Västra Götalands län

9 december 2008 00:00
<p>Som tjej och tonåring blir jag allt räddare för att gå ut ensam, framför allt nu när det är mörkt. Anledningen är att överfall och våldtäkter blir allt vanligare. Det är synd att samhället har blivit som det blivit, men i vissa städer har man börjat göra något åt saken. </p><p>För några veckor sedan visade nyheterna att man i en stad i södra Sverige börjat öppna upp platser genom att ta bort exempelvis onödiga träd och buskar, som bara gjort omgivningen mörkare och osäkrare. Det är ett jättebra sätt för att minska brottsligheten och för att oskyldiga människor inte ska drabbas.</p><p>I Norrköping och Linköping har de gjort stora satsningar på att lysa upp städerna till exempel "Novemberljus" i Linköping, det är toppen, men man borde ha gått ett steg längre. Genom att öppna upp mörka platser med mycket buskage och ta bort onödiga träd, blir miljön säkrare och även snyggare. Platser som Trädgårdsföreningen och promenaden vid Stångån skulle kännas tryggare, folk skulle då våga vistas där även på kvällstid. Kvällspromenaden med hunden skulle kanske kunna gå genom Trädgårdsföreningen istället för på stadens gator. </p><p>Om man lyser och öppnar upp platser skulle folk kunna vistas på de fina platserna som finns utan att behöva vara rädda. Och om folk börjar våga gå ut mer, blir det trevligare och känns säkrare eftersom en plats med rörelse är tryggare än en tom. </p><p><b> W E</b></p><p />

Insändare Lys och öppna upp städerna för en säkrare miljö

Lys och öppna upp städerna för en säkrare miljöLys och öppna upp städerna för en säkrare miljö
9 december 2008 00:00
Ljungskile

Magnusson tränar Ljungskile

8 december 2008 17:16
<p>Jas 39 Gripen fyller 20 år i dagarna.</p><p>Under de två decennier som har gått sedan Jas-projektet drogs igång har kritiken varit hård. Jas anses vara för dyrt jämfört med att köpa in stridsflygplan från andra länder. Jas-satsningarna anses handla för mycket om arbetsmarknadspolitik och för lite om försvarsmaktsbehov. Försäljningen går dessutom trögt. </p><p>Nyligen sa Norge nej till att köpa Jas. Dels på grund av Norges nära relation till USA och dels för att Jas inte kunde konkurrera med amerikanska JSF.</p><p>Att affären inte blev av är ett bakslag. Men enligt Allan Widman, försvarspolitisk talesman för fp, överraskar inte Norges beslut. (SvD 8/12)</p><p>Jas är ett oprövat kort jämfört med andra plan på marknaden och det beror på att Flygvapnet vare sig har resurser att flyga eller beväpna det stora antal plan som tillverkas. Det har lett till att Jas har blivit ett "industripolitiskt projekt med orealistiska exportförväntningar". Widman menar att regeringen nu måste koppla produktionen av Jas till det som är huvuduppgiften för luftförsvaret: Att vara en garant för landets säkerhet.</p><p>Hans lösning på problemet med att försäljningen av Jas går trögt är alltså att dra ned på produktionen. Men det är något av en logisk kullerbytta eftersom Jas svaga ställning på marknaden är resultatet av en försvarspolitik som inte har gett Jas de rätta förutsättningarna att utvecklas och bli attraktivt. </p>

