även om alliansregeringen är halvvägs med fina ord och löften så gäller snart verkligheten - om två år.</p><p>Finanskrisen borde synas även i landstingets byråkrati och politikers ersättningsnivåer.</p><p>Alltså effektivitet före prat och fagra löften - det senare har vi hört nog av under årtionden.</p><p>Lyssna gärna på människan - som ni säger i artikeln - men hur och vilka?</p><p><b>Hans-Göran Carlsson</b></p>

Insändare Se till att sjukvården blir mer effektiv

21 november 2008 00:00
<p>Replik till Helene Andersson, "Läraren ska vara mer än bara en lärare", 17/11.</p><p><b>Efter att under</b> åtta års tid umgåtts med lärare och elever i våra närskolor i Mantorp måste jag hålla med dig om mycket du rabblar upp i din insändare.</p><p>Men jag protesterar mot, att detta skall belasta lärare och skolpersonal, som ensamma skall undervisa och ta hand om de stigande samhällsproblemen. Det åligger oss alla.</p><p>Lärarna gör en enorm insats i sin verksamhet och bör därför ges allt stöd och avlastning i många samhällsfrågor. Vad du, Helene, bör göra, är att ta kontakt med din närskola och erbjuda dina tjänster på ideell basis, som vi pensionärer gör i Mantorp och även på många andra orter.</p><p><b>Lennart Krisell</b></p>

Insändare Lärarna gör en enorm insats

Lärarna gör en enorm insatsLärarna gör en enorm insats
20 november 2008 20:31
<p>Öga mot öga med Generalen var man inte så katig, eller kartig som det heter i Norrköping, nej när Generalen tittar på en viker man snart ned blicken eller tittar åt sidan. Då nickar Generalen och frustar till så det sprutar. Man tar gärna ett steg bakåt då, fastän han är fastspänd. </p><p>Lumparminne? </p><p>Nej, nej, Generalen är en häst.</p><p>Lotta Espings häst är det. Hon är dressyrryttare av svensk elitklass och var med i SM-final senast det begav sig. Jag mötte båda två på torsdagen för ett reportage som kommer senare i Corren. När fotografen Jeppe Gustafsson och jag kom ut till Rappestads ridskola där Lotta arbetar och Generalen bor stod han fastspänd i stallgången. Inte stolgången, det är något annat. Och fastspänd är kanske inte rätt ord, men uppkopplad då. Fast inte till datorn, utan kopplad för att inte rusa iväg. Hur som, snällare general får man leta efter. Han såg nästan ut att sova, luktade bara lite på min vänsterhand och betraktade mig med sitt dubbelseende. Hästar har ju ett öga på var sida om huvudet, det är därför de flyttar lite på huvudet då och då för att se vad som står på alldeles framför nosen.</p><p>Den här gången var det jag som stod på.</p><p>Eller satt på. Dock inte på Generalen. Den skulle Lotta själv rida på. Jag som såg fram mot att få säga: framåt general!, fick i stället nöja mig med: gå Gabbe! på den svarte Gabriel.</p><p>Men det gick ganska bra och en gång hörde jag till och med dessyrryttare Esping kommentera min vändning av hästen. Oj, då, sa hon. Jag vet inte om jag förstod henne rätt, men jag tolkade det som beröm. Gabbe sa ingenting, och gjorde som jag ville. Dock ruskade han på huvudet ett par, tre gånger och en gång hörde jag till och med en djup och tydlig suck. När vi ridit klart och skötaren Mikaela tog in honom vände han sig om i stalldörren och tittade på mig. Han blinkade!. </p>

Snällare generalfår man leta efter

20 november 2008 17:07
Ledarkrönika

Alliansen iLinköping stårutan beredskap

20 november 2008 00:00
<p><b>Tänk vad </b>vi blir lurade på allt, till exempel pengar. Inte underligt att det går åt helvete när det betalas ut så orimligt mycket pengar till alla dessa chefer. De borde skämmas att ta emot så mycket pengar.</p><p>De kan inte och det finns ingen möjlighet att de gör skäl för pengarna som de får. Tänk på pensionärerna i stället.</p><p><b>Gunnel Peterson</b></p>

