gotland

Dags att börjamarknadsföraÖstergötland

16 januari 2009 03:00

Landstinget i Östergötland har under hösten lagt fram en prioriteringslista för ytterligare besparingar. I denna lista återfinns ett antal hjälpmedel som kommer att bli egenvårdsprodukter om förslaget går i genom. Med egenvårdsprodukter menas att landstinget inte längre kommer att stå för kostnaden för dessa hjälpmedel, trots att behov finns hos den aktuella brukaren. Indragningen tänker man sig ska spara pengar för landstingets räkning.En av de produkter som finns på listan är rollatorer för utomhusbruk. Man ska alltså inte längre vara berättigad att av landstinget få en rollator för endast utomhusbruk utan får stå för den kostnaden själv, vilket många äldre inte har råd med.Jag ställer mig mycket frågande till om detta är ett klokt val. Bland äldre idag kan rollatorn vara avgörande för om man vågar ta sig ut i samhället. Många kommer att välja att isolera sig inne, med följd att det sociala nätverket minskar. Med detta följer inaktivitet och nedstämdhet som i längden kan ge att man blir snabbare sjuk och livskvaliteten minskar. Om en äldre person ramlar ute och bryter lårbenet eller får en höftfraktur (vilket är en mycket vanlig skada vid fallolyckor för äldre personer) så kostar det landstinget betydligt mer än vad en rollator gör. En utomhusrollator kostar i genomsnitt 1 500-2 000 kronor för landstinget. En person som får en höftfraktur ligger i genomsnitt 3 dygn på en ortopedisk avdelning för operation och rehabilitering. Då äldre personer oftare drabbas av komplikationer efter en operation så får man räkna med att rehabiliteringen blir betydligt längre i vissa fall. Det kan handla om att man får blodproppar, liggsår, lunginflammation etcetera som inte bara förlänger rehabiliteringen utan även försämrar livskvaliteten efteråt. Många blir inte helt återställda utan är resten av sitt liv beroende av andra hjälpinsatser och vård.Om man snabbt räknar på vad en operation och rehabiliteringsperiod för en enda person som bryter sig skulle kosta landstinget så blir det många rollatorer, kanske 30 stycken eller ännu mer. Och sedan har vi kostnaden för vården i hemmetDet förvånar mig att landstinget i Östergötland tänker så kortsiktigt i sina besparingsåtgärder. Kanske är det för att ekonomin är så dålig som den är i dag. Många av de nya sparbetingen slår mot äldre och redan sjuka människor. Landstinget; satsa istället på förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att spara pengar!Malin Asmundsson

Debatt Hur tänker landstinget?

16 januari 2009 01:00

Bland niondeklassarna i Östergötland saknar 16 procent godkänt betyg i minst ett av kärnämnena engelska, svenska och matte. Av länets 5 429 elever i årskurs nio har 867 så dåliga betyg att de inte kommer in på gymnasiet.Det är ett stort misslyckande. Särskilt allvarligt är det att trenden inte har vänt uppåt på fyra år. Det antyder att det som ska göras för att hjälpa elever som behöver stöd för att uppfylla kunskapsmålen inte har blivit gjort.Som framgår av enkäten på nyhetsuppslaget i Corren i går tycker många elever att det är tydligt vad som krävs av dem för att de ska få olika betyg. Informationen från skolan om kunskapsmål och betygskriterier verkar fungera.Men när man läser om vad som utmärker de skolor där eleverna har bra betyg får man också en bild av vad som verka fungera mindre bra på skolor där eleverna inte lyckas lika bra. Och det som skiljer dem åt är inte några radikala grepp. På Alléskolan i Åtvidaberg är engagerade lärare och en livlig pedagogisk debatt receptet på framgång. På Grovstadsskolan i Finspång är det att man är tydlig mot eleverna och ställer krav på pedagogerna. På Tornhagsskolan i Linköping finns en "akademi" där lärare står till förfogande om eleverna behöver hjälp. Där finns även en lärare i svenska som andraspråk för elever med invandrarbakgrund.Det borde vara självklart att man diskuterar pedagogik i skolan och stöttar elever med invandrarbakgrund. Fast uppenbarligen är det inte lika självklart på alla skolor. Om det vore det skulle resultaten inte se så olika ut.Men att peka ut syndabockar leder ingen vart. För att kunna förbättra betygen gäller det i stället att lyfta fram goda exempel.Att fånga upp elever som riskerar att halka efter är en av regeringens främsta ambitioner på skolområdet. Därför har man öppnat upp för skriftliga omdömen från årskurs ett och nationella prov redan i trean. Därför ska lärarutbildningen göras om och kraven på behörighet skärpas. Därför har man tagit fram ett nytt sexgradigt betygssystem där det ska bli lättare att nå nästa steg och på så sätt uppmuntra till mer plugg.Det är utmärkt. För är det något de varierande resultaten bland niondeklassarna i Östergötland visar så är det att skolan inte har lyckats fånga upp elever som inte hänger med. Om den hade gjort det hade betydligt fler än i dag haft betyg som det går att komma in på gymnasiet med. Skillnaderna i resultat mellan länets högstadieskolor hade också varit mindre.Effekterna av de förändringar som regeringen gör kommer inte att synas än på flera år. Men att fånga upp elever på efterkälken måste vara ambitionen även i dagens skola. Kommunerna får inte svika elever som behöver stöd och hjälp att hänga med.Skolorna måste kunna kontrollera att kunskapsmålen uppfylls och följa upp elever som halkar efter. Givetvis kräver det resurser - men inte enbart ekonomiska. En viktig uppgift för kommunerna är också att lyfta fram just de goda exemplen. Som Alléskolan och Tornhagsskolan.