Ledare Widmans kullerbytta

Widmans kullerbyttaWidmans kullerbytta
8 december 2008 01:00
<p>De borgerliga partierna fick 2006 svenska folkets mandat att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden. Sedan dess har det övergripande målet för regeringen varit att få fler i arbete och öka sysselsättningen. Utanförskapet har styrt politikens innehåll och dominerat den politiska debatten.</p><p>Det är därför ingen kvalificerad gissning att valrörelsen 2010 kommer att handla om hur väl regeringen har lyckats uppfylla målet om ett minskat utanförskap. Inte heller att oppositionen - som nu ser ut att ha enats om budgetreglerna och därmed kan bilda koalition - kommer att ta varje tillfälle i akt och försöka visa att regeringen har misslyckats.</p><p>De kommer med största sannolikhet att lyfta fram Riksrevisionens granskning Utanförskap och sysselsättningspolitik - regeringens redovisning. Den kom i början av förra veckan och innehåller en rad invändningar mot hur regeringen använder begreppet utanförskap i de ekonomiska propositionerna.</p><p>Riksrevisionen slår fast att definitionen av begreppet utanförskap är oklar. Det står i strid med riksdagens och regeringens regler om politisk styrning av statliga verksamheter. Enligt dessa ska mål vara mätbara, specifika och tidsatta. Den oklara definitionen av utanförskapet uppges också kunna leda till att politiken blir svårt att följa upp och till att felaktiga prioriteringar görs.</p><p>Riksrevisionen invänder även mot hur regeringen redovisar siffror kring utanförskapet. Till skillnad från exempelvis SCB:s Arbetskraftsundersökningar, AKU, utgår regeringen från transfereringar inom trygghetssystem som ekonomiskt bistånd, sjuk- och aktivitetsersättning och sjukpenning. Det gör att arbetslösa utan ersättning hamnar utanför statistiken medan korttidsarbetslösa och studenter blir en del av den. Men Riksrevisionen påpekar samtidigt att avgränsningsproblem som dessa är svåra att undvika oavsett beräkningsmodell.</p><p>En tredje invändning handlar om hur regeringen redovisar effekterna av sysselsättningspolitiken. Även om det har blivit bättre vill Riksrevisionen att den blir ännu mer enhetlig, överblickbar och tydlig.</p><p>Självklart måste dessa invändningar stämma till eftertanke i Rosenbad. Regeringen måste göra vad den kan för att bli tydligare om utanförskapet och effekterna av sin politik. Framför allt i dialogen med väljarna - men givetvis också i budgetpropositionerna.</p><p>Att arbetsföra svenskar som vill jobba inte gör det är en förlust för både den enskilda individen och samhället. Människors potential tas inte tillvara och Sveriges möjligheter att möta utmaningar som globaliseringen och den demografiska utvecklingen försämras avsevärt.</p><p>Tydliga och mätbara mål är en förutsättning för en trovärdig och effektiv politik mot utanförskapet. Och om det är något valrörelsen 2010 kommer att handla så är det alltså trovärdighet och effektivitet när det gäller att få fler i arbete och bryta utanförskapet.</p><p>Riksrevisionen har satt fingret på ett problem. Regeringen har inte råd att vänta med att ta itu med det. </p>

Ledare Ta Riksrevisionens kritik på allvar

Ta Riksrevisionens kritik på allvarTa Riksrevisionens kritik på allvar
8 december 2008 01:00
<p>Det är nu ett halvår kvar till nästa val i Sverige. Den 7 juni nästa år bestämmer vi tillsammans om Europas framtid.</p><p>I det förra valet till Europaparlamentet hade Östergötland tillsammans med Stockholms län Sveriges högsta valdeltagande - 42 procent. Men att inte ens hälften i Norrköping röstade eller att färre än var tredje i Motala och Boxholm röstade är inget att vara nöjd med. Samtidigt är ungas valdeltagande i snitt 30 procent lägre än övriga befolkningen. Därför är det hög tid att vi gemensamt gör något. </p><p>Även om Bryssel kan kännas långt borta syns besluten närmare oss. 60 procent av de beslut som tas i Östergötland härstammar från beslut som har tagits i EU. Att så få ville vara med och bestämma i förra Europavalet innebär att de besluten nu tas av någon annan.</p><p>Den typiske väljaren är en stockholmare i 60-årsåldern och politikerna i Europaparlamentet är män i 60-årsåldern. Det behövs ett fräschare EU där alla är representerade. Fler måste bli delaktiga. I dag bestämmer en dryg tredjedel av Sveriges befolkning om vilka beslut politikerna ska fatta i Europaparlamentet.</p><p>Om vi inte röstar den 7 juni kommer någon att göra det åt oss. Vi ger bort vår röst till någon annan - med andra åsikter och erfarenheter.</p><p>Oavsett vilket parti man röstar på kan alla vara överens om att vår demokrati är viktig. Det är viktigt att alla har lika möjligheter att vara med och bestämma. Vi har alla ett gemensamt ansvar att värna om det. Föreningsliv, politiker och skolor måste tillsammans göra skillnad så att fler går och röstar - inte minst unga människor.</p><p>Sveriges låga valdeltagande beror mycket på att unga stannar hemma när det är dags att rösta. Bara en av fyra under 25 år gick och röstade förra gången de fick möjligheten att påverka vilka som ska företräda dem i Europaparlamentet. I den här valrörelsen lägger vi inte bara grunden till fem års beslut i EU, utan också till ungas framtida engagemang i både lokal och europeisk politik. Redan om ett och ett halvt år har vi ett nytt val till kommun, landsting och riksdag.</p><p>Den 7 juni nästa år kan en miljon väljare mellan 18 och 28 år för första gången rösta i ett europeiskt val. Det hänger på oss alla att se till att de kommer att göra det. Ta den energin som förra gången gjorde att vi var bland de bästa i landet på att rösta och gör en ny insats. Östergötlands politiker kan se till att unga människor sporras till att ta del av politiken. Föreningar i Östergötland kan engagera sina medlemmar eller ordna aktiviteter för att engagera andra. Gymnasielärare kan ta upp valet i undervisningen, arbetsgivare kan uppmuntra de anställda att engagera sig.</p><p>Vem du än är - du kan rösta 7 juni.</p><p>Hanna Hallin</p>