Insändare Alltid lurade

20 november 2008 00:00
<p>Svar till "Telia nonchalerar stormskador", 18/11 och "Bryr sig Telia om sina kunder?", 19/11.</p><p><b>Jag beklagar att</b> Kicki S och Niklas inte fått ett positivt och korrekt bemötande hos vår kundtjänst, så ska det givetvis inte vara när man söker hjälp hos oss.</p><p>Telia har cirka 3 000 anmälda fel per dag och vi har som målsättning att laga fel inom tre helgfria arbetsdagar. I vissa fall kan felavhjälpningen ta ytterligare någon dag.</p><p>Vi ger våra kunder kostnadsfri service fram till första jack. För att kunder ska slippa betala för fel efter första jack upplyser vi om att man bör undersöka sin egen utrustning först innan vi tar emot en felanmälan och skickar ut en tekniker.</p><p>Vi vill att våra kunder ska kunna ställa höga krav på service. Vi tar därför till oss av era synpunkter.</p><p><b>Karin Nordlund,</b></p><p><b>Pressansvarig</b></p><p><b>TeliaSonera</b></p>

Insändare Telias kunder ska kunna ställa höga krav på service

20 november 2008 00:00
<p><b>Jag och </b>min sambo bor i Vena i Kjettilstad socken utmed väg 134 mellan Kisa och Åtvidaberg. Vi kör dagligen till och från våra respektive arbeten och vid denna årstid, oftast i mörker.</p><p>Senast jag körde sträckan korset väg 35/134 och infarten till Vena en sträcka på 1,5 mil, var vid 22.30-tiden förra veckan och jag kunde räkna till 10-20 hjortar som vid olika tillfällen korsade vägbanan. Hjortar (rådjur), för vilka jag upprepade gånger, var tvungen att bromsa in.</p><p>Dessutom såg jag flera vildsvin och vid ett ställe tvingades jag att så gott som puffa nio vildsvin av vägen med min kofångare, (svinfångare?) eftersom dessa vägrade att flytta sig ur körbanan. De glodde bara dolskt på mig med sina små pliriga ögon och struttade därefter av vägen, ner i diket och in i skogen totalt orädda!</p><p>Som ni förstår är det näst intill omöjligt att köra fortare än högst 60 km/tim om man vill vara någorlunda säker på att hinna stanna för djur.</p><p>Hur länge skall vi ha det så? Varför är det så oerhört mycket vilt mellan Åtvidaberg och Kisa? Varför skjuts inte fler svin och hjortar här? Är det inte dags för skyddsjakt?</p><p>Jag citerar Naturvårdsverket: "Vissa villkor måste vara uppfyllda för att skyddsjakt ska tillåtas. Om det inte finns någon annan lösning på problemet och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde får jakt meddelas: Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse."</p><p>En väninna, som färdas Kisa-Åtvid-sträckan ett par gånger i veckan avskyr den, just för risken att köra på något djur.</p><p>Det är för mycket djur längs med väg 134! Var finns alla jägare, vilket ansvar tar markägarna?</p><p><b>C Löfgren/B Petersson, Vena</b></p>

Insändare För mycket djur längs väg 134

För mycket djur längs väg 134För mycket djur längs väg 134
20 november 2008 00:00
<p>Angående Barbro Milds insändare 15/11 - "Hur uppstår friskolornas vinst"?</p><p><b>Efter att ha </b>tagit del av din insändare måste jag bara kommentera hur bra det även kan vara att arbeta på en friskola.</p><p>Skolan Nya Munken i Linköping drivs i aktiebolagsform. Ägandet av skolan är tänkt att spridas så att det omfattar ett brett engagemang från föräldrar, närsamhälle, organisationer, företag och andra intresserade samhällsgrupper. Skolan har inget syfte att själv gå med vinst utan alla pengar ska gå tillbaka till eleverna i form av en bättre skola och undervisning.</p><p>På min arbetsplats finns alla möjligheter att genomföra och prestera en mycket god undervisning. Vi lärare har stor frihet att välja lektionsmaterial och alldeles intill våra arbetsplatser finns referenslitteratur. Varje lärare har även en egen dator där man lätt och smidigt kan planera sina lektioner. Datorn underlättar också kontakten med föräldrar och vi har chansen att svara på mejl dagligen. Vidare har vi många olika hjälpmedel som kan höja standarden på undervisningen, allt ifrån tv i varje klassrum till filmer som är nyinköpta i samtliga ämnen.</p><p>Om eleverna behöver söka efter facklitteratur eller arbeta med skönlitterära böcker finns bibliotek inom 50 meter från skolan. Detta ökar förutsättningarna för eleverna att utvecklas och skapa sig en mycket bra grund att stå på inför den framtid som de möts av på gymnasiet.</p><p>Slutligen vill jag säga att jag är oerhört tacksam för att jag har möjligheten att arbeta på en så bra friskola med glada och positiva arbetskamrater som får mig att trivas varje dag. Det om något är - glädje med kunskap!</p><p><b>Johan Wahlbom</b></p>