Ledare Fånga upp elever på efterkälken

Insändare Låt mjölkbönderna få lön för sin möda

Insändare Magbesvär varje dag - året om

Insändare Klar det är en man som gör fel i trafiken

Insändare Stoppa personrånen

Niclas Ericsson: Raketer som urholkar själen

Insändare Lösningen på brofrågan

Insändare Vårdföretagen har bäddat själva

Insändare "Låten barnen komma . . . "

Insändare Jägarna är inga skjutgalna individer

Insändare Expropriera alla fastigheter i Edsberga

Ledare Splittring är ordet

Insändare Regeringen har skött finanskrisen bra

13 januari 2009 00:00

Svar till Fritz Widqvist, Linköping, 9/1.Först av allt vill vi beklaga att du inte fick något svar på ditt mejl till länsmuseet. Så ska det givetvis inte gå till och vi ber om ursäkt.När det gäller eventuell exploatering på Stångebrofältet så rör det sig om en lång process. Stadens planering regleras i PBL (Plan- och bygglagen) och kommunen är den myndighet som beslutar i ärendet.När det gäller huruvida eventuella fornlämningar berörs av en exploatering så sker det inte godtyckligt utan regleras noga i KML (Kulturminneslagen). Det är länsstyrelsen som fattar besluten enligt KML. De kan, när de anser det vara befogat, låta genomföra arkeologiska utredningar och undersökningar.Riksantikvarieämbetets roll i processen är som tillsynsmyndighet för landets kulturmiljövård och kulturminneslagstiftning. Någon brutal bortschaktning av gravar eller andra fornlämningar kommer därmed inte att ske. Dessutom finns en policy inom den arkeologiska uppdragsverksamheten på länsmuseet som reglerar hanteringen av mänskligt gravmaterial.Länsmuseets roll i det hela kan vara som remissinstans i samband med kommunens planärende och/-eller som arkeologisk uppdragstagare, vilken utför en av länsstyrelsen beslutad utredning eller undersökning.När det gäller undersökningar av fornlämningar agerar vi därmed först efter beslut från länsstyrelsen.Under senare år har flera arkeologiska utredningar och undersökningar utförts inom Stångebrofältet inför olika former av exploatering. Som exempel kan nämnas de omfattande undersökningarna inför den nya stora parkeringen till Cloetta center. Där undersöktes en boplats från järnåldern med flera långhus, brunnar, smideslämningar och en väg. De spännande resultaten från den undersökningen presenteras i en bok som utkommer under våren 2009.Ann-Charlott Feldtoch Marie OhlsénÖstergötlandslänsmuseum

Insändare En lång process att exploatera Stångebrofältet

Insändare Förbjudet att störa trafikrytmen

Insändare Frustrerande när folk luskör på 90-väg

Insändare Oansvariga förare bör mista körkortet

12 januari 2009 03:00

Allt fler östgötar står under allt längre tid utanför arbetsmarknaden. De allra flesta vill arbeta men hindras därför att man har fel utbildning, för att man behöver rehabilitering på grund av en arbetsskada eller kanske behöver stöd i form av sociala insatser för att komma tillrätta med missbruk.Nu står vi inför en verklighet där allt fler riskerar arbetslöshet och där de som redan är arbetslösa får allt svårare att få ett arbete. Risken är uppenbar att ännu fler östgötar riskerar att tappa fästet från arbetsmarknaden och för att förhindra detta behövs det politiska initiativ nu.Vi tror inte att det finns någon enkel lösning, och de möjligheter som står till förfogande lokalt och regionalt är begränsade. Det gör det ännu viktigare att politiska initiativ tas för att samla de resurser som finns. Vi tror inte att landsting, kommun, arbetsförmedling eller försäkringskassa var och en för sig klarar detta. I stället är det insatser från flera olika huvudmän som behövs, arbetsmarknadsutbildning från arbetsförmedlingen, rehabiliteringsinsatser från landstinget och sociala insatser från kommunen.Tyvärr så finns det flera tecken på att samverkan just nu försvagas i stället för att förstärkas.Under den förra socialdemokratiska regeringen gavs möjligheten till att bilda så kallade samordningsförbund. Det möjliggjorde att resurser från kommun, landsting och försäkringskassa kunde samlas i en påse. I stället för att använda förbunden offensivt begränsar den borgerliga regeringen förbunden genom att ge försäkringskassan och arbetsförmedlingen direktiv om att nedprioritera samverkan med kommuner och landsting.Nu senast tog de politiska partierna i Östergötland gemensamt initiativ till att genom projektet Gagna ytterligare förstärka långsiktiga satsningar på lärande och kompetensutveckling över välfärdsorganisationernas traditionella insatser. Redan nu vet vi att av detta blir det inget.Det krävs ytterligare politiska initiativ omgående. Därför vill vi socialdemokrater att:? det lokalt i Östergötland tas initiativ av den styrande majoriteten för att stoppa regeringens nedmontering av samordningsförbunden.? det skapas lokala jobbcentra för att knäcka jobbkrisen i de områden där behoven är som störst - genom att lokalt i närområdet koppla samman sociala och arbetsmarknadspolitiska insatser kan man mer effektivt ge den enskilde det stöd som krävs att kunna ta ett jobb.? det startas ett lokalt kunskapslyft - arbetslöshet och passivitet måste ersättas med utbildning och kompetensutveckling.Det är några initiativ som vi socialdemokrater ser behöver tas nu för att Östergötland skall kunna stå rustat när jobbkrisen kommer.Kent WaltersonIrma Görtz

Debatt Rusta inför jobbkrisen

Sida 80 av 130