Debatt Östergötland kan påverka EU

Östergötland kan påverka EUÖstergötland kan påverka EU
8 december 2008 00:01
<p>Lena Lundgren en av alla våra ansvariga i kommunen som tar våra skattepengar och bor på lyxhotell. Jag blir så förbannad, jag har inte ens råd att gå till tandläkaren. Det får vara slut med detta. Jag hoppas att hon avgår eller betalat tillbaka allt. Skall vi vanliga människor stå ut med ur mycket som helst?</p><p>patrick</p>

Insändare Jag blir så förbannad

Jag blir så förbannadJag blir så förbannad
8 december 2008 00:00
Trollhättan

Saabanställda kan hyras ut

8 december 2008 00:00
Göteborg

2 721 anställda på Volvo PV sägs upp

8 december 2008 00:00
Göteborg

2 721 anställda på Volvo PV sägs upp

8 december 2008 00:00
Göteborg

Söder stannar i "Blåvitt"

8 december 2008 00:00
Göteborg

Frölundas start avgjorde

6 december 2008 01:00
Krönika

Ernst Klein: Lokaljournalistik på distans

6 december 2008 01:00
Ledarkrönika

Kommunalrådet pratar i nattmössan

Kommunalrådet pratar i nattmössanKommunalrådet pratar i nattmössan
5 december 2008 06:30
<p>När jag promenerar på stigarna i Vallaskogen och ser alla stubbar efter träd man sågat av och släpat ut, efter de ramlat, blir jag ledsen. Jag blir ledsen för att de barn som bor i omgivningarna inte får chansen att uppleva det jag en gång fick när jag växte upp i en trakt med gamla skogar (Medevi Brunn). Alla skrymslen och vrår, alla fåglar och småkryp man såg när man lekte bland vindfällena saknas till stor del här. En gammal skog, där naturen fått ha sin gång en längre tid, utan människans inblandning, har liggande döda träd och höga stubbar med tickor och mossor. Detta är naturligt och en förutsättning för att skogens arter ska kunna fortleva. När döda träd bryts ned av insekter, bakterier och svampar börjar livscykeln i skogen. Att dessa företeelser är ovanliga i en produktionsskog kan man förstå, men att man i ett kommunalt naturreservat inte tillåter döda träd, är för mig oförståeligt. Var befinner sig kommunens ekologer i denna förvaltning? Jag hoppas inte de medverkar till denna utarmning! Vallaskogen kunde vara en viktig pedagogisk resurs dit både grundskolor och vi på Universitetet kan ta våra studenter och studera naturliga kretslopp och biologisk mångfald. Men med dagens skötselplan och den förvaltning den har, så är detta tyvärr omöjligt!</p><p>Nicklas Jansson, doktorand i biologi på Linköpings Universitet</p><p />