Insändare Arbeta på en friskola är glädje med kunskap

20 november 2008 00:00
<p>Svar till Mattias, "Varför så tidiga morgnar?", 15/11.</p><p><b>Mattias, bara för</b> att ditt barn håller dig vaken på natten så ska återvinningsarbetarna ändra sitt schema? Ifall du jobbat natt, skulle du då "hämnas" på de arbetare som är lite högljudda klockan 13, eftersom det stör din sömn?</p><p><b>Jejjk, </b><b>före detta </b><b>nattarbetare</b><b /></p><p><b>utan hämndbegär</b></p>

Insändare Ska man hämnas på högljudda?

20 november 2008 00:00
<p><b>Man får </b>aldrig, under några omständigheter, ha så kallat dimljus fram tillsammans med halvljus! Man får ersätta halvljuset med dem dagtid, eller vid mycket dålig sikt. Kombinationen förbjöds 1995 därför att dels gör de ingen nytta tillsammans med halvljuset, du blir bara närsynt.</p><p>De är gjorda för färd i 30-40 km/tim i riktigt tjock grädde. Du bara bländar oss du möter i onödan! Det kostar även en del om polisen ser dig och orkar bry sig.</p><p>Motorcykel får använda kombinationen, men endast dagtid. Källa Vägverket!</p><p><b>Taggen</b></p>

Insändare Använd dimljus på rätt sätt

20 november 2008 00:00
<p><b>Är anställd </b>av landstinget och bilburen. Om de kommunala bussarna och tågen var anpassade till våra arbetstider så skulle jag åka kommunalt. Att vänta en timma på kvällen när man slutar kl 21.30, på resecentrum, för att sen vara på jobbet igen kl 06.45 är inget alternativ.</p><p>Med bil tar resan 20 minuter. Expressbuss som går direkt till Mjölby från US på kvällstid har tagits bort. Inte så konstigt att det är knökafullt på parkeringen.</p><p>Våra p- tillstånd är gjorda av papper, lätta att kopiera. Det är nog många som inte jobbar på US som parkerar där.</p><p>Vi anställda kommer i sista hand när de gäller p-plats. Är de klokt? Vi borde komma i första hand.</p><p><b>Anställd</b></p>

Insändare Anställda på US borde ha förtur till p-platser

19 november 2008 16:32
<p>Rättstavningstävlingar för barn är vanliga i USA. Spelling Bee, som de heter, sänds även på nationell teve och deltagarna kommer då från hela landet.</p><p>En moderat arbetsgrupp som jobbar med att förnya partiets politik för unga tycker att nationella rättstavningstävlingar är modellen även för Sverige. Förslaget med ett svenskt Spelling Bee syftar till att skolelever ska bli bättre på att stava.</p><p>Men förslaget är bara ett av flera i en rapport om hur skolan ska kunna ta till vara elevernas talanger. Ett annat förslag är att inrätta en uppmuntranskommission, som ska hjälpa skolorna att få eleverna att vilja lära sig mer. Ett tredje förslag är att duktiga lärare, de som lyckas uppmuntra sina elever, ska få någon form av bonus.</p><p>Att premiera duktiga och studiemotiverade elever är helt rätt. Liksom att se till så att de mindre motiverade och svagare eleverna får det stöd de behöver och ha rätt till. För en del elever kan tävlingsmomentet säkert vara inspirerande - för en del lockar det inte alls.</p><p>Det viktiga är att skolan ser alla elever och deras behov. Förslag som moderaternas, som underlättar för skolorna att göra det, är självklart välkomna.</p>