Insändare Vallskogen utarmas

Vallskogen utarmasVallskogen utarmas
5 december 2008 06:30
<p>Vill här fortsätta på temat dålig hygien i simhallen. Jag är med mina barn på simskola i simhallen varje vecka och blir förvånad över hur dåliga människor är på att följa de hygienregler som finns. Vuxna och barn tar på sig badkläder vid skåpet och går sedan och blöter sig i duschen (en del bryr sig inte ens om att duscha innan de går in i badhuset). I dag var det en kvinna som duschade med trosorna på för att sedan gå och sätta sig med dessa blöta trosor i bastun.</p><p>Min undran är var är personalen? När jag var liten fanns det alltid en vuxen i duscharna som övervakade att man faktiskt duschade. Under alla gånger jag har varit i simhallen har jag aldrig sett personal i duscharna. Börja vara mer aktiva i duscharna så kanske folk får bättre hygienvanor.</p><p>Iakttagaren </p>

Insändare Klen hygien bland simhallsbesökare

5 december 2008 06:30
<p>Med anledning av: Låt jakthundar vara. I går stod det en jakthund i vår trädgård. Den var varken skadad eller utmärglad. Det var inte heller sent efter mörkrets inbrott (se insändare Kjell). Klockan var 16.30. Efter att sett hur hunden vid två tillfällen är nära att bli påkörd tar vi med den till vår dörr, binder den där och ringer sedan polisen. Rätt eller fel? Jag håller med signaturen Annelie (28 november) Aldrig att jag kunnat somna ifall jag inte sett till att ägaren/polisen tagit hand om hunden.</p><p>Helene</p>

Insändare Svårt att bara låta jakthunden vara

5 december 2008 06:30
<p>De senaste åren har julkalendern bara blivit sämre och sämre. Men nu har den väl ändå nått botten? Ingen snö och inga barn, hur tänkte de? Vem vill se vuxna som spelar onödigt barnsliga roller i en overklig handling. Så svårt är det väl ändå inte att ha barn i huvudrollen? Som man följer genom alla mysiga förberedelser fram till julafton med snö, inhandling av julklappar, lucia och allt vad det innebär. Visst att det ska vara anpassat till mindre barn i första hand. Men just därför, varför kan det inte få vara mer som förr som Sunes jul och Mysteriet på greveholm. Då kunde alla åldersgrupper titta, barn, ungdomar och även vuxna. Det är så att man blir irriterad. Om det ska vara så himla moderniserat som nu, varför inte ta bort julkalendern helt och hållet i stället. Sänd gamla julkalendrar om det ska vara så svårt, då det kommer bli mycket mer uppskattat. </p><p>Föredetta julkalender-tittare</p><p /><p /><p />

Insändare Julkalendernblir sämreför varje år

5 december 2008 06:00
<p><b>Vad skulle </b>det här vara bra för? En hop produktplacerade företag skrattar säkert hela vägen till banken. Synd bara att vi i biopubliken knappt drar på mungiporna en enda gång.</p><p>28 år har gått sedan Gösta och Gun var på sin senaste husvagnssemester med sina två barn. Många är vi som minns biltvättscenen, morfar, rytande kommentarer som "jävla bonnraggare" och incidenten med tv-antennen.</p><p>Nu är det dags för de nyblivna pensionärerna att besöka sin son Johans bröllop i Lappland. På vägen i nyinköpta husbilen hopar sig problemen. Gösta råkar bland annat ut för en kräkande giraff, en illvillig råtta och en nitisk campingföreståndare.</p><span class="mellanrubrik"><b>Trött och krystad</b></span><p>När första filmen gjordes var Kjell Sundvall en hungrig 27-åring med ytterligare tre tv-filmer i ryggen. "Vi hade i alla fall tur med vädret" känns fortfarande pigg, träffande och framför allt underhållande. Uppföljaren är trött, krystad och fullkomligt överflödig.</p><p>Kjell-Åke Andersson, som även skrev manus till första filmen, står nu bakom regissörsrodret. Den här gången lindar han in historien i reflektioner om ålderns höst, vedermödor och otacksamma barnbarn. Andersson har gjort starka filmer som "Juloratoriet" och "Min store tjocke far" så man undrar varför han väljer att fläcka ner sitt rykte med det här spektaklet. Lite garanterade pensionspengar kanske?</p><span class="mellanrubrik"><b>Vältrar sig i klyschor</b></span><p>"Vi hade i alla fall tur med vädret - igen" är ett hopplöst sjunkande skepp, eller snarare en kraschande husbil, som vältrar sig i klyschor och platt situationskomik. Dessutom känns skådespelaren Rolf Skoglunds tillgjorda röst snarare psykotisk än stressad.</p><p>De två svåraste genrerna att lyckas med är komedi och skräck. Här har vi ett praktexempel på att en humorlös komedi nästan är värre än en oläskig skräckfilm. Till och med 15 år gamla "Sunes sommar" känns som ett mästerverk i jämförelse. Det var väl ändå inte meningen.</p><p>Fredrik Söderlund</p>

Fullkomligt överflödig uppföljare

Fullkomligt överflödig uppföljareFullkomligt överflödig uppföljare
5 december 2008 01:00
<p><b>Riksbanken har beslutat</b> att sänka reporäntan med 1,75 procent. Det är en historisk händelse. </p><p>En så stor sänkning har inte genomförts sedan 1994, då den nuvarande penningpolitiken sjösattes med en rörlig växelkurs och ett inflationsmål. Det säger något om kraften i den lågkonjunktur som vi är på väg in i. </p><p>Men det blir kanske första gången på länge som Riksbankens beslut inte möts av massiv kritik. Kommentarerna under gårdagen var genomgående positiva. </p><p>De senaste åren har kritiken först handlat om att Riksbanken varit för snabb med att höja räntan för att motverka inflationen, som många ansåg berodde på faktorer utanför Sveriges gränser som höjda priser på mat och olja. I september i år nåddes toppen och reporäntan låg på 4,75 procent. </p><p><b>Sedan kom finanskrisen</b> och kritiken har handlat om att Riksbanken inte har sänkt räntan tillräckligt mycket i förhållande till den väntade konjunkturnedgången. </p><p>Sveriges Riksbank har agerat försiktigt. Före finanskrisen hade vi ett läge där stigande inflation tycktes gå hand i hand med ökad arbetslöshet. Det är ett ökänt svårt läge för penningpolitiken att bemästra. Sänker man räntan driver man på inflationen. Höjer man den kan det påverka arbetslösheten och konjunkturen negativt. Och gör man ingenting får man förstås kritik för det. </p><p>Riksbanken valde att ta det säkra före det osäkra och sakta höja räntan, för att i första hand bekämpa inflationen - vilket också är dess uppgift. </p><p>När finanskrisen kom sänktes räntan två gånger med 0,5 procent, i rask följd. </p><p>Det var alldeles för lite, ansåg kritikerna. Men mitt i en kris är det synnerligen svårt att skaffa sig en bild av läget. Man skjuter på ett rörligt mål - då är en kanon kanske inte det bästa vapnet. </p><p>Samtidigt finns det sällan så många självutnämnda frälsare som just i kristider. Bankmän, professorer och politiker tävlar om att ge rekommendationer - som ofta är uttryck för särintressen; börsen, en teoretisk riktning inom nationalekonomin, eller specifika väljargrupper som villaägare. </p><p>"Det känns lite som om man reagerar lite efter alla andra. Riksbanken har inte varit särskilt förutseende eller proaktiv i sitt agerande", säger till exempel Peter Eriksson (mp) till TT. </p><p>Men det är långt ifrån självklart att det är rätt strategi för Riksbankens direktion att vara proaktiv när den fattar beslut om reporäntan. Risken för att hamna fel vore stor och kostnaden för felaktiga beslut kan bli hög. En hattig Riksbank är inget att sträva efter. Målet bör vara att agera så fort man har någorlunda överblick över läget - och inte förr. </p><p><b>Gårdagens beslut visar</b> att Riksbanken har handlingskraft när den behövs. Den kraftiga sänkningen är väl motiverad. Samtidigt ger en reporänta på 2,0 procent utrymme för ytterligare sänkningar om det krävs under den kommande lågkonjunkturen. Allt talar för att det var ett beslut som gynnar stabiliteten i ekonomin. </p><p>Det är det viktiga, inte att ligga först eller att vara opinionen till lags. </p>

Ledare Ett räntebeslut som ger stabilitet

Ett räntebeslut som ger stabilitetEtt räntebeslut som ger stabilitet
5 december 2008 00:00
Borås

Wikström till Elfsborg

Sida 463 av 500
Sida 463 av 500