Ledare Ingen dum idé

19 november 2008 01:00
<p>Feministiskt initiativ, Fi, gör nu gemensam sak med folkpartiets kvinnoförbund, Liberala Kvinnor. Båda kommer de att driva kravet på att abort ska bli en mänsklig rättighet i Europaparlamentsvalet nästa år. Det är alldeles utmärkt.</p><p>På många håll runt om i världen är kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter kraftigt kringskurna, om de överhuvudtaget existerar. Som en konsekvens av att så många kvinnor förvägras rätten att bestämma över sina egna liv är mödradödlighet, hiv samt osäkra och illegala aborter betydligt vanligare än vad de hade behövt vara. Och så länge kvinnor förtrycks och förvägras sina rättigheter består fattigdom, hunger, instabilitet, våld och konflikter.</p><p>Det är därför ingen slump att respekten för kvinnors rättigheter går som en röd tråd genom FN:s millenniemål och uppfyllandet av dessa. Ett av FN:s millenniemål är att jämställdheten i världen ska öka och kvinnors ställning stärkas. Ett annat är att barnadödligheten ska minska med tre fjärdedelar, vilket är omöjligt att nå om kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter fortsätter att förnekas. Fattigdomen och hungern ska halveras fram till 2015 och det låter sig inte göras så länge kvinnor förtrycks.</p><p>Kravet på att göra abort till en mänsklig rättighet är därför fullt rimligt.</p><p>Det utförs nästan 20 miljoner osäkra aborter om året och åtta kvinnor runt om i världen dör varje timme till följd av riskfyllda aborter. Det är skäl nog för att upphöja abort till en mänsklig rättighet. Det skulle dessutom vara en välkommen och viktig markering från FN och det internationella samfundets sida: Att kvinnors rätt att bestämma över sin kropp och sitt liv väger tyngre än de politiska och religiösa argument som används mot abort.</p><p>Att driva det här kravet i EU är en markering i sig.</p><p>Frågor som rör abort tillhör inte EU:s ansvarsområden, utan det är upp till varje medlemsland att bestämma vilka regler som ska gälla. Sedan utvidgningen 2005 har antalet länder som inte tillåter abort blivit betydligt fler. Och de abortkritiska rösterna inom unionen ropar allt högre.</p><p>EU är av båda dessa skäl en tandlös global aktör när det gäller kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter. Att Fi och Liberala Kvinnor lyfter abortfrågan i Europaparlamentsvalet - och förhoppningsvis under det svenska EU-ordförandeskapet nästa höst - visar att det finns krafter i Sverige och andra länder som hoppas på en förändring.</p>

Ledare Abort - en mänsklig rättighet

Abort - en mänsklig rättighetAbort - en mänsklig rättighet
19 november 2008 00:00
<p><b>Var är </b>ni alla badande åtvidabergare?</p><p>Under fem år, då simhallen var stängd, var stämningen minst sagt upprorisk över detta faktum.</p><p>För en tid sedan öppnade den nye ägaren och som ständigt återkommande småbarnsförälder undrar jag var alla ni som hotade att slå in dörren eller tvinga kommunen att stödköpa simhallen, egentligen är?</p><p>På helgerna trängs jag med ett par andra familjer, i veckorna är jag ensam.</p><p>Jag inser fakta, simhallen i Åtvidaberg kommer inte att kunna drivas utan gäster.</p><p>Men den dagen då de åter stänger, är det bara jag som har rätt att gnälla.</p><p><b>"Om gnäll gick att sälja vore kommunen skuldfri"</b></p>

Insändare Lita aldrig på en badsugen åtvidabergare

Lita aldrig på en badsugen åtvidabergareLita aldrig på en badsugen åtvidabergare
19 november 2008 00:00
<p><b>Jag sitter </b>vid köksbordet. Har ätit frukost och tar fram mina mediciner.</p><p>Jag har åtta burkar och flaskor. På fem av dem står det inte vad de är bra för.</p><p>Jag är klar i huvudet, och vet vad jag gör. Men om inte ... och läkaren har sagt "vid behov". Vilken tablett skall jag då välja?</p><p>Det går inte att säga till en manlig läkare, för då blir han bara irriterad.</p><p>Vem är juridiskt ansvarig, om något händer?</p><p><b>PENSIONÄR </b><b>OCH 40-TALIST</b></p>

Insändare Vilken medicin är bra?

19 november 2008 00:00
<p>Svar till Kicki S angående "Telia nonchalerar sina kunder", 18/11.</p><p><b>Jag håller med</b> Kicki S om att Telia inte bryr sig om sina kunder. Jag fick avbrott på mitt ADSL i somras och som vanligt var det jag som fick felsöka med ihoplånad utrustning. Telia hotar nämligen med att man kan få betala själv om det visar sig vara fel på till exempel en splitter eller dylikt.</p><p>När jag väl fick in felanmälan lovade de åtgärd inom tre arbetsdagar, men det var en helg emellan så det blev fem dagar. Jag ringde och kollade på vägen, men då skyllde de på underleverantören som inte hunnit börja ännu. Då skulle det ta ytterligare tre till fem dagar.</p><p>Då tröttnade jag och ringde direkt till Telias huvudkontor, fick tala med en trevlig mellanchef, som jag förmodar, och dagen efter var allt igång prick kl 08.00. Det var tydligen inget problem bara man talade med rätt person.</p><p>Tyvärr stärker detta mig i tron att Telia har detta som arbetssätt då jag upplevt liknade fördröjningar och hot om att kunden kan få betala tidigare. Numera har jag alltid en begagnad splitter och ett modem bara för testsyfte så jag skall kunna felanmäla samma dag. Det är inte klokt men enda lösningen med Telia som leverantör.</p><p><b>Niklas</b></p>

Insändare Bryr sig Telia om sina kunder?

19 november 2008 00:00
<p><b>Återigen har </b>vi drabbats av Banverkets nyhetsbrev angående dubbelspårsbyggnaden Mjölby-Motala, där Banverket bland annat berättar om de miljöinventeringar som genomförts. Det hade varit bra om samma möda lagts ned på boende, boendemiljön och fastigheter utefter spåret, inte bara på bevarandet av sjöar, vattendrag och biologisk mångfald.</p><p>Banverket har bland annat undlåtit att utföra förbesiktningar av fastigheter i riskzonen för vibrationsskador i samband med entreprenadarbetena, när sedan entreprenaden startade och skador uppkom, först då utfördes besiktning av de fastigheter där ägarna kontaktat Banverket.</p><p>Banverket har också försökt att förvandla Slomarp till ett nytt Sahara City, en fönstertvätt på alla fastigheter vore en goodwillhandling.</p><p>Ett konstaterande: Den MKB och riskanalys som utförts för projektet är mycket bristfällig och helt färgad och styrd av Banverket.</p><p>Med denna insändare vill jag uppmana alla boende i Slomarp, på ett avstånd av 100-150 meter utefter dubbelspåret, kontrollera era fastigheter med avseende på sprickor, kontakta Banverket för att få fastigheterna besiktigade inför kommande packningsarbeten. Det är svårt att i efterhand hävda att skador uppstått på grund av entreprenadarbetena och ger ofta upphov till rättsprocesser.</p><p><b>En av de redan </b><b>drabbade</b></p>

Insändare Problem vid dubbelspårsbyggandet Mjölby-Motala

18 november 2008 16:45
Ledarkrönika

Varselvågen iÖstergötlandLeve småbankerna!

Varselvågen iÖstergötlandLeve småbankerna!Varselvågen iÖstergötlandLeve småbankerna!
18 november 2008 00:00
<p><b>På tal </b>om dagens bankdirektörer som när de misskött sin banks affärer "tar sitt ansvar", avgår och löser ut sina miljonfallskärmar kanske man skall sända en tanke till den man som grundade Sveriges första bank, Stockholm Banco år 1661.</p><p>Mannen hette Johan Palmstruch och kom på den briljanta idén att ersätta dåtidens mynt, där till exempel de största plåtmynten av koppar till ett värde av tio daler vägde 19,7 kg, med så kallade kreditivsedlar.</p><p>Det var Sveriges första sedlar. Sedlarna var räntefria skuldförbindelser på bestämda belopp som skulle motsvara insatta pengar i banken och stränga regler infördes för hur de fick användas.</p><p>Sedlarna blev succé, men det hela slutade med en bankkrasch eftersom Palmstruch gav ut fler sedlar än man hade täckning för.</p><p>Palmstruch avsattes och dömdes till döden, men benådades. Historien förtäljer inte om han fick någon annan fallskärm än livhanken - kanske nog så värdefull.</p><p><b>Sten Andersson</b></p>

Insändare Livsviktig fallskärm

Sida 92 av 131
Sida 92 av